Områden: Mervärdesskatt (Skatteplikt och undantag)
Datum: 2025-01-28
Dnr: 8-3192031
Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalendermånad i stället för kvartal om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses kontrollskäl.
Kontrollskäl innebär enligt Skatteverkets uppfattning att det finns omständigheter som tyder på risk för skatteundandragande eller risk för oavsiktliga fel.
Särskilda skäl för månadsrapportering i en periodisk sammanställning bör i första hand bedömas utifrån behovet av att kontrollera gränsöverskridande handel samt handel med anknytning till sådan handel.
En bedömning av risken för skatteundandragande eller risken för oavsiktliga fel görs normalt utifrån de samlade omständigheter som finns i det enskilda fallet.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Månadsrapportering i den periodiska sammanställningen på grund av särskilda skäl” från den 22 december 2009, dnr 131 883693-09/111. Ställningstagandet innebär ett förtydligande av vilka omständigheter som kan innebära att det finns särskilda skäl. Den risk som i det tidigare ställningstagandet kunde knytas specifikt till egenskapen av skenföretag ingår i det nya ställningstagandet i bedömningen av de generella risker som anges i avsnitt 4.
Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket på eget initiativ besluta att ett företag som normalt har möjlighet att lämna en periodisk sammanställning varje kvartal i stället ska lämna sammanställningen varje månad. I detta ställningstagande redogör Skatteverket för sin bedömning av i vilka fall det kan finnas särskilda skäl för ett beslut om månadsrapportering.
Behovet av kontroll av EU-handel liksom utvecklingen och förekomsten av mervärdesskattebedrägerier förändras över tid. Det utrymme som Skatteverket har att besluta om kortare rapporteringsperiod på grund av särskilda skäl kan av den anledningen behöva utnyttjas i större utsträckning. Det finns därför anledning att se över Skatteverkets tidigare bedömning av vad som kan utgöra särskilda skäl för månadsrapportering i den periodiska sammanställningen. I detta ställningstagande utvecklar Skatteverket därför sin syn på vad Skatteverket kan åberopa som särskilda skäl för månadsrapportering.
En periodisk sammanställning ska lämnas för varje kalendermånad för uppgifter om varor och för varje kalenderkvartal för uppgifter om tjänster. Om uppgifter ska lämnas avseende både varor och tjänster ska sammanställningen som huvudregel lämnas för varje kalendermånad (35 kap. 3 § skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL, jämför artikel 263.1 och 1c i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).
Skatteverket ska besluta att den periodiska sammanställningen ska göras för varje kalenderkvartal i stället för varje månad om den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det. Det gäller under förutsättning att det sammanlagda värdet av sådana leveranser och överföringar av varor som ska redovisas i den periodiska sammanställningen inte överstiger 500 000 kronor exklusive mervärdesskatt för det innevarande kalenderkvartalet eller för något av de fyra närmast föregående kalenderkvartalen (35 kap. 4 § SFL, jämför artikel 263.1a i mervärdesskattedirektivet).
Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalendermånad i stället för kvartal som om det finns särskilda skäl (35 kap. 5 § 2 SFL, jämför artikel 263.1a och 1c i mervärdesskattedirektivet).
Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse (2 kap. 5 § SFL).
Medlemsstaterna får införa andra skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av mervärdesskatten och för förebyggande av bedrägeri. Transaktioner inom landet respektive inom unionen måste dock behandlas likvärdigt (artikel 273 i mervärdesskattedirektivet).
Ett effektivt bekämpande av skatteundandragande inom mervärdesskatteområdet kräver ett snabbt informationsinhämtande från företagen och ett snabbt informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Det bör därför införas en möjlighet för Skatteverket att av kontrollskäl tvinga företag som gör den periodiska sammanställningen kvartalsvis att i stället göra den månadsvis (prop. 2009/10:15 s. 137).
Om det föreligger särskilda skäl, i huvudsak kontrollskäl, ger bestämmelsen Skatteverket rätt att bestämma att den som ska lämna sammanställningen ska göra det per kalendermånad prop. 2010/11: 165 s. 843).
