Områden: Fastighetstaxering

Löpnr: SKV A 2024:9

Skatteverket beslutar med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxerings–förordningen (1993:1199) följande allmänna råd om

dels riktvärdeangivelser för varje värdeområde avseende avkast–ningsvärderade industrier och tomtmark till dessa (1),

dels värden i tomtvärdetabellen enligt bilaga 1,

dels relativa kapitaliseringsfaktorer i IK-tabellen enligt bilaga 2,

dels relativa hyror per kvadratmeter i IH-tabellerna enligt bilaga 3,

dels nedräkningsfaktorer i IN-tabellerna enligt bilaga 4,

dels omräkningsfaktorer i IO-tabellen enligt bilaga 5,

dels övriga grunder för taxeringen och värdesättningen enligt följande.

1 Värderingsenhet

1.1 Värderingsenhet avseende byggnad

Av 2 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnaden till övervägande del används på.

Av 6 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att varje industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet.

Av 6 kap. 3 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att om en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastnings-beräkning är inrättad för mer än en lokaltyp ska delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderings-enhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet. Av tredje stycket framgår bl.a. att indelning av industribyggnad i två eller flera värderingsenheter får ske om det underlättar värderingen.

Allmänna råd:

Flera värderingsenheter

En industribyggnad bör delas upp i flera värderingsenheter, om

1. utrymmen tillhörande samma lokaltyp är av olika standard, eller

2. olika industribyggnader har sammanbyggts med gångpassage, sluss eller liknande, och lokalerna i byggnaderna avsevärt skiljer sig åt i fråga om standard.

En värderingsenhet

Utrymmen inom en sådan del av en industribyggnad som primärt utgör hyreshus eller specialbyggnad, men som indelats som industri-byggnad på grund av att byggnaden till övervägande del utgör industribyggnad bör indelas som en värderingsenhet.

Om en byggnadsdel inte lämpligen kan värderas enligt den för lokaltypen föreskriva värderingsmetoden, bör detta beaktas genom justering för säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen.

1.2 Värderingsenhet avseende tomtmark

Av 6 kap. 7 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att varje tomt ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i andra–fjärde stycket.

Allmänna råd:

Olikheter i fråga om exploateringsåtgärder för tomtmark som tillhör en industrienhet bör beaktas genom en justering för säregna för-hållanden enligt 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen och inte genom uppdelning i flera värderingsenheter.

2 Klassificering av värdefaktorer för industribyggnad och övrig byggnad vid avkastningsberäkning

2.1 Allmänt

Av 11 kap. 1 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att industribyggnad ska värderas med ledning av en avkastningsberäkning. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus ska dock värderas med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

Enligt 11 kap. 1 § andra stycket fastighetstaxeringslagen ska vad som sägs i 11 kap. fastighetstaxeringslagen om industribyggnad även gälla för övrig byggnad.

2.2 Värdefaktorn lokaltyp

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn lokaltyp bestäms med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad som produktionslokaler, industrikontor eller lager m.m.

Allmänna råd:

Lokaler som är inrymda i en industribyggnad bör indelas enligt följande:

1. Garage bör indelas som lager m.m.

2. Lokaler inrättade som bostad, butik, laboratorium eller liknande bör indelas som industrikontor.

3. Reparations- eller verkstadslokaler bör indelas som produktionslokaler.

2.3 Värdefaktorn storlek

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn storlek bestäms med hänsyn till värderingsenhetens yta.

Allmänna råd:

Värdefaktorn storlek för en industribyggnad bör anges i kvadratmeter lokalarea (LOA) enligt svensk standard SS 21054:2020.

2.4 Värdefaktorn ålder

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn ålder ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderings-enhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Allmänna råd:

Till- och ombyggnadskostnadens storlek i förhållande till nybyggnadskostnaden.

Omfattningen av till- eller ombyggnad bör hänföras till en av nedanstående tre grupper där till- och ombyggnadskostnadens storlek relateras till nybyggnadskostnaden vid tiden för till- eller ombyggnaden.

Grupp 1:

Till- och ombyggnadskostnaden överstiger 70 procent av nybyggnadskostnaden

Grupp 2:

Till- och ombyggnadskostnaden utgör 20–70 procent av nybyggnadskostnaden

Grupp 3:

Till- och ombyggnadskostnaden understiger 20 procent av nybyggnadskostnaden

Nybyggnadskostnad

För beräkning av nybyggnadskostnaden vid tidpunkten för till- eller ombyggnaden, bör följande belopp avseende nybyggnadskostnader för ordinära industribyggnader användas.

