Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)
Dnr: 8-2152389
HFD 2022 ref. 52 (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 12 december 2022, mål nr 6234-21)
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2021 ref. 67 ansett att köpoptioner som en anställd förvärvat från sin arbetsgivare inte förlorade sin karaktär av värdepapper för att arbetsgivaren hade rätt att återköpa optionerna, när den anställde lämnade sin anställning. Högsta förvaltningsdomstolen har vid denna bedömning beaktat att den anställde vid återköpet hade rätt till marknadsmässig ersättning och att optionerna inte heller förföll om sådant återköp inte skedde.
I den dom som nu har meddelats anger Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns skäl att i aktuellt hänseende göra skillnad mellan köpoptioner och syntetiska optioner. Den anställde har rätt till marknadsmässig ersättning, om arbetsgivarens moderbolag utnyttjar rätten att återköpa optionerna, när den anställde lämnar sin anställning. Optionerna förfaller inte heller om sådant återköp inte sker. De syntetiska optionerna ska därför behandlas som värdepapper vid beskattningen.
Skatteverket anser att Högsta förvaltningsdomstolen därigenom har förtydligat hur bedömningen ska göras. Domen innebär att Skatteverkets tillämpning av den s.k. värdepappersregeln till viss del ändras vad gäller syntetiska optioner med återköpsrätt för arbetsgivaren vid avslutad anställning.
BAKGRUND
En anställd som förvärvar värdepapper från sin arbetsgivare på förmånliga villkor beskattas för förmånen i inkomstslaget tjänst det år förvärvet sker. Värdeförändringar efter förvärvet beskattas i inkomstslaget kapital. Ett förvärv av värdepapper mot marknadsmässig ersättning föranleder ingen beskattning alls vid förvärvstidpunkten och värdeförändringar efter förvärvet beskattas även då i inkomstslaget kapital.
Syntetiska optioner är optioner som ger innehavaren en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett på visst sätt beräknat kontantbelopp. Syntetiska optioner som en anställd förvärvar på grund av sin tjänst kan behandlas som värdepapper vid beskattningen om optionerna kan överlåtas fritt och inte är villkorade av fortsatt anställning. En konsekvens av att optionerna behandlas som värdepapper är som nämnts att värdeförändringar efter förvärvet beskattas i inkomstslaget kapital.
Om syntetiska optioner som förvärvas av en anställd från arbetsgivaren inte uppfyller förutsättningarna för att behandlas som värdepapper ska däremot all värdeförändring på optionerna fram till dess att de säljs eller löses in beskattas i inkomstslaget tjänst. Om optionerna stiger i värde efter förvärvet så kommer den värdeökningen således att beskattas i inkomstslaget tjänst.
Under 2011 förvärvade AA syntetiska optioner mot marknadsmässig ersättning från arbetsgivarens moderbolag. Optionerna kunde fritt lösas in under en viss tid och gav AA en rätt att vid inlösen få ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna i bolaget och ett på förhand bestämt lösenpris. Om AA överlät optionerna hade bolaget förköpsrätt och om han lämnade sin anställning hos koncernen hade bolaget rätt till återköp. Ersättningen i båda dessa fall skulle motsvara optionernas marknadsvärde vid den tidpunkt då bolaget köpte optionerna.
AA löste in sina optioner under 2016. I sin inkomstdeklaration för det året redovisade han skillnaden mellan det belopp han erhöll och det pris han betalat för optionerna i inkomstslaget kapital.
Skatteverket ansåg att de syntetiska optionerna inte kunde behandlas som värdepapper. Beloppet beskattades därför i stället i inkomstslaget tjänst. Både förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg att villkoret om att arbetsgivarbolaget hade rätt att återköpa optionerna om AA avslutade sin anställning innebar att han inte hade någon ovillkorlig rätt att behålla optionerna. Då det därmed förelåg ett krav på fortsatt anställning kunde optionerna inte anses utgöra värdepapper.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Frågan i målet
Frågan i målet är om syntetiska optioner som en anställd förvärvar från arbetsgivarens moderbolag − på villkor att bolaget har rätt att återköpa optionerna till marknadsvärde om den anställde lämnar sin anställning – ska behandlas som värdepapper vid beskattningen.
Rättslig reglering m.m.
Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) inkomster på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Enligt 11 kap. 1 § första stycket ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat särskilt anges.
Av den s.k. värdepappersregeln i 10 kap. 11 § första stycket framgår att om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt av tjänst det beskattningsår då förvärvet sker. Förvärv av värdepapper som sker mot marknadsmässig ersättning föranleder däremot ingen beskattning vid förvärvstidpunkten. En senare avyttring beskattas i inkomstslaget kapital enligt bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 44 kap.
Om det som förvärvas inte utgör ett värdepapper enligt värdepappersregeln gäller huvudregeln i 10 kap. 8 §. Där anges att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Huvudregeln innebär att vid förvärv av syntetiska optioner som inte uppfyller förutsättningarna för att behandlas som värdepapper ska värdeförändringar efter förvärvet beskattas i inkomstslaget tjänst (se RÅ 2007 not. 177).
