Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering

Skatteverket beslutar med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxerings­förordningen (1993:1199) följande allmänna råd om

dels riktvärdeangivelser för elproduktionsenheter och tomtmark till dessa ⁽¹⁾,

dels nedskrivningsfaktorer till Nö-tabell enligt bilaga 1,

dels nedskrivningsfaktorer till Nvi-tabell enligt bilaga 2,

dels nedskrivningsfaktorer till KN-tabell enligt bilaga 3,

dels omräkningsfaktorer till IO-tabell enligt bilaga 4, och

dels övriga grunder för taxeringen och värdesättningen enligt följande.

1 Vattenkraftverk

1.1 Riktvärdeangivelse

Av 15 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att riktvärdet för ett vattenkraftverk ska utgöra värdet av en värderings-enhet som avser sådan egendom. Riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom. Riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdena för vatten-kraftverk och för mark som hör till verket. Riktvärdet ska bestämmas utan beaktande av andels- och ersättningskraft.

Av 15 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att i en rikt-värdeangivelse enligt 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk.

Allmänna råd:

Riktvärdeangivelse per kilowattimme för byggnader och mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 7,16 kr/kWh.

Riktvärdeangivelse per kilowattimme för mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 2,55 kr/kWh.

1.2 Värdefaktorn normalårsproduktion

Av 15 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att med normalårsproduktion avses den i genomsnitt per år tillgängliga produktionen vid kraftverket.

Allmänna råd:

Med tillgänglig produktion bör avses den produktion som är tillgänglig för leverans vid kraftverket. Kraftverkets egenförbruk­ning och förluster som uppstår inom kraftverket bör således inte innefattas i normalårsproduktionen.

För vattenkraftverk som påverkats av haveri eller avställning är någon produktion inte tillgänglig och bör inte heller medräknas.

1.3 Värdefaktorn utnyttjandetid

Av 15 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att värdefaktorn utnyttjandetid ger uttryck för möjligheten att anpassa elproduktionen till tidsperioder med hög efterfrågan. Av 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn utnyttjandetid inte ska klassindelas.

Av 1 kap. 31 § första stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår bl.a. att utnyttjandetiden (U) enligt 15 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska beaktas genom en utnyttjandefaktor (fu). Utnyttjandefaktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandemöjligheter genom att ställa de schabloniserade driftnetton som kraftverket kunnat uppnå i relation till de schabloniserade driftnetton som i genomsnitt gällt för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Utnyttjandefaktorn för ett kraftverk bestäms till medeltalet av de sex kvoter som erhålls då kraftverkets schabloniserade driftnetton för nivååret och för vart och ett av de fem närmast föregående åren divideras med de schabloniserade driftnetton som respektive år kunnat uppnås för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Svenska kraftnät. Utnyttjandefaktorn ska anges med tre decimaler.

Av 1 kap. 31 § andra stycket fastighetstaxerings­förordningen framgår att med ett kraftverks schabloniserade driftnetto avses kraftverkets med produktionen vägda elpris, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Av 1 kap. 31 § tredje stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att med schabloniserat driftnetto för samtliga vattenkraftverk i landet vars produktion registreras av Svenska kraftnät avses det med produktionen vägda elpriset för dessa vattenkraftverk, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Allmänna råd:

Omräkningstal för konsumentprisindex

Vid beräkning av det schabloniserade driftnettot för enskilda vattenkraftverk bör följande omräkningstal för konsumentpris­index användas.

År	2018	2019	2020	2021	2022	2023
KPI	1,23	1,21	1,20	1,18	1,09	1,0

Normkraftverkets produktionskostnad

Normkraftverkets produktionskostnad bör bestämmas till 0,088 kr/kWh i nivåårets prisnivå och tillämpas vid beräkningen för samtliga år.

Schabloniserat driftnetto för samtliga vattenkraftverk

Det schabloniserade driftnettot för samtliga vattenkraftverk, förkortat SDSV nedan, uppgår till följande belopp uttryckt i kr/kWh i nivåårets prisnivå och bör tillämpas vid beräkningen av utnyttjandefaktorn för det enskilda vattenkraftverket för respektive år.

År	2018	2019	2020	2021	2022	2023
SDSV	0,477	0,421	0,120	0,510	0,852	0,487

1.3.1 Kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWh

Av 1 kap. 31 § åttonde stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. att för kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWh får utnyttjandefaktorn utan närmare utredning bestämmas till 0,900 multiplicerat med den specifika elprisfaktorn för det elområde som det aktuella kraftverket tillhör.

Allmänna råd:

Elprisfaktorn bör bestämmas enligt följande.

Elområde	Elprisfaktor
1	0,958
2	0,913
3	1,419
4	1,487

1.4 Säregna förhållanden

1.4.1 Allmänt

Av 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen framgår följande. Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxerings­enhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en storlekskorrektion enligt 4 a §.

