Politikers uppdrag

Valkampanjer

Den som ställer upp som kandidat i ett val där man kan få ett arvoderat uppdrag, t.ex. till riksdagen eller Europaparlamentet, och har utgifter för sin valkampanj kan få avdrag för dessa i följande fall:

• Personen är redan invald och kandiderar för fortsatt uppdrag. Utgifter för att bibehålla ett uppdrag och en inkomst är avdragsgilla.
• Personen har fått ekonomiska bidrag för att använda i sin valkampanj. Sådana kampanjbidrag är normalt skattepliktig inkomst av tjänst, men man får samtidigt göra avdrag för sina utgifter för kampanjen. Om personen har fått ekonomiska bidrag till sin valkampanj anser Skatteverket att kostnader som hänför sig till valkandidatens verksamhet är avdragsgilla för såväl den som kandiderar första som den som kandiderar för omval.

Avdrag medges för utgifter för resor, trycksaker, annonsering och liknande i samband med kampanjen.

Avdrag medges inte om man inte redan är invald och inte heller får några skattepliktiga kampanjbidrag. Utgifterna anses då som kostnader för att söka nytt arbete, vilka är avdragsgilla endast i undantagsfall.

Avgifter till riksdagsgruppen

En riksdagsledamot har rätt till avdrag för avgifter till sin riksdagsgrupp. Utgiften har närmast varit att betrakta som ersättning för sekreterarhjälp, utskrifter av motioner med mera i samband med riksdagsledamotsuppdraget och har inte direkt haft karaktären av en medlemsavgift (RÅ 1965 ref. 5). Frågan har även senare prövats och då har en landstingsledamot och kommunala förtroendepersoner fått avdrag för motsvarande kostnader (RÅ 1973 ref. 31 I–II och RÅ 1973 ref. 31 III).

Däremot har avdrag vägrats för motsvarande kostnader för stadsfullmäktig och kommunal förtroendeman (RÅ 1973 ref. 31 V och RÅ 1973 ref. 31 IV). I de två sista fallen hade det inte visats att avgiften varit ersättning för kostnader i samband med uppdragen.

Kostnader för resor, telefon och porto

En riksdagsledamots resekostnader under valrörelsen och i det partipolitiska arbetet har ansetts avdragsgilla (RÅ 1986 ref. 130). Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det ingår i en riksdagsledamots arbetsuppgifter att även hålla kontakt med väljarna i den egna valkretsen och att delta i det partipolitiska arbetet.

En kommunal förtroendeman, som inte hade fått några särskilda kostnadsersättningar, fick avdrag för telefonkostnader och portokostnader till den del dessa haft direkt samband med förtroendeuppdragen (RÅ 1984 1:34).