OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

När man arbetar för EU finns det särskilda regler för om ersättningen ska beskattas i Sverige eller inte. Det finns även särskilda regler om skatterättslig bosättning när man har flyttat utomlands för att arbeta vid någon av EU:s institutioner, organ eller byråer. Svensk lagstiftning innehåller däremot inte något generellt undantag från skatteplikt för ersättningar från EU.

Anställnings- och uppdragsform avgör hur ersättningen beskattas

Det finns flera olika anställnings- och uppdragsformer när man arbetar för EU. Eftersom anställnings- eller uppdragsformen påverkar om ersättningen får beskattas enligt nationell lagstiftning eller inte, är det viktigt att ta reda på vilken kategori av anställda som den skattskyldige tillhör.

Andra inkomster än ersättningen för arbetet för EU

Även om ersättningen för arbetet för EU inte får beskattas enligt nationell lagstiftning, kan övriga inkomster beskattas enligt svensk lagstiftning och med hänsyn till aktuellt dubbelbeskattningsavtal. Om de särskilda reglerna om skattemässig bosättning är tillämpliga, kan dessa även påverka hur övriga inkomster får beskattas.

Om ersättningen för arbetet för EU inte är undantagen från nationell beskattning, kan svensk lagstiftning och aktuellt dubbelbeskattningsavtal även innebära att ersättningen ändå inte ska beskattas i Sverige.

EU:s tjänstemän och övriga anställda

För tjänstemän och övriga anställda vid EU:s institutioner, organ eller byråer finns särskilda regler om beskattning och skatterättslig bosättning i protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Tjänstemän och övriga anställda som omfattas av protokollet betalar skatt till EU på sin anställningsinkomst från EU och är befriade från nationell beskattning av inkomsten (artikel 12).

De grupper av anställda (och pensionärer) som omfattas av protokollet framgår av förordning nr 549/69 av den 25 mars 1969. Enligt förordningen omfattas de tjänstemän (officials) som omfattas av tjänsteföreskrifterna, samt de övriga anställda (other servants) som omfattas av anställningsvillkoren. Övriga anställda delas in i tillfälligt anställda (temporary staff), kontraktsanställda (contract staff), särskilda rådgivare (special advisers), ackrediterade parlamentsassistenter (parliamentary assistants) och lokalt anställda (local staff). Lokalt anställda (local staff) omfattas inte. Förordningen är bindande för EU:s medlemsstater.

Tjänstemän och övriga anställda som omfattas av protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier omfattas även av särskilda regler om skattemässig bosättning. Det innebär att anställda, som enbart på grund av sin anställning i unionen bosätter sig i en annan medlemsstat, ska betraktas som skattemässigt bosatta i den medlemsstat där de var bosatta innan de tillträdde sin anställning i Europeiska unionen. Detsamma gäller för medföljande makar, om de inte utövar någon egen yrkesverksamhet (3 kap. 6 § IL och artikel 13 i protokoll [nr 7] om Europeiska unionens immunitet och privilegier).

Anställda som inte omfattats av protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier betalar skatt på sin anställningsinkomst från EU enligt svensk lagstiftning med hänsyn till aktuellt dubbelbeskattningsavtal.

Pension från EU omfattas av nationell skattefrihet

Även personer som får invaliditetspension, ålderspension eller efterlevandepension från EU omfattas av nationell skattefrihet, men inte av bestämmelserna om skattemässig bosättning (förordning nr 549/69 av den 25 mars 1969).

Anställda vid ECDC

EU inrättade år 2004 Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). ECDC finns i Solna. ECDC:s personal omfattas av de tjänsteföreskrifter och andra förordningar som gäller för tjänstemän och övriga anställda vid EU (artikel 26 punkt 2 och artikel 29 punkt 1 i förordning nr 851/2004 av den 21 april 2004).

Det innebär att reglerna om nationell skattefrihet och skattemässig bosättning i protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier är tillämpliga på ECDC:s personal, i den utsträckning som anges i förordning nr 549/69 av den 25 mars 1969.

Kommissionens ledamöter

Kommissionens ledamöter (kommissionärerna) betalar skatt till EU på sin anställningsinkomst och är befriade från nationell skatt på samma inkomst. De omfattas även av de särskilda reglerna om skattemässig bosättning (artikel 19 i protokoll [nr 7] om Europeiska unionens immunitet och privilegier).

Mötesdeltagare

Från Sverige kan personer delta i möten vid EU:s institutioner, organ och byråer

  • som representanter för Sverige och svenska intressen
  • som representanter för en viss intressegrupp
  • i egenskap av sakexperter inom ett visst område.

Deltagandet äger framför allt rum i arbetsgrupper och kommittéer under kommissionen eller rådet. En mötesdeltagare kan ha olika uppdragsgivare. Det kan vara den ordinarie arbetsgivaren eller uppdragsgivaren, det kan vara EU, eller båda två.

En mötesdeltagare är inte befriad från nationell beskattning och omfattas inte av särskilda regler om skattemässig bosättning. Ersättningen för det aktuella arbetet, inklusive kostnadsersättning, beskattas enligt svensk lagstiftning med hänsyn till aktuellt dubbelbeskattningsavtal. Det gäller oavsett om ersättningen betalas av den ordinarie arbetsgivaren eller uppdragsgivaren eller av EU.

Vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda mötesdeltagare som är stationerade utomlands är skattefria enligt IL.

Avdrag för ökade levnadskostnader beror på vem som är arbetsgivare

I de flesta fall anses en mötesdeltagares arbetsgivare vara den ordinarie arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. När personen deltar på uppdrag av både en svensk arbetsgivare eller uppdragsgivare och EU, kan dock båda anses vara arbetsgivare (prop. 1995/96:152 s. 71).

När både arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och EU kan anses vara arbetsgivare, kan mötesdeltagaren få avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor (12 kap. 6 § IL). Detta gäller även när ersättningen för det aktuella arbetet betalas enbart av EU (prop. 1995/96:152 s. 71).

Om mötesdeltagaren är där enbart på uppdrag av EU, t.ex. som sakexpert, utan uppdrag från en arbetsgivare eller uppdragsgivare i Sverige, är det normalt inte fråga om en tjänsteresa. Det kan i stället vara aktuellt med avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort enligt reglerna i 12 kap. 18–22 § IL (prop. 1995/96:152 s. 71).

Om mötesdeltagaren på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin och sin familjs hemort, kan avdrag fås för hemresor inom EES (12 kap. 24 § IL).

Avdrag enligt ovan förutsätter att mötesdeltagaren beskattas enligt IL.

Nationella experter

Inom kommissionen och det gemensamma forskningscentret (the Joint Research Center) anlitas vid behov s.k. fristående nationella experter (detached national experts). Dessa anlitas i egenskap av sakexperter inom sina områden för arbete under en begränsad tid. De behåller sin anställning i hemlandet under tjänstgöringstiden som normalt varar mellan ett och tre år. Under tiden utför de endast arbete för kommissionens