Skatteverket ges befogenhet att i vissa fall besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara kortare än vad som följer av lagen. För att Skatteverket på eget initiativ ska få besluta om förkortad redovisningsperiod krävs särskilda skäl. Med sådana skäl avses kontrollskäl (prop. 2010/11:165 s. 793).
Medlemsstaterna får införa de skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av mervärdesskatten och för förebyggande av bedrägeri (C-314/22, Consortium Remi Group, punkt 62).
Varje medlemsstat är skyldig att vidta alla rättsliga och administrativa åtgärder som krävs för att mervärdesskatten inom dess territorium ska kunna uppbäras i sin helhet (C-37/23, Giocevi, punkt 27).
Enligt artikel 273 i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna vidta åtgärder för en riktig uppbörd av skatten och för att förebygga bedrägeri. Dessa åtgärder får dock inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå sådana mål. Det ankommer i princip på skattemyndigheterna att vidta de kontroller av beskattningsbara personer som krävs för att upptäcka oegentligheter och mervärdesskatteundandragande samt att påföra beskattningsbara personer som gjort sig skyldiga till oegentligheter eller skatteundandragande (C- 641/21, Climate Corporation Emissions Trading, punkt 53).
Medlemsstaterna ska emellertid vid utövandet av sina befogenheter iaktta de allmänna rättsprinciper som utgör en del av unionens rättsordning, bl.a. principerna om rättssäkerhet, proportionalitet, berättigade förväntningar och skatteneutralitet (C-285/09 R punkt 45 samt där angiven praxis samt C-26/16 Santogal punkt 50).
Principerna om skatteneutralitet, rättssäkerhet och skyddet för berättigade förväntningar kan dock inte med framgång åberopas av en skattskyldig person som uppsåtligen medverkat till ett skatteundandragande och äventyrat det gemensamma mervärdesskattesystemets funktion (C-285/09, R, punkt 54).
Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalendermånad i stället för kvartal om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses kontrollskäl.
Vilka omständigheter som kan innebära kontrollskäl kan förändras över tid beroende bl.a. på att det uppkommer nya former av skatteundandraganden och nya aktörer som är involverade i bedrägerier. Även vilka uppgifter som finns tillgängliga för Skatteverkets kontrollurval förändras liksom hur kontroller genomförs i Sverige och inom EU. Mot denna bakgrund redogör Skatteverket i detta ställningstagande för omständigheter som kan vara skäl för kontroll och som därmed kan leda till ett beslut om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen på grund av särskilda skäl. De exempel på vad som kan utgöra kontrollskäl är inte avsedda att vara uttömmande utan syftar endast till att ge en övergripande vägledning.
Syftet med regeln om att Skatteverket ska besluta om kortare rapporteringsperiod vid särskilda skäl är att förbättra Skatteverkets möjligheter att vidta kontrollåtgärder genom att snabbare få tillgång till uppgifter från företagen. Det innebär i sin tur ett snabbare informationsutbyte med andra EU-länder och en större möjlighet att försäkra sig om att de uppgifter ett företag lämnar är korrekta. Kontrollskäl innebär enligt Skatteverkets uppfattning att det finns omständigheter som tyder på risk för skatteundandragande eller risk för oavsiktliga fel.
I detta ställningstagande avses med skatteundandragande ett bedrägligt förfarande som leder till att mervärdesskatt inte betalas eller felaktigt återbetalas. Kontrollskäl kan uppkomma när det finns risk att ett företag själv agerar bedrägligt. Kontrollskäl kan även uppkomma när det finns risk att ett företag utan avsikt att själv agera bedrägligt ingår eller kan komma att ingå som ett led i en bedrägerikedja. Det ska vara fråga om konkreta omständigheter som kan knytas till företaget i det enskilda fallet. Det behöver dock inte vara fråga om en överhängande risk.
Kontrollskäl kan även uppkomma när det finns en risk för oavsiktliga fel. Skatteverket kan i sådant fall behöva försäkra sig om att ett företag förstår de regler som gäller inom ett visst område, t.ex. regler för handel med andra länder och den uppgiftsskyldighet som följer av sådan handel. Kontrollskäl kan alltså uppkomma även om det inte finns något som indikerar att ett företag medvetet gör fel eller ingår som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri.
Några exempel på omständigheter som kan innebära kontrollskäl finns i följande uppräkning. Det är endast fråga om exempel och uppräkningen är inte uttömmande.
