OBS: Detta är utgåva 2014.5. Sidan är avslutad 2015.

All egendom inom en taxeringsenhet måste för värderingens skull vara indelad i värderingsenheter. En värderingsenhet består av egendom som ska värderas för sig.

En värderingsenhet får alltså inte avse egendom som ingår i mer än en taxeringsenhet, utan bara egendom som tillhör en och samma byggnadstyp eller ett och samma ägoslag (6 kap. 1 § FTL).

Vid värderingen är det avgörande hur värderingsenhetens storlek och beskaffenhet i övrigt bestäms. Detta görs främst utifrån indelningen i byggnadstyp och ägoslag. För i princip varje värderingsenhet ska ett riktvärde bestämmas (1 kap. 2 § FTF). De sammanlagda riktvärdena för alla värderingsenheter inom en taxeringsenhet utgör taxeringsenhetens totala taxeringsvärde om inte en justering för säregna förhållanden ska göras, se Handledning för fastighetstaxering 2013 (SKV 312) avsnitt 5.6.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringsförordning (1993:1199) [1]
  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1]

Övrigt

  • Handledning för fastighetstaxering 2013 (SKV 312) [1]