Vidare framgår av andra stycket i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska enligt tredje stycket i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kr.

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår följande. Föreligger för taxeringsenhet sådant påtagligt säreget förhållande som anges i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd:

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledningen närmast kan härledas. I det fall justerings­anledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör juste­ringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

1.4.2 Andels- och ersättningskraft

Av 15 kap. 8 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala sin andel av uttagskostnaderna, ska bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

Av 15 kap. 8 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen framgår att värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala uttagskostnaden, ska behandlas som andelskraft. Ersättningskraft ska anges i procent av det levererade kraftverkets taxeringsvärde.

Av 15 kap. 9 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, ska anges i det antal kilowattimmar, som i genomsnitt tas ut per år.

Av 1 kap. 33 a § första stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. följande. Betalar den mottagande fastigheten minst hälften av uttagskostnaden ska andels- och ersättningskraftens värde beräknas på sätt föreskrivs i 15 kap. 8 § fastighetstaxeringslagen (andelsmetoden).

Av 1 kap 33 a § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. följande. Betalar den mottagande fastigheten mindre än hälften av uttagskostnaden, ska andels- och ersättningskraftens värde beräknas på sätt föreskrivs i 15 kap 9 § fastighetstaxeringslagen (energimetoden).

Av 1 kap. 33 b § första stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att om andelsmetoden ska användas enligt 33 a § och mottagande fastighet inte betalar en väsentlig del av den uttagskostnad som svarar mot andelen, ska andelens värde ökas med 10 procent.

Av 1 kap. 33 b § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att om energimetoden ska användas enligt 33 a § och mottagande fastighet betalar mer än en begränsad del av den uttagskostnad som svarar mot rätten till andels- eller ersättningskraft, ska kraftleveransens storlek i kWh minskas med 10 procent.

Allmänna råd:

Värdepåverkan av andels- eller ersättningskraft bör både för levererande kraftverk och mottagande fastighet beaktas genom justering för säregna förhållanden.

Med en väsentlig del av uttagskostnaderna bör anses minst 80 procent av dessa kostnader.

Med mer än en begränsad del av uttagskostnaden bör anses högst 20 procent av denna kostnad.

1.4.3 Byggnadsskador

Allmänna råd:

Justering av byggnadsvärdet kan bli aktuellt när en byggnad har sådana skador eller konstruktionsfel så att byggnadstillbehören (generator, turbiner m.m.) inte kan fylla sin funktion utan att skadorna eller konstruktionsfelen åtgärdas.

Skadorna eller konstruktionsfelen bör ha en väsentlig påverkan på elproduktionen för att en justering för säregna förhållanden ska ske. Med väsentlig påverkan bör avses ett produktionsbortfall som uppgår till minst 20 procent av elproduktionen. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå.

1.4.4 Eftersatt underhåll och dammsäkerhetshöjande åtgärder

Allmänna råd:

Justering av byggnadsvärdet kan bli aktuellt när en byggnad har eftersatt underhåll så att byggnadstillbehören (generator, turbiner m.m.) inte kan fylla sin normala funktion utan att det eftersatta underhållet åtgärdas. Det eftersatta underhållet bör ha en väsentlig påverkan på elproduktionen för att en justering för säregna förhållanden ska ske. Med väsentlig påverkan bör avses ett produktionsbortfall som uppgår till minst 20 procent av elproduktionen. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå.

Justering av byggnadsvärdet kan även bli aktuellt då dammsäkerhetshöjande åtgärder krävs. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärds­kostnader angivna i 2023 års värdenivå.

1.4.5 Myndighetsbeslut avseende Nationell plan (NAP) för omprövning av vattenkraftverk

Allmänna råd:

En justering för säregna förhållanden bör ske för kostnader som är hänförliga till nya föreskrifter eller ändrad tillämpning av gällande föreskrifter från myndighet. Justeringsbeloppet bör uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader, som fastighetsägaren bär, angivna i 2023 års värdenivå.

En justering för säregna förhållanden bör även ske om driftsförutsättningarna förändras och detta framgår av myndig­hetsbeslut. Justeringsbeloppet bör beräknas utifrån de angivna driftsförutsättningarna och deras inverkan på kraftverkets normal­årsproduktion.

2. Värmekraftverk

2.1 Riktvärdeangivelser

Av 15 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att riktvärdet för mark till ett värmekraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan mark. Riktvärdet för en kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan byggnad.

Av 15 kap. 11 § fastighetstaxeringslagen framgår att i en riktvärde­angivelse enligt 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska värden per kilowatt installerad effekt anges för var och en av de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk som avses i 15 kap. 12 § fastighets­taxeringslagen.

Av 15 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen framgår att totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för bl.a. värdefaktorn typ av värmekraftverk. Med denna värdefaktor avses om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft eller vindkraft.