I nedanstående nybyggnadskostnader ingår inte mervärdesskatt men däremot ränta under byggtiden.

År

Produktionslokaler (kr/kvm lokalarea)

Industrikontor (kr/kvm lokalarea)

Lager m.m. (kr/kvm lokalarea)

2019

14 800

18 900

10 700

2020

14 800

18 900

10 700

2021

16 200

20 700

11 700

2022

18 700

24 000

13 500

2023

19 000

24 400

13 800

2024

19 400

24 900

14 100

Till- och ombyggnadskostnader bör bestämmas på motsvarande sätt som ovanstående nybyggnadskostnader.

För till- eller ombyggda industribyggnader inom nedan nämnda tre grupper bör värdeåret bestämmas på följande sätt:

Grupp 1:

Värdeåret bör bestämmas till till- eller ombyggnadsåret

Grupp 2:

Värdeåret bör bestämmas genom att det värdeår industribyggnaden skulle ha haft om den inte varit föremål för till- eller ombyggnad ökas med ett ombyggnadstillägg. Ombyggnadstillägget bör inte göras så stort att värdeåret blir lika med till- eller ombyggnadsåret.

Grupp 3:

Värdeåret bör bestämmas till senast gällande värdeår för värderingsenheten.

Tillbyggnad

Kostnaderna för en tillbyggnad bör inte beräknas till ett högre värde än vad en nybyggnad av motsvarande utrymme skulle ha kostat.

Vid tillbyggnad av likvärdiga utrymmen bör istället nybygg-nadsåret och tillbyggnadsåret vägas samman med ledning av storleken på ytorna av den gamla och den nya delen. Om ursprungsbyggnadens och tillbyggnadens ytor däremot inte är likvärdiga, bör sammanvägningen ske med ledning av vad det normalt kostar under tillbyggnadsåret att nyuppföra den nya och den gamla delen.

Ombyggnad

En ombyggnad som innebär att berörda byggnadsdelar förnyas i sin helhet får behandlas som en tillbyggnad, varvid ny-byggnadsåret får gälla för inte ombyggda delar och om-byggnadsåret för de övriga delarna.

2.5 Värdefaktorn standard

Av 11 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn standard bestäms för en värderingsenhet med hänsyn till lokalytans utförande och utrustning.

Av 15 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2024:8) om värdering av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering framgår att produktionslokaler indelas i fyra standardklasser med ledning av en redovisad beskrivning för respektive klass samt med stöd av beräknade standardpoäng.

Allmänna råd:

Vid indelning i standardklasser bör utgångspunkten vara att normal industriproduktion kan bedrivas i produktionslokalerna.

Med normal industriproduktion avses tillverkning eller lagerhantering inom områden så som mekanisk verkstadsindustri, träförädlingsindustri eller lätt tillverkningsindustrin.

3 Klassificering av värdefaktorer för industribyggnad och övrig byggnad vid produktionskostnadsberäkning

3.1 Värdefaktor återanskaffningskostnad

Av 5 kap. 6 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att med återanskaffningskostnaden för byggnad avses kostnaden för att under andra året före taxeringsåret uppföra en motsvarande anläggning. Kostnaden kan bestämmas antingen genom en beräkning grundad på erfarenheter om byggkostnadernas storlek detta år, eller genom en omräkning av den faktiska byggkostnaden med en omräkningsfaktor. Denna faktor ska bestämmas så att man därigenom beaktar ändringen i byggnadskostnad mellan nybyggnadsåret och andra året före taxeringsåret.

Av 11 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen framgår att som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad uppförd under andra året före taxeringsåret och belägen inom den ortstyp som medför högst värde ska anges 75 procent av byggnadens tekniska nuvärde detta år.

Allmänna råd:

Metodval

Den faktiska byggkostnaden bör användas som grund för beräkningen av återanskaffningskostnaden för byggnader som uppförts efter år 2000, under förutsättning att kostnaden är känd och inte kan antas vara onormal.

För andra byggnader bör erfarenhetstal användas, om sådana finns för den aktuella typen av byggnader.

Faktisk byggkostnad

I faktiska byggnadskostnader bör ingå samtliga kostnader för att uppföra en motsvarande anläggning oavsett finansieringsform. Mervärdesskatt räknas inte med i kostnaderna.