Särskilda skäl för månadsrapportering i en periodisk sammanställning bör i första hand bedömas utifrån behovet av att kontrollera gränsöverskridande handel samt handel med anknytning till sådan handel. Det kan därför förekomma att kontrollskäl anses utgöra skäl för att besluta om kortare redovisningsperiod för mervärdesskattedeklarationen på grund av särskilda skäl men att motsvarande kontrollskäl inte finns för beslut om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen. Om Skatteverket har bedömt att det finns särskilda skäl för att besluta om kortare redovisningsperioder för företagets mervärdesskattedeklarationer kan det dock finnas anledning för Skatteverket att överväga att göra motsvarande bedömning avseende den periodiska sammanställningen.
En bedömning av risken görs normalt utifrån de samlade omständigheter som finns i det enskilda fallet. Det är Skatteverkets bedömning av denna risk som är avgörande för om dessa omständigheter sammantaget innebär ett sådant kontrollbehov att verket ska besluta om månadsrapportering. Skatteverkets beslut får dock inte gå utöver vad som är proportionerligt, d.v.s. skälen för beslutet ska uppväga det intrång eller men som beslutet innebär för det berörda företaget. Skatteverket anser att det normalt får anses vara proportionerligt att besluta om månadsrapportering när det finns särskilda skäl, d.v.s. kontrollskäl.
Nedan lämnas en mer utförlig beskrivning av de omständigheter som kan innebära kontrollskäl och som exemplifierats ovan. Det är enbart exempel och uppräkningen är inte uttömmande.
Med ”historikbolag” avses en juridisk person som sålts vidare med befintliga registreringar och godkännanden i stället för att avvecklas. I sådana bolag byts styrelse och företrädare normalt ut och den verksamhet som företaget ska bedriva ändras i förhållande till den verksamhet som tidigare registreringar och godkännanden har gjorts för. Försäljning av historikbolag sker ofta genom bolagsförmedlare.
Det förhållandet att ett företag är, eller har varit, ett historikbolag kan vara tillräckligt för att det ska finnas sådana kontrollskäl som innebär att företagets rapporteringsperiod kan ändras till månadsrapportering. Det finns för sådana bolag en förhöjd risk för skatteundandragande, t.ex. en risk att bolaget används som ett led i en transaktionskedja för gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier inom EU. Det kan även finnas en ökad risk för oavsiktliga fel när nya ägare och företrädare träder in i ett bolag och verksamheten ändrar inriktning.
En bedömning av risken får göras i det enskilda fallet utifrån de uppgifter Skatteverket har tillgång till avseende bolaget, dess företrädare och den verksamhet som ska bedrivas samt utifrån uppgifter om förfarandet vid försäljningen av bolaget.
Det förhållandet att historikbolaget ska bedriva verksamhet i en bransch där bedrägerier är vanligt förekommande är en omständighet som kan göra att kontrollbehovet förstärks ytterligare. Ett annat exempel på omständighet som kan göra att kontrollbehovet förstärks är om ägare, företrädare eller andra med anknytning till ägare eller företrädare tidigare varit involverade i bedrägerier. Om verksamheten ska bedrivas i en bransch som omfattas av mervärdesskattebestämmelser som gör avsteg från de allmänna bestämmelserna kan det innebära att det finns en ökad risk för oavsiktliga fel som då är en omständighet som kan förstärka kontrollbehovet. Det gäller t.ex. om bolaget ska handla med andra EU-länder eller med länder utanför EU. Risken förstärks ytterligare om ägare och företrädare dessutom saknar tidigare erfarenhet av sådan handel.
Som framgår ovan kan det finnas omständigheter som förstärker kontrollbehovet. Enligt Skatteverkets uppfattning är det dock tillräckligt att det är fråga om ett historikbolag som byter företrädare och ändrar verksamheten för att det ska finnas sådana kontrollskäl som gör att Skatteverket kan besluta om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen.
