Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Dnr: 8-308614

Kammarrättens i Stockholm dom den 15 maj 2020, mål nr 478–483-19

Eftertaxering 2011–2012

Inkomsttaxering 2013

Efterbeskattning 2013–2014

Inkomstbeskattning 2015

Sammanfattning

Kammarrätten konstaterar att strike off-förfarandena i Belize och Brittiska Jungfruöarna (BVI) har likheter med en svensk s.k. frivillig likvidation och att det enligt det svenska regelverket inte krävs att ett bolag har upplösts genom likvidation för att det ska vara en avyttring i beskattnings­hänseende. Att det i de aktuella jurisdiktionerna under tre respektive tio år efter det att bolaget avregistrerats finns en möjlighet att återregistrera bolaget och fortsätta verksamheten utesluter enligt kammarrätten inte att ett strike off-förfarande anses motsvara en svensk likvidation. Strike off-förfarandena i Belize och BVI, som sker till följd av att avgifter inte har betalats, anses därför motsvara en likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL.

Kammarrätten bedömer att aktierna har avyttrats vid tidpunkten för avregistreringen. Tidpunkten för avregistreringen (strike off-tidpunkten) ger rättsverkningar och fram till denna tidpunkt finns det en möjlighet att strike off-förfarandet inte fullföljs genom att avgifter betalas. Eventuella förluster kan dock inte anses som definitiva så länge som det går att få bolagen återregistrerade.

En utbetalning som skett året före avyttringsåret anses vara en utdelning. Utbetalningar som gjorts under samma år som avyttringarna av andelarna i utbetalande bolag anses ha ägt rum ses som utskiftning av medel i anslutning till likvidationen och de beskattas inte som utdelningar.

Domen går emot Skatteverkets ställningstagande Kan ett bolag som blivit upplöst efter en s.k. strike off vara avyttrat enligt 44 kap. 3 § IL eller likviderat i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL? (2019-12-20, dnr 202 453085-19/111) men Skatteverket vidhåller sin uppfattning. Skatteverket anser att ett strike off-förfarande med efterföljande upplösning inte kan anses motsvara en likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL om det bolag som har blivit upplöst kan återregistreras med innebörden att bolagets verksamhet kan bedrivas vidare och att bolaget aldrig ska anses ha varit vare sig avregistrerat eller upplöst.

Skatteverket anser även att utbetalningar som har skett innan dess att bolaget ska anses ha trätt i likvidation inte kan vara en utskiftningslikvid och att de därför inte ska ingå i kapitalvinstberäkningen. Ersättningen för den avyttrade tillgången kan endast omfatta utbetalningar som sker efter det att bolaget anses ha trätt i likvidation.

Skatteverket avser att överklaga frågan om beskattning av utdelning som av kammarrätten har bedömts utgöra utskiftningslikvid i en likvidation.

Referat

En fysisk person, X, har tillfört kapital som placerats i en depå ägd av ett bolag registrerat i Belize (C). Medlen överfördes år 2010 till en depå ägd av ett bolag (A) som var registrerat i Brittiska Jungfruöarna (BVI). Kapitalet och upparbetade vinster överfördes därefter från A:s depå till en livförsäkring år 2011 för att år 2013 överföras till en depå ägd av ett bolag (K) som var registrerat i BVI. Kapitalet överfördes från K:s depå till ett bankkonto år 2015.

Det beliziska bolaget C avregistrerades år 2012 genom en s.k. strike off till följd av att avgifter inte hade betalats och bolaget upplöstes år 2015. Även BVI-bolagen A och K avregistrerades till följd av att avgifter inte betalats (A år 2011 och K år 2015). A och K har ännu inte upplösts.

X har beskattats för överföringarna från bolagens depåer som utdelning vid 2011 och 2012 års taxeringar respektive vid inkomstbeskattningen 2015. X har medgetts avdrag för kapitalförlust vid avyttringen av andelarna i det beliziska bolaget år 2015. Samtliga bolag har utgjort s.k. CFC-bolag och X har CFC-beskattats vid 2011 års taxering samt för beskattningsåren 2013–2014. X har även beskattats för kapitalvinst till följd av överföringen från livförsäkringen 2013.

X gör i första hand gällande att merparten av det kapital som återbetalats i samband med avregistreringen av bolagen är återbetalning av lån och därmed skattefritt. Kammarrätten hänvisar till förvaltningsrättens bedömning, att det inte är visat att något låneförhållande har funnits mellan X och de utländska bolagen, och konstaterar att utbetalningarna inte kan ses som återbetalning av lån.

I andra hand har X gjort gällande att strike off-förfarandena ska ses som avyttringar av andelarna i bolagen, antingen enligt 44 kap. 7 § eller enligt 44 kap. 3 § IL. Skatteverket har bl.a. framhållit att det i Belize och i BVI finns en möjlighet att senare återregistrera bolag och fortsätta verksamheten varför förfarandena inte kan jämställas med en svensk likvidation.