Statsbidrag eller andra former av bidrag eller stöd (räntefria lån etc.) som kan ha utgått för att uppföra anläggningen i fråga bör ingå i de faktiska byggnadskostnaderna. Generella bidrag som har utgått för den verksamhet som bedrivs i den aktuella typen av anläggning under nivååret ingår inte i de faktiska byggnads-kostnaderna.

Beräkning med ledning av erfarenhetstal

Återanskaffningskostnaden bör beräknas för varje värderings-enhet som produkten av rekommenderade erfarenhetstal och byggnadens storlek, t.ex. bruksarea och bruttovolym.

Erfarenhetstal

För industribyggnader som värderas enligt produktions-kostnadsberäkning bör erfarenhetstal i tabellen nedan användas.

Erfarenhetstal, byggkostnader i kr/kvm BTA (bruttoarea enligt svensk standard SS 21054:2020)

Takhöjd

Oisolerad byggnad

Isolerad byggnad med enkel standard

Isolerad byggnad med normal standard

Isolerad byggnad med hög standard

< 6 m

4 300–

6 800

9 400– 16 100

14 400–

21 200

18 600– 26 300

6–12m

5 100–

7 700

14 400– 21 200

19 500–

26 300

22 900– 33 000

> 12 m

19 500– 26 300

23 700–

31 300

26 300– 39 800

Med oisolerad byggnad avses dels att stommen enbart är dimensionerad för snö- och vindlast, dels att golvet är dimen-sionerat för små laster och litet slitage samt dels att isolering, uppvärmning och mekanisk ventilation saknas.

Isolerad byggnad indelas i enkel, normal eller hög standard.

1. Med enkel standard avses stomme dimensionerad enbart för snö- och vindlast, golv dimensionerat för små laster och litet slitage, tunn enkel isolering, enklare uppvärmning och enkel mekanisk till- och frånluftsventilation.

2. Med normal standard avses stomme dimensionerad för laster utöver snö- och vindlast, golv dimensionerat för normala laster och normalt slitage, normal isolering och uppvärmning samt mekanisk till- och frånluftsventilation av normal standard.

3. Med hög standard avses stomme dimensionerad för stora laster utöver snö- och vindlast, golv dimensionerat för stora laster och hårt slitage, tjockare isolering med hög standard på upp-värmning samt särskilda krav på god luftkvalitet.

För en liten industrilokal (under ca 500 kvm) ska den övre delen av de angivna kostnadsintervallen i tabellen användas. För större industrilokaler (över 2 000 kvm) ska den undre delen av kostnadsintervallen användas.

För normala industrikontor bör erfarenhetstal om 19 200–

26 600 kr/kvm bruttoarea användas.

Återanskaffningskostnad

Återanskaffningskostnaden för silobyggnader för torkning och lagring av spannmål bör beräknas efter 4 500 kr/lagringston. Med lagringston avses ton vete med en densitet på 0,78.

För mobilmaster bör följande erfarenhetstal för byggnads-kostnader användas för torn respektive master.

Typ av konstruktion

Erfarenhetstal i 2023 års kostnadsnivå (kr)

Torn, (konstruktion utan stagning)

1 060 000

Mast, (konstruktion med stagning)

1 180 000

4 Värdefaktorn storlek för tomtmark

Av 12 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att riktvärden för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad inom varje värdeområde ska bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses värderings-enhetens tomtmarksareal. Om särskilda skäl föreligger ska dock avses den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

Av 12 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att för värderingsenhet som består av utrymme till industribyggnad eller övrig byggnad inom en tredimensionell fastighet eller inom ett tre-dimensionellt fastighetsutrymme avses med storlek alltid den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

Av 7 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen framgår att vid värdering av tomtmark ska bebyggelsemöjligheten bestämmas med utgångspunkt i den pågående markanvändningen, såvida inte annan markanvändning är tillåten enligt detaljplan och marken därigenom får väsentligt högre värde.

Allmänna råd:

Byggrätt

Med byggrätt för industribyggnad och övrig byggnad bör avses befintliga byggnaders bruttoarea ovan mark eller den byggrätt som är tillåten enligt detaljplan. Då uppgift om byggrätt saknas bör denna uppskattas med ledning av den sammanlagda lokalarean. Byggrätten bör bestämmas till 1,20 x den sammanlagda lokal-arean.

5 Justering för säregna förhållanden

5.1 Allmänt

Av 7 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår bl.a. att om det föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdets bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 §.

Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Av 7 kap. 5 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen framgår att påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att de med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kronor.

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår att om det för taxeringsenhet föreligger sådant påtagligt säreget förhållande ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd:

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledningen närmast kan härledas. I de fall justerings-anledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

5.2 Justering av riktvärdet för industribyggnad

5.2.1 Eftersatt underhåll och konstruktionsfel

Allmänna råd:

Justering för eftersatt underhåll bör ske med hänsyn till den hyra som byggnaden i befintligt skick kan tänkas bli uthyrd för.

Då byggnaden har sådana konstruktionsfel och byggskador att byggnaden inte kan fylla sin funktion utan att skadan åtgärdas bör justering göras med 60–80 procent av kostnaden för att åtgärda skadan. Då byggnaden kan användas i skadat skick, bör justering göras med 10–50 procent av kostnaderna för att åtgärda skadan. Den lägre siffran bör användas i områden med låga värdenivåer och den högre i områden med höga värdenivåer sett i landet som helhet. Kostnaderna bör anges i 2023 års värdenivå.

5.2.2 Överloppsbyggnader och saneringsbyggnader

Allmänna råd:

Överloppsbyggnad

Med överloppsbyggnad bör avses industribyggnader som inte nyttjas på grund av att de inte längre är anpassade för verk-samheten på fastigheten och som inte heller efter ombyggnad kan förväntas komma till användning inom 3–5 år. Justering av rikt-värdet bör ske med hänsyn till den kostnad som är nödvändig för att anpassa byggnaderna för verksamhetens behov. Då det är upp-enbart att byggnaderna inte kan komma till användning inom överskådlig tid bör värdet justeras till noll kronor.

Saneringsbyggnad

Med saneringsbyggnad bör avses industribyggnad som ska rivas. För att behov av rivning ska anses uppenbart bör krävas rivningslov eller att föreläggande om rivning har meddelats. Värdet av en saneringsbyggnad bör justeras till noll kronor.

5.2.3 Silobyggnader

Allmänna råd:

Om återanskaffningskostnaden för en spannmålssilo som saknar rensnings- och torkutrustning beräknats med hjälp av erfarenhetstal bör justering göras med 20–40 procent. För nya silos i stål bör den övre delen av intervallet användas.

Då det saknas möjlighet till direkt lastning och lossning från fartyg, med en lastkapacitet om minst 10 000 ton, till silon bör justering göras med 20 procent i ortstyp 1. Justering med 20 procent bör göras för en silo i ortstyp 2 då det saknas möjlighet till direkt lastning och lossning från fartyg med en lastkapacitet om minst 1 000 ton.

5.2.4 Avvikande vakansgrad

Allmänna råd:

Justering bör göras för det hyresbortfall som uppkommer genom att en byggnad står helt eller delvis tom på grund av att lokaler inte kan hyras ut, dvs. vakanser. Hyresbortfallet bör relateras till den yta som på grund av rådande marknadsläge inte kan hyras ut och anges i procent av den totala ytan för värderingsenheten. Avvikande vakansgrad bör beräknas som vakansgrad för värderingsenheten minus den genomsnittliga vakansgraden för industrilokaler inom värdeområdet.

Justeringsbelopp bör beräknas med ledning av nedanstående tabell. Med B i tabellen avses riktvärdet för byggnaden (del av byggnaden om den består av olika lokaltyper).

Avvikande vakansgrad (%)

Justeringsstorlek (angett som multipler av riktvärdet för byggnaden)

I-nivåfaktor

40,0–130,0

25,0–38,0

15,0–24,0

2,0–14,5

20–30

-

-

0,02B

0,03B

31–40

-

0,03B

0,04B

0,06B

41–50

0,03B

0,04B

0,07B

0,09B

51–60

0,04B

0,06B

0,10B

0,14B

61–70

0,06B

0,09B

0,15B

0,19B

71–80

0,08B

0,12B

0,19B

0,25B

81–90

0,10B

0,15B

0,24B

0,33B

91–100

0,14B

0,21B

0,33B

0,45B

Då tiden för att minska vakanserna bedöms vara längre än två år för byggnader i värdeområden med I-nivåfaktor över 25,0 bör justering beräknas efter kolumnen med närmast högre justeringsstorlek.

5.3 Justering av riktvärdet för tomtmark

5.3.1 Mark bebyggd med byggnad som ska rivas

Av 7 kap. 14 § fastighetstaxeringslagen framgår att om det finns saneringsbyggnad ska värdet av marken sättas ned med hänsyn till kostnaden i samband med rivning.

