Enskilda näringsidkare

Vilken normgivning kan enskilda näringsidkare följa?

En enskild näringsidkare ska antingen avsluta sin löpande bokföring för räkenskapsåret med ett årsbokslut eller med en årsredovisning. Årsbokslutet kan även upprättas i förenklad form. Hur den enskilda näringsidkaren ska avsluta den löpande bokföringen beror på företagets storlek (6 kap. 1 § och 6 kap. 3 § BFL). Vilken normgivning som den enskilda näringsidkaren kan använda beror på om en årsredovisning eller ett årsbokslut ska upprättas vid räkenskapsårets utgång eller om företagaren frivilligt väljer annan normgivning.

Översikt av normgivningen

Tabellen nedan visar vilken normgivning som en enskild näringsidkare kan använda.

	Förenklat årsbokslut upprättat enligt BFNAR 2006:1 (K1)	Årsbokslut upprättat enligt BFNAR 2000:2 alternativt BFN R 11	Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2000:2	Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 (K3)	Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:3 (RFR2)(K4)
Mindre företag
Omsättning < 3 mnkr	X	X	X	X
Omsättning > 3 mnkr		X	X	X
Större företag				X
Företag som tillämpar internationell normgivning (med stöd av 7 kap. 33 § ÅRL)					X

Enskild näringsidkare som är mindre företag

En enskild näringsidkare som är ett mindre företag ska avsluta den löpande bokföringen för räkenskapsåret med ett årsbokslut (6 kap. 3 § BFL). Om nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor kan den löpande bokföringen för räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut i förenklad form (6 kap. 3 BFL). Om den enskilda näringsidkaren är moderföretag i en koncern kan företagaren också använda de internationella redovisningsreglerna.

Mindre enskilda näringsidkare med omsättning som uppgår till högst tre miljoner kronor

En enskild näringsidkare som är ett mindre företag och vars omsättning uppgår till högst tre miljoner kronor kan upprätta ett årsbokslut i förenklad form vid räkenskapsårets utgång (6 kap. 3 § BFL). När den enskilda näringsidkaren upprättar ett förenklat årsbokslut kan endast BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) användas (punkt 1.1). Det allmänna rådet får inte användas om den enskilda näringsidkaren är moderföretag i en koncern. Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet.

Valfritt att upprätta ett årsbokslut

En enskild näringsidkare kan frivilligt välja att upprätta ett årsbokslut trots att BFL bara kräver att företaget ska avsluta den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Den enskilda näringsidkaren kan välja mellan två alternativa regelverk:

• BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (punkt 1). Det allmänna rådet innebär att den enskilda näringsidkaren för varje område använder antingen ett allmänt råd från Bokföringsnämnden eller motsvarande rekommendation från Redovisningsrådet. Det valda rådet eller rekommendationen ska tillämpas i sin helhet (punkt 5).

• BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring. Rekommendationen är inriktad på speciella redovisningsfrågor som förekommer i sådan verksamhet.

Valfritt att upprätta en årsredovisning

En enskild näringsidkare kan frivilligt välja att upprätta en årsredovisning trots att BFL bara kräver att företaget avslutar den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Den enskilda näringsidkaren kan välja mellan två alternativa regelverk när han eller hon upprättar årsredovisningen:

• BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) (punkt 1.3). Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet (punkt 1.4).
• BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (punkt 1). Detta innebär att den enskilda näringsidkaren för varje område använder antingen ett allmänt råd från Bokföringsnämnden eller motsvarande rekommendation från Redovisningsrådet. Det valda rådet eller rekommendationen ska tillämpas i sin helhet (punkt 5).

Det finns ännu inget förenklingsregelverk inom BFN:s K-regelverk om hur man upprättar en årsredovisning i mindre företag (K2 årsredovisning) för en enskild näringsidkare.