Kammarrätten konstaterar att strike off-förfarandena i Belize och BVI har likheter med en svensk s.k. frivillig likvidation och att det enligt det svenska regelverket inte krävs att ett bolag har upplösts genom likvidation för att det ska vara en avyttring i beskattnings­hänseende. Att det i de aktuella jurisdiktionerna under tre respektive tio år efter att bolaget avregistrerats finns en möjlighet att återregistrera bolaget och fortsätta verksamheten utesluter därmed enligt kammarrätten inte att ett strike off-förfarande anses motsvara en svensk likvidation. Strike off-förfarandena i Belize och BVI, som sker till följd av att avgifter inte har betalats, ska därför enligt kammarrätten anses motsvara en likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL.

Kammarrätten bedömer att aktierna har avyttrats vid tidpunkten för avregistreringen (strike off-tidpunkten). Tidpunkten för avregistreringen ger rättsverkningar och fram till denna tidpunkt finns det en möjlighet att strike off-förfarandet inte fullföljs. Dessa möjligheter är enligt kammarrätten tillräckliga för att eventuella förluster inte kan anses som definitiva så länge som det går att få bolagen återregistrerade.

En utbetalning har skett under året före avyttringsåret och ska därför inte anses vara något annat än en utdelning. Utbetalningar som har gjorts under samma år som avyttringarna av andelarna i utbetalande bolag anses ha ägt rum ska betraktas som utskiftning av medel i anslutning till likvidationen och inte beskattas som utdelningar. Kammarrätten bifaller därmed överklagandet delvis i sistnämnda del.

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att beskattning av kapitalvinsten ska ske vad gäller de av X privat ägda tillgångarna som överförts från livförsäkringsbolaget till BVI-bolaget K. Då tillgångar överlåtits från en fysisk person utan ersättning till en utländsk juridisk person utanför EES ska tillgångarna anses ha avyttrats.

Skatteverkets kommentar

Kammarrätten anser att strike off-förfarandena i Belize och BVI motsvarar en svensk frivillig likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL. Kammarrätten kommer även i annat mål, samma dag, fram till att ett strike off-förfarande i Caymanöarna motsvarar en likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL (KRNS dom den 15 maj 2020, mål nr 6064-18 respektive 6066-18).

Avdrag medges dock inte förrän förlusten är definitiv och kammarrätten konstaterar att en förlust inte kan anses definitiv så länge som det går att få bolagen återregistrerade.

Domen går emot Skatteverkets ställningstagande Kan ett bolag som blivit upplöst efter en s.k. strike off vara avyttrat enligt 44 kap. 3 § IL eller likviderat i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL? (2019-12-20, dnr 202 453085-19/111) men Skatteverket vidhåller sin uppfattning. Skatteverket anser att en strike off med efterföljande upplösning inte kan anses motsvara en likvidation i den mening som avses i 44 kap. 7 § IL om det bolag som har blivit upplöst kan återregistreras med innebörden att bolagets verksamhet kan bedrivas vidare och att bolaget aldrig ska anses ha varit vare sig avregistrerat eller upplöst.

Det kan uppmärksammas att Kammarrätten i Göteborg, i motsats till Kammarrätten i Stockholm, har konstaterat att ett strike off-förfarande i Belize inte har medfört att ett bolag ska anses ha likviderats (KRNG 2020-02-25, mål nr 1927-19 och 1929-19).

Skatterättsnämnden har prövat frågan om ett strike off-förfarande i Bahamas kan anses motsvara en svensk likvidation vid tillämpningen av 44 kap. 7 § IL. Skatterättsnämnden framhöll att strike off-förfarandet i Bahamas skiljer sig från en likvidation enligt aktiebolags­lagen på grund av den generösa möjligheten enligt lagstiftningen där att återregistrera bolaget och återuppta verksamheten. Förfarandet kunde därför inte jämställas med en likvidation. Förhandsbeskedet undanröjdes dock av Högsta förvaltningsdomstolen (SRN 113-114-17/D undanröjt genom HFD 17-19).

Skatteverket anser att utbetalningar som har skett innan dess att bolaget ska anses ha trätt i likvidation enligt 44 kap. 7 § IL inte kan vara en utskiftningslikvid och att de därför inte ska ingå i kapitalvinstberäkningen. Ersättningen för den avyttrade tillgången kan endast omfatta utbetalningar som sker efter det att bolaget anses ha trätt i likvidation. Det saknar betydelse att utbetalningen har skett under samma beskattningsår som andelarna anses ha avyttrats.

Skatteverket avser att överklaga frågan om beskattning av utdelning som av kammarrätten har bedömts utgöra utskiftningslikvid i en likvidation (avyttring av andelar genom strike off).

Referenser

2 kap. 2 § IL

44 kap. 3 § IL

44 kap. 7 § IL

44 kap. 26 § andra stycket IL