Allmänna råd:

För att behov av rivning ska anses uppenbart bör krävas att rivningslov finns eller att föreläggande om rivning har meddelats. Justeringens storlek bör motsvara 30–50 procent av beräknade rivningskostnader i 2023 års kostnadsnivå omräknat till taxerings-värdenivå. Det lägre procenttalet bör användas i områden med låga värdenivåer och det högre i områden med höga värdenivåer sett över landet som helhet.

Med rivningskostnad bör avses den totala kostnaden för evakuering samt för att riva och forsla bort byggmaterial till återvinning och deponi. Kostnaden bör minskas med eventuella intäkter från försäljning av rivningsmaterial. Kostnader för åter-ställande eller sanering av mark bör inte räknas med i underlaget för justering.

Saknas utredning om rivningskostnadernas storlek bör normal rivningskostnad för industribyggnader i 2023 års värdenivå bestämmas till 400 kr/kbm bruttovolym (BTV) eller 1 200 – 2 200 kr/kvm bruttoarea.

5.3.2 Markanläggningar saknas

Allmänna råd:

Riktvärdeangivelserna förutsätter omedelbart bebyggbar tomt-mark om inte annat anges. Med omedelbart bebyggbar tomtmark avses att tomtmarken har för värdeområdet normala mark-anläggningar i form av tomtanläggningar och VA-anslutning.

Då sådana markanläggningar saknas bör justering beräknas med ledning av nedanstående tabell.

Riktvärde för industrimark, kr/kvm (TA*)

Justering för avsaknad av VA

Justering för avsaknad av tomtanläggningar

–90

50 %

40 %

100–160

30 %

40 %

180–400

20 %

35 %

450–

70 kr/kvm TA

180 kr/kvm TA

* TA står för värderingsenhetens tomtareal i kvadratmeter.

5.3.3 Reservmark inom industritomt

Allmänna råd:

För industritomter där betydande del av tomten inte är iordningställd och marken på grund av sitt läge inte kan förväntas bli bebyggd inom överskådlig tid bör markens riktvärde justeras till värdet av omkringliggande åker- och skogsmark.

5.3.4 Väntetid vid fördröjd byggnation

Allmänna råd:

Med väntetid bör avses tiden innan byggnation får påbörjas. Väntetid bör bestämmas i hela kalenderår utifrån de förut-sättningar som gäller vid taxeringsårets ingång.

Justering för väntetid bör göras med ledning av nedanstående tabell över nedräkningsfaktorer. Justeringens storlek bör be-stämmas till skillnaden mellan riktvärdet (för tomtmark till industribyggnad) och riktvärdet multiplicerat med nedräknings-faktorn enligt följande tabell.

Väntetid, år

Nedräkningsfaktor

1

0,95

2–3

0,90

4–5

0,85

6–10

0,80

> 10

0,70

___________

Dessa allmänna råd tillämpas första gången vid allmän fastighets-taxering år 2025 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med år 2030.

(1) Riktvärdekartorna är uteslutna här. De finns tillgängliga hos Skatteverket och på Skatteverkets webbplats, skatteverket.se.

Här kan du söka fram information om värdeområden och värdenivåer Se beräkningsgrund för taxeringsvärden

Bilaga 1

TOMTVÄRDETABELL FÖR TOMTMARK TILL INDUSTRIBYGGNADER

Marknadsvärde för produktionslokaler av normal standard med värdeår 2008 vid normal exploateringsgrad, kr/kvm lokalarea

Taxeringsvärde för tomtmark, kr/kvm tomtareal

1

1

100

2

150

3

200

4

300

5

350

6

400

8

500

10

600

12

700

15

900

20

1 000

25

1 100

30

1 250

35

1 500

40

1 750

50

2 000

60

2 250

70

2 500

80

2 750

90

3 000

100

3 500

120

4 000

140

4 500

160

5 000

180

5 500

200

6 000

225

6 200

250

6 600

275

Marknadsvärde för produktionslokaler av normal standard med värdeår 2008 vid normal exploateringsgrad, kr/kvm lokalarea