Allmänna råd:

Riktvärdeangivelse i kronor per kilowatt för de olika typerna av värmekraftverk bör bestämmas enligt följande.

– Kraftvärmeverk; 7 800 kr/kW,

– Kärnkraftverk; 36 800 kr/kW, och

– Vindkraftverk; 8 600 kr/kW.

Riktvärdeangivelsen för respektive typ av värmekraftverk bör avse både mark och byggnader för ett nybyggt värmekraftverk.

Riktvärdeangivelsen för kraftvärmeverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, genomsnittlig årsproduktion, typ av bränsle, typ av reningsanordning för avgaser och var i landet kraftverket är beläget.

Riktvärdeangivelsen för kärnkraftverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, årlig fullasttid, typ av reaktor och var i landet kraftverket är beläget.

Riktvärdeangivelsen för vindkraftverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, typ av aggregat, antal aggregat inom taxeringsenheten och var i landet kraftverket är beläget. Riktvärdeangivelsen gäller utan korrektion vid en fullasttid mellan 2 400 och 2 800 timmar.

2.2 Taxeringsenheter

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen framgår att som kraftverksbyggnad räknas byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Av 4 kap. 5 § 8 fastighetstaxeringslagen framgår att till taxerings­enhetstypen elproduktionsenhet hänförs kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft.

Av 15 kap. 1 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduk­tion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft och vindkraft.

Allmänna råd:

Lagerbyggnad för bränsle som till övervägande del används för värmekraftverk bör anses ingå i samma taxeringsenhet som kraftverket även om den inte ligger i direkt anslutning till verket.

2.3 Säregna förhållanden

Av 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen framgår följande. Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsen­hetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en storlekskorrektion enligt 4 a §.

Vidare framgår av andra stycket i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska enligt tredje stycket i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kr.

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår följande. Föreligger för taxeringsenhet sådant påtagligt säreget förhållande som anges i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd:

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken juste-ringsanledning närmast kan härledas. I det fall justeringsanled-ningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

2.3.1 Elprisfaktorer

Av 1 kap. 34 § fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. att vid bestämmandet av värdet i kr/kW i riktvärdeangivelsen för olika värmekraftverk ska inte skillnader i elpris mellan olika elområden beaktas särskilt.

Allmänna råd:

Elprisfaktorer

Ett säreget förhållande bör anses föreligga då det finns skillnader i elpris mellan olika elområden. Justeringens storlek bör beräknas genom att tillämplig elprisfaktor multipliceras med riktvärdet för byggnad respektive mark. Elprisfaktor för aktuellt elområde framgår enligt tabellerna nedan.

Kraftvärmeverk

Elområde	Elprisfaktor
1	-0,302
2	-0,323
3	0,022
4	0,212

Vindkraftverk

Elområde	Elprisfaktor
1	-0,160
2	-0,192
3	0,190
4	0,348

2.3.2 Begränsat utnyttjande

Allmänna råd:

Aggregat som inte varit i drift

Om ett aggregat inte har varit i drift under de senaste fem åren före taxeringsårets ingång och kostnaderna för iordningställandet uppgår till minst 4 000 000 kr i 2023 års kostnadsnivå samt idrifttagningen bedöms ta mer än sex månader i anspråk, bör riktvärdet för kraftverksbyggnaden justeras ned till noll kr. Riktvärdet för marken kvarstår utan justering.

Byggnadsskador

Justering av byggnadsvärdet kan bli aktuellt när en byggnad (aggregat) har sådana skador eller konstruktionsfel att den inte kan fylla sin funktion utan att skadorna eller felen åtgärdas. Skadorna eller konstruktionsfelen bör ha en väsentlig påverkan på elproduktionen för att en justering för säregna förhållanden ska ske. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå.

Reparations- eller ombyggnadsarbeten

Justering av byggnadsvärdet kan ske till följd av pågående eller nära förestående reparations- eller ombyggnadsarbeten som medfört ett väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå.

Om nedlagda kostnader omfattar kostnader för såväl el- som värmeenergi så bör kostnaderna allokeras enligt energimetoden. Justeringsbeloppet bör i dessa fall bestämmas till 75 procent av det kvarvarande beloppet angivet i 2023 års värdenivå.

2.3.3 Avvikande fullasttimmar för ett vindkraftverk

Av 1 kap. 34 f § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. följande. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen har förutsatts en fullasttid mellan 2 400 och 2 800 timmar. Med fullasttid avses kvoten mellan den genomsnittliga års­produktionen och den installerade effekten.

Allmänna råd:

Då ett vindkraftverk på grund av yttre förhållanden har ett från medelförhållanden avvikande antal fullasttimmar bör justeringen i dessa fall ske på riktvärdet för byggnaden. Justeringen bör göras efter justering med elprisfaktorn. Justeringens storlek beräknas

genom att byggnadsvärdet multipliceras med angiven faktor i nedanstående tabell.