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Skattefrågan
Syntetiska optioner som en skattskyldig förvärvar på grund av sin tjänst kan som nämnts behandlas som värdepapper vid beskattningen om optionerna kan överlåtas fritt och inte är villkorade av fortsatt anställning (se HFD 2016 ref. 68 och där gjorda hänvisningar till tidigare rättsfall). Av praxis framgår vidare att villkor som innebär att förvärvade optioner förfaller och inte kan utnyttjas om innehavaren lämnar sin anställning medför att de inte anses utgöra värdepapper vid beskattningen (se HFD 2021 ref. 67, punkt 19 med hänvisningar).
I rättsfallet HFD 2021 ref. 67 prövade Högsta förvaltningsdomstolen vilken betydelse ett villkor om återköp vid avslutad anställning skulle kunna ha för bedömningen av en köpoptions karaktär av värdepapper. Innehavaren hade i det fallet rätt till marknadsmässig ersättning vid återköp och uteblivet återköp ledde inte till att optionerna förföll. Vid sådant förhållande ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att villkoret om återköp inte innebar att köpoptionerna förlorade sin karaktär av värdepapper.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening finns inte skäl att i nu aktuellt hänseende göra skillnad mellan köpoptioner och syntetiska optioner. Även i förevarande fall föreligger en rätt till marknadsmässig ersättning om moderbolaget påkallar återköp och uteblivet återköp leder inte till att optionerna förfaller. De syntetiska optionerna ska därför behandlas som värdepapper vid beskattningen.
Beskattningen av värdeförändringen efter förvärvet ska således ske i inkomstslaget kapital i enlighet med AAs yrkande och redovisning i inkomstdeklarationen för 2016. Hans överklagande ska därmed bifallas.
Ersättning för kostnader
AA har fått bifall till sitt överklagande och målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen. Han har därför rätt till ersättning för kostnader som han skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt.
I den kostnadsspecifikation som har lämnats in finns uppgifter om antal nedlagda timmar och timkostnad för var och en av de personer som har utfört arbete. Det framgår emellertid inte vilka arbetsåtgärder som har utförts eller hur lång tid varje åtgärd har tagit. Därtill kommer att de inlagor som ombudet har gett in till Högsta förvaltningsdomstolen innan prövningstillstånd meddelades är identiska med inlagorna i fyra andra mål som getts in till domstolen av samma ombud. Hur ombudskostnaderna fördelar sig mellan målen har inte specificerats.
Underlaget uppfyller därmed inte de krav som ställs på en kostnadsspecifikation (jfr HFD 2019 ref. 16). En sammantagen skälighetsbedömning av hela det utförda arbetet måste därför göras. Vid denna bedömning finner Högsta förvaltningsdomstolen att AA bör medges ersättning med sammanlagt 60 000 kr för kostnaderna i kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att begreppet värdepapper är vagt i sina konturer varför bedömningen om fråga är om ett värdepapper eller inte ska göras utifrån den lagtext i vilken begreppet befinner sig, se t.ex. RÅ 2008 ref. 14.
Det Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) här hade att avgöra var om de syntetiska optioner som en anställd hade förvärvat från sin arbetsgivares moderbolag skulle behandlas som värdepapper enligt den s.k. värdepappersregeln i 10 kap. 11 § IL. Enligt domstolen ska en option behandlas som ett värdepapper, om den kan överlåtas fritt och inte är villkorad av fortsatt anställning. Enbart den omständigheten att arbetsgivaren har rätt att återköpa optionen för dess marknadsvärde, när den anställde avslutar sin anställning, gör inte att en sådan option ska anses vara något annat än ett värdepapper. Optionen ska under dessa förutsättningar inte anses villkorad av fortsatt anställning. Detta gäller vidare under förutsättning av att optionen inte förfaller om arbetsgivaren inte utnyttjar sin återköpsrätt.
HFD har därmed förtydligat hur det som uttalas i HFD 2016 ref. 68 ska tolkas. HFD uttalade i 2016 års dom att när ett utnyttjande av de syntetiska optionerna förutsatte att innehavaren fortfarande var anställd hade optionerna inte karaktär av värdepapper. Vidare lyfte domstolen att det i det där aktuella ärendet inte fanns något krav på fortsatt anställning i bolaget för att få behålla redan förvärvade optioner. Detta talade för att fråga var om förvärv av värdepapper. Det som nu har klarlagts är att även om det finns ett krav på fortsatt anställning för att ha en ovillkorlig rätt att få behålla redan förvärvade syntetiska optioner så innebär den omständigheten att den anställde har rätt att få marknadsmässig ersättning för sin option att denna inte ska anses villkorad av fortsatt anställning. Detta under förutsättning att optionen inte förfaller om sådant återköp inte sker.
Högsta förvaltningsdomstolen klargör även att en syntetisk option och en köpoption ska behandlas lika i det här avseendet.
Högsta förvaltningsdomstolens dom innebär att Skatteverkets tillämpning av värdepappersregeln i 10 kap. 11 § IL till viss del ändras vad gäller syntetiska optioner med återköpsrätt för arbetsgivaren vid avslutad anställning. Skatteverket har tidigare endast beaktat om det finns en klausul om återköp vid avslutad anställning vid bedömningen av om optionen utgör ett värdepapper.