Taxeringsvärde för tomtmark, kr/kvm tomtareal

6 800

300

7 000

350

7 300

400

7 700

450

8 000

500

8 250

550

8 500

600

8 750

650

9 000

700

9 500

750

10 000

800

10 250

850

10 500

900

10 750

950

11 000

1 000

11 500

1 100

12 000

1 200

12 500

1 300

13 000

1 400

14 000

1 500

15 000

1 600

16 000

1 700

16 500

1 800

17 000

1 900

17 500

2 000

18 000

2 200

19 000

2 400

20 000

2 600

21 000

2 800

22 000

3 000

23 000

3 200

Bilaga 2

IK-tabell

RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER FÖR INDUSTRIBYGGNADER VÄRDERADE MED LEDNING AV EN AVKASTNINGSBERÄKNING

I-nivå-faktor

Återstående ekonomisk livslängd

< 10 år

Återstående ekonomisk livslängd > 10 år, värdeår

1929 -65

1966 -75

1976 -83

1984 -91

1992 -98

1999 -05

2006 -11

2012 -17

2018 -22

2023-

–19,5

0,44

0,52

0,61

0,69

0,77

0,85

0,95

1,00

1,04

1,08

1,12

20,0-

0,48

0,56

0,65

0,73

0,80

0,88

0,96

1,00

1,05

1,10

1,14

Bilaga 3

IH-tabeller

RELATIVA HYROR FÖR INDUSTRIBYGGNADER, KR/KVM LOKALAREA

80

Lokaltyp

Standard

Värdeår

Standard

–1985

1986

–95

1996 –00

2001

–05

2006

–10

2011

–15

2016

–20

2021–

Produktions-lokaler

Mkt enkel (1–12 p)

46

51

57

64

71

77

84

89

Enkel (13–19 p)

57

63

70

79

88

96

104

111

Normal(20–26 p)

65

72

80

90

100

109

118

126

Hög(27– p)

72

79

88

99

110

120

130

139

Industri-kontor

Enkel

72

80

88

99

111

120

130

139

Normal

85

94

104

117

130

142

153

164

Hög

96

107

119

133

148

162

175

187

Lager m.m.

Mkt enkel

40

44

49

55

61

67

72

77

Enkel

50

56

62

70

77

84

91

97

Normal

55

61

68

77

85

93

100

107

Hög

61

68

75

85

94

103

111

119

Mkt hög

67

74

82

93

102

112

121

130

85

Lokaltyp

Värdeår

Standard

–1985

1986

–95

1996 –00

2001

–05

2006

–10

2011

–15

2016

–20

2021–

Produktions-lokaler

Mkt enkel (1–12 p)

50

55

60

66

71

77

82

87

Enkel (13–19 p)

62

68

75

82

88

95

102

108

Normal(20–26 p)

70

77

85

93

100

108

116

123

Hög(27– p)

77

85

94

102

110

119

128

135

Industri-kontor

Enkel

77

85

94

103

111

119

128

136

Normal

91

100

111

121

130

140

151

160

Hög

104

114

126

138

148

160

172

182

Lager m.m.

Mkt enkel

43

47

52

57

61

66

71

75

Enkel

54

60

66

72

77

84

90

95

Normal

60

65

72

79

85

92

99

105

Hög

66

73

80

88

94

102

109

116

Mkt hög

72

79

87

96

102

111

119

126

90

Lokaltyp

Värdeår

Standard

–1985

1986

–95

1996 –00

2001

–05

2006

–10

2011

–15

2016

–20

2021–

Produktions-lokaler

Mkt enkel (1–12 p)

54

59

64

67

71

76

81

85

Enkel (13–19 p)

67

73

79

84

88

94

100

106

Normal(20–26 p)

76

83

90

95

100

107

114

120

Hög(27– p)

84

91

99

105

110

118

125

132

Industri-kontor

Enkel

84

92

99

105

111

118

126

133

Normal

99

108

117

124

130

139

148

156

Hög

113

123

133

141

148

159

169

178

Lager m.m.