Fullasttimmar/år	Justeringsfaktor
–5 601	1,12
5 401–5 600	1,04
5 201–5 400	0,96
5 001–5 200	0,88
4 801–5 000	0,81
4 601–4 800	0,73
4 401–4 600	0,65
4 201–4 400	0,58
4 001–4 200	0,50
3 801–4 000	0,42
3 601–3 800	0,35
3 401–3 600	0,27
3 201–3 400	0,19
3 001–3 200	0,12
2 801–3 000	0,04
2 400–2 800	0,00
2 200–2 399	-0,04
2 000–2 199	-0,12
1 800–1 999	-0,19
1 600–1 799	-0,27
1 400–1 599	-0,35
1 200–1 399	-0,42
1 000–1 199	-0,50
800–999	-0,58
799–	-0,65

___________

Dessa allmänna råd tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2025 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2030.

(1) Riktvärdekartan är utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket.

Bilaga 1

Nö-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTORER FÖR KRAFTVÄRMEVERK

Värdeår	Nedskrivningsfaktor	Värdeår	Nedskrivningsfaktor
2023-2030	1,00	2009	0,67
2022	0,98	2008	0,64
2021	0,97	2007	0,60
2020	0,95	2006	0,57
2019	0,93	2005	0,53
2018	0,91	2004	0,49
2017	0,89	2003	0,45
2016	0,86	2002	0,40
2015	0,84	2001	0,35
2014	0,82	2000	0,31
2013	0,79	1999	0,26
2012	0,76	1998	0,23
2011	0,73	Före 1998	0,20
2010	0,70

Bilaga 2

Nvi-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTORER FÖR VINDKRAFTVERK

Värdeår	Nedskrivningsfaktor	Värdeår	Nedskrivningsfaktor
2023-2030	1,00	2009	0,61
2022	0,98	2008	0,57
2021	0,96	2007	0,53
2020	0,94	2006	0,49
2019	0,91	2005	0,44
2018	0,89	2004	0,39
2017	0,86	2003	0,34
2016	0,84	2002	0,29
2015	0,81	2001	0,23
2014	0,78	2000	0,18
2013	0,75	1999	0,11
2012	0,72	1998	0,08
2011	0,68	Före 1998	0,05
2010	0,65

Bilaga 3

KN-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTOR FÖR KÄRNKRAFTVERK

Värdeår	Nedskrivningsfaktor	Värdeår	Nedskrivningsfaktor
2023–2030	1,00	1999	0,83
2022	1,00	1998	0,82
2021	0,99	1997	0,81
2020	0,99	1996	0,80
2019	0,98	1995	0,78
2018	0,98	1994	0,77
2017	0,97	1993	0,75
2016	0,97	1992	0,74
2015	0,96	1991	0,72
2014	0,96	1990	0,70
2013	0,95	1989	0,68
2012	0,95	1988	0,66
2011	0,94	1987	0,64
2010	0,93	1986	0,62
2009	0,93	1985	0,60
2008	0,92	1984	0,57
2007	0,91	1983	0,55
2006	0,90	1982	0,52
2005	0,89	1981	0,49
2004	0,89	1980	0,47
2003	0,88	1979	0,43
2002	0,87	1978	0,40
2001	0,86	1977 (2)	0,37
2000	0,85

(2) Värdeåret för den äldsta av befintliga anläggningar.

Bilaga 4

IO-tabell

OMRÄKNINGSFAKTORER FÖR INDUSTRIBYGGNADER, VÄRME­KRAFT­VERK OCH ÖVRIGA BYGGNADER (FÖR OMRÄKNING AV FAKTISKA BYGGKOSTNADER TILL 2023 ÅRS NIVÅ)

Byggnadsår	Omräkningsfaktor	Byggnadsår	Omräkningsfaktor
-1929	78	2004	1,87
1930-1939	61	2005	1,82
1940-1944	44	2006	1,72
1945-1949	39	2007	1,61
1950-1959	27	2008	1,55
1960-1964	22	2009	1,53
1965-1969	17	2010	1,48
1970-1973	14	2011	1,44
1974-1976	9,2	2012	1,40
1977-1979	6,8	2013	1,39
1980-1982	5,2	2014	1,38
1983-1985	3,9	2015	1,35
1986-1987	3,5	2016	1,34
1988-1989	3,0	2017	1,30
1990	2,7	2018	1,27
1991	2,6	2019	1,24
1992	2,5	2020	1,21
1993	2,5	2021	1,19
1994	2,5	2022	1,09
1995	2,3	2023	1,00
1996	2,3	2024	0,96
1997	2,3	2025
1998	2,2	2026
1999	2,2	2027
2000	2,1	2028
2001	2,1	2029
2002	1,99	2030
2003	1,94