Om ett företag, dess ägare eller företrädare tidigare varit involverade i bedrägerier, i Sverige eller utomlands, kan det innebära en ökad risk för fortsatta skatteundandraganden. En sådan omständighet kan därför vara tillräcklig för att Skatteverket ska kunna besluta om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen. Tidsfaktorn kan dock behöva vägas in, d.v.s. om omständigheten har ägt rum nära i tiden eller om det är något som inträffat en längre tid tillbaka. Om det är fråga om involvering i bedrägerier i närtid så indikerar det en högre risk för skatteundandragande eller andra felaktigheter än de som har inträffat en längre tid tillbaka. Har bedrägerierna ägt rum för flera år sedan kan det därför behövas ytterligare omständigheter som talar för att det finns en risk för skatteundandragande för att besluta om månadsrapportering.
En omständighet som innebär att det kan finnas kontrollskäl är att företaget är verksamt i en riskbransch. Med riskbransch menas branscher med en stor andel skattefel. Skattefelet kan bero på medvetet skatteundandragande. Skattefelet kan även bero på oavsiktliga fel, t.ex. på grund av skatteregler som kan vara svåra att tillämpa. Vilka branscher som är riskbranscher kan variera över tid.
En bedömning av risken för skatteundandragande eller oavsiktliga fel i riskbranscher får göras i det enskilda fallet utifrån de uppgifter Skatteverket har tillgång till avseende företaget, dess företrädare och den verksamhet som ska bedrivas.
Den omständigheten att ett företag är verksamt inom en riskbransch kan vara en stark indikation på att det finns ett sådant kontrollbehov som motiverar ett beslut om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen. Den omständigheten är dock inte tillräcklig i sig själv utan det krävs också att det finns ytterligare omständigheter som tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande eller felaktigheter i det enskilda fallet. Skatteverket kan därför inte besluta om månadsrapportering för samtliga företag som tillhör en viss riskbransch utan det måste alltid göras en individuell bedömning av det enskilda företaget och utifrån risknivån i den aktuella branschen.
Omständigheter som tillsammans med branschtillhörighet kan motivera ett beslut om månadsrapportering är t.ex. att det är fråga om brister i redovisning eller betalning av skatt. Det kan även vara fråga om ett nystartat företag som ska handla med andra EU-länder. Ett sådant företag kan ha inledande svårigheter att tillämpa regelsystemet för EU-handel med ökad risk för oavsiktliga fel. En kortare rapporteringsperiod ger därför möjlighet för Skatteverket att utföra kontroller tidigare och därmed försäkra sig om att företaget tillämpar reglerna korrekt.
Brister i ett företags redovisning eller betalning av skatter eller avgifter enligt SFL kan indikera en ökad risk för skatteundandragande som medför att Skatteverket av kontrollskäl kan besluta om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen. Det gäller även motsvarande brister i andra närstående företag eller företag som bedrivs eller har bedrivits av företages ägare eller företrädare.
Det måste dock vara fråga om brister som kan antas ha betydelse för kontrollen av företagets gränsöverskridande transaktioner med andra EU-länder eller som kan inverka på tillförlitligheten till företagets redovisning av sådana transaktioner. En möjlighet för Skatteverket att genom månadsrapportering snabbare få tillgång till uppgifterna i sammanställningen ska alltså vara ett medel för att upptäcka och utreda ett eventuellt skatteundandragande.
Enbart brister i ett företags redovisning och betalning av skatt är i normalfallet inte tillräckligt för att det ska finnas särskilda skäl för månadsrapportering utan det behövs ytterligare omständigheter som indikerar på ett ökat kontrollbehov, t.ex. att företaget är verksamt i en riskbransch, är ett historikbolag med ändrad verksamhet eller att bristerna tyder på risk för oavsiktliga fel.
Om Skatteverket har fattat ett beslut om månadsrapportering i den periodiska sammanställningen kan företaget begära att få återgå till kvartalsrapportering. Om det inte längre föreligger kontrollskäl ska Skatteverket besluta om kvartalsrapportering för företaget.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Månadsrapportering i den periodiska sammanställningen på grund av särskilda skäl” från den 22 december 2009, dnr 131 883693-09/111. Ställningstagandet innebär ett förtydligande av vilka omständigheter som kan innebära att det finns särskilda skäl. Den risk som i det tidigare ställningstagandet kunde knytas specifikt till egenskapen av skenföretag ingår i det nya ställningstagandet i bedömningen av de generella risker som anges i avsnitt 4.