Mkt enkel

46

51

55

58

61

65

70

73

Enkel

59

64

70

73

77

83

88

93

Normal

65

71

77

81

85

91

97

102

Hög

72

78

85

90

94

101

108

113

Mkt hög

78

85

93

98

102

110

117

123

Bilaga 4

IN-tabeller

NEDRÄKNINGSFAKTORER FÖR INDUSTRIBYGGNADER VÄRDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBERÄKNING,

BYGGNADSKATEGORI 1

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,08

0,05

0,02

> 5 år

1929–1998

0,12

0,08

0,04

1999

0,12

0,08

0,04

2000

0,14

0,08

0,04

2001

0,16

0,08

0,04

2002

0,18

0,08

0,04

2003

0,20

0,08

0,04

2004

0,22

0,08

0,04

2005

0,24

0,09

0,04

2006

0,26

0,11

0,05

2007

0,28

0,13

0,07

2008

0,30

0,15

0,08

2009

0,32

0,17

0,10

2010

0,34

0,19

0,11

2011

0,36

0,21

0,13

2012

0,38

0,23

0,14

2013

0,40

0,25

0,16

2014

0,42

0,27

0,17

2015

0,44

0,29

0,18

2016

0,46

0,31

0,20

2017

0,48

0,33

0,21

2018

0,50

0,35

0,22

2019

0,52

0,37

0,24

2020

0,54

0,39

0,25

2021

0,56

0,41

0,27

2022

0,58

0,43

0,28

2023–2030

0,60

0,45

0,30

BYGGNADSKATEGORI 2–4

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,14

0,08

0,03

> 5 år

1929–1998

0,20

0,13

0,06

1999

0,21

0,14

0,06

2000

0,22

0,15

0,07

2001

0,23

0,16

0,08

2002

0,24

0,17

0,09

2003

0,25

0,18

0,10

2004

0,27

0,19

0,11

2005

0,29

0,20

0,13

2006

0,32

0,22

0,15

2007

0,35

0,24

0,17

2008

0,38

0,27

0,19

2009

0,40

0,29

0,21

2010

0,43

0,32

0,24

2011

0,46

0,35

0,26

2012

0,49

0,38

0,29

2013

0,51

0,41

0,31

2014

0,54

0,43

0,34

2015

0,56

0,46

0,36

2016

0,59

0,48

0,39

2017

0,61

0,51

0,41

2018

0,64

0,53

0,44

2019

0,66

0,56

0,46

2020

0,69

0,58

0,49

2021

0,71

0,61

0,51

2022

0,73

0,63

0,53

2023–2030

0,75

0,65

0,55

BYGGNADSKATEGORI 5

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,16

0,10

0,04

> 5 år

1929–1998

0,22

0,15

0,07

1999

0,24

0,15

0,07

2000

0,26

0,15

0,07

2001

0,28

0,15

0,07

2002

0,30

0,15

0,07

2003

0,33

0,16

0,07

2004

0,35

0,17

0,07

2005

0,37

0,18

0,08

2006

0,39

0,19

0,08

2007

0,41

0,21

0,08

2008

0,43

0,23

0,09

2009

0,45

0,25

0,09

2010

0,47

0,27

0,10

2011

0,50

0,30

0,10

2012

0,52

0,32

0,12

2013

0,54

0,34

0,14

2014

0,56

0,36

0,16

2015

0,58

0,38

0,18

2016

0,60

0,40

0,20

2017

0,63

0,43

0,23

2018

0,65

0,45

0,25

2019

0,67

0,47

0,27

2020

0,69

0,49

0,29

2021

0,71

0,51

0,31

2022

0,73

0,53

0,33

2023–2030

0,75

0,55

0,35

BYGGNADSKATEGORI 6

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,08

0,06

0,02

> 5 år

1929–1998

0,12

0,08

0,04

1999

0,12

0,08

0,04

2000

0,12

0,08

0,04

2001

0,12

0,08

0,04

2002

0,12

0,08

0,04

2003

0,14

0,08

0,04

2004

0,16

0,08

0,04

2005

0,18

0,09

0,04

2006

0,20

0,11

0,05

2007

0,22

0,13

0,07

2008

0,24

0,15

0,08

2009

0,27

0,17

0,10

2010

0,29

0,19

0,11

2011

0,32

0,21

0,13

2012

0,34

0,23

0,14

2013

0,37

0,25

0,16

2014

0,39

0,27

0,17

2015

0,42

0,29

0,18

2016

0,44

0,31

0,20

2017

0,47

0,33

0,21

2018

0,49

0,35

0,22

2019

0,52

0,37

0,24

2020

0,54

0,39

0,25

2021