Mindre enskilda näringsidkare med omsättning som överstiger tre miljoner kronor

En enskild näringsidkare som är ett mindre företag och vars omsättning överstiger tre miljoner kronor ska upprätta ett årsbokslut vid räkenskapsårets utgång (6 kap. 3 § BFL). Den enskilda näringsidkaren får välja mellan två alternativa regelverk:

• BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (punkt 1). Detta allmänna råd innebär att den enskilda näringsidkaren för varje område ska använda antingen ett allmänt råd från Bokföringsnämnden eller motsvarande rekommendation från Redovisningsrådet. Det valda rådet eller rekommendationen ska tillämpas i sin helhet (punkt 5).
• BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring. Rekommendationen är inriktad på speciella redovisningsfrågor som förekommer i sådan verksamhet.

Det finns ännu inget förenklingsregelverk inom BFN:s K-regelverk för hur man upprättar ett årsbokslut (K2 årsbokslut) för en enskild näringsidkare.

Valfritt att upprätta en årsredovisning

En enskild näringsidkare kan frivilligt välja att upprätta en årsredovisning trots att BFL bara kräver att företaget ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Den enskilda näringsidkaren kan välja mellan två alternativa regelverk när årsredovisningen upprättas:

• BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) (punkt 1.3). Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet (punkt 1.4).
• BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (punkt 1). Detta innebär att den enskilda näringsidkaren för varje område använder antingen ett allmänt råd från Bokföringsnämnden eller motsvarande rekommendation från Redovisningsrådet. Det valda rådet eller rekommendationen ska tillämpas i sin helhet (punkt 5).

Det finns ännu inget förenklingsregelverk inom BFN:s K-regelverk om hur man upprättar en årsredovisning i mindre företag (K2 årsredovisning) för en enskild näringsidkare.

Enskild näringsidkare som är större företag

En enskild näringsidkare ska tillämpa BFN:s allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) när företaget ska upprätta sin årsredovisning (punkt 1.3). Regeln gäller enskilda näringsidkare som uppfyller ett av nedanstående kriterier:

• företaget är ett större företag enligt 1 kap. 3 § ÅRL

• företaget är ett moderföretag i en större koncern.

Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet (punkt 1.4). Det allmänna rådet är huvudregelverk när större företag ska upprätta sin årsredovisning. Det allmänna rådet utgår från regler för koncernredovisning men har i vissa fall med särskilda regler för den enskilda näringsverksamheten.

Om den enskilda näringsidkaren är moderföretag i en koncern kan företaget också använda de internationella redovisningsreglerna, se nedan.

Enskilda näringsidkare som följer internationella redovisningsregler

Om den enskilda näringsidkaren är ett större företag och därmed ska upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL, och det dessutom är ett moderbolag i en koncern, så kan den enskilda näringsidkaren – med stöd av 7 kap. 33 § ÅRL – frivilligt välja att tillämpa de internationella redovisningsreglerna (IFRS/IAS) när koncernredovisningen upprättas.

En enskild näringsidkare som valt att upprätta en koncernredovisning genom att tillämpa de internationella redovisningsreglerna får även upprätta en årsredovisning i den enskilda näringsverksamheten, i enlighet med internationella redovisningsregler, så länge detta inte begränsas av ÅRL. Företaget ska då tillämpa RFR 2 Redovisning i juridisk person (BFNAR 2012:3 Tillämpning av rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering punkt 2).

Offentliggöra årsredovisningen

En enskild näringsidkare som enligt lag är skyldig att upprätta en årsredovisning, d.v.s. som bedöms som ett större företag, är skyldig att offentliggöra årsredovisningen genom att skicka in den till Bolagsverket inom sex månader från räkenskapsårets utgång (8 kap. 3 § ÅRL). Den enskilda näringsidkaren ska då ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen, fastställelseintyg och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret.

Kompletterande innehåll

• Schematisk bild som visar hur BFN har delat in företagen i olika kategorier.
• Gränsvärden för större och mindre företag.
• Noterade företag som omfattas av IAS-förordningen och som ska följa den internationella normgivningen
• Byta från ett K-regelverk till ett annat K-regelverk
• Första gången ett företag tillämpar ett K-regelverk.