0,56

0,41

0,27

2022

0,58

0,43

0,28

2023–2030

0,60

0,45

0,30

BYGGNADSKATEGORI 7

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,14

0,09

0,05

> 5 år

1929–1998

0,20

0,15

0,10

1999

0,22

0,17

0,11

2000

0,24

0,18

0,13

2001

0,26

0,20

0,15

2002

0,28

0,21

0,16

2003

0,30

0,23

0,18

2004

0,32

0,25

0,20

2005

0,34

0,27

0,22

2006

0,36

0,29

0,24

2007

0,38

0,30

0,25

2008

0,40

0,32

0,27

2009

0,42

0,34

0,28

2010

0,44

0,36

0,29

2011

0,46

0,38

0,31

2012

0,48

0,40

0,33

2013

0,50

0,41

0,34

2014

0,52

0,43

0,36

2015

0,54

0,45

0,38

2016

0,56

0,47

0,39

2017

0,58

0,49

0,41

2018

0,60

0,50

0,42

2019

0,62

0,52

0,44

2020

0,64

0,54

0,45

2021

0,66

0,56

0,47

2022

0,68

0,58

0,48

2023–2030

0,70

0,60

0,50

BYGGNADSKATERGORI 8

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,25

0,20

0,15

> 5 år

1929–1998

0,40

0,35

0,30

1999

0,42

0,37

0,32

2000

0,44

0,39

0,34

2001

0,46

0,41

0,36

2002

0,49

0,44

0,39

2003

0,51

0,46

0,41

2004

0,53

0,48

0,43

2005

0,55

0,50

0,45

2006

0,57

0,52

0,47

2007

0,60

0,55

0,50

2008

0,62

0,57

0,52

2009

0,64

0,59

0,54

2010

0,66

0,61

0,56

2011

0,69

0,64

0,59

2012

0,71

0,66

0,61

2013

0,73

0,68

0,63

2014

0,75

0,70

0,65

2015

0,77

0,72

0,67

2016

0,80

0,75

0,70

2017

0,82

0,77

0,72

2018

0,84

0,79

0,74

2019

0,86

0,81

0,76

2020

0,89

0,84

0,79

2021

0,91

0,86

0,81

2022

0,93

0,88

0,83

2023–2030

0,95

0,90

0,85

BYGGNADSKATEGORI 9

Återstående ekonomisk livslängd

Värdeår

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 år

1929–2030

0,14

0,09

0,05

> 5 år

1929–1998

0,20

0,15

0,10

1999

0,22

0,16

0,10

2000

0,24

0,17

0,10

2001

0,26

0,18

0,10

2002

0,28

0,19

0,10

2003

0,30

0,20

0,11

2004

0,33

0,22

0,12

2005

0,35

0,24

0,13

2006

0,37

0,26

0,14

2007

0,39

0,28

0,15

2008

0,42

0,30

0,16

2009

0,44

0,32

0,17

2010

0,46

0,34

0,19

2011

0,48

0,36

0,21

2012

0,51

0,38

0,23

2013

0,53

0,40

0,25

2014

0,55

0,42

0,27

2015

0,57

0,44

0,29

2016

0,60

0,46

0,31

2017

0,62

0,48

0,33

2018

0,64

0,50

0,35

2019

0,66

0,52

0,37

2020

0,69

0,54

0,39

2021

0,71

0,56

0,41

2022

0,73

0,58

0,43

2023–2030

0,75

0,60

0,45

Bilaga 5

IO-tabell

OMRÄKNINGSFAKTORER FÖR INDUSTRIBYGGNADER, VÄRMEKRAFTVERK OCH ÖVRIGA BYGGNADER (FÖR OMRÄKNING AV FAKTISKA BYGGKOSTNADER TILL 2023 ÅRS NIVÅ

Byggnadsår

Omräknings-faktor

Byggnadsår

Omräknings-faktor

–1929

78

2004

1,87

1930–1939

61

2005

1,82

1940–1944

44

2006

1,72

1945–1949

39

2007

1,61

1950–1959

27

2008

1,55

1960–1964

22

2009

1,53

1965–1969

17

2010

1,48

1970–1973

14

2011

1,44

1974–1976

9,2

2012

1,40

1977–1979

6,8

2013

1,39

1980–1982

5,2

2014

1,38

1983–1985

3,9

2015

1,35

1986–1987

3,5

2016

1,34

1988–1989

3,0

2017

1,30

1990

2,7

2018

1,27

1991

2,6

2019

1,24

1992

2,5

2020

1,21

1993

2,5

2021

1,19

1994

2,5

2022

1,09

1995

2,3

2023

1,00

1996

2,3

2024

0,96

1997

2,3

2025

1998

2,2

2026

1999

2,2

2027

2000

2,1

2028

2001

2,1

2029

2002

1,99

2030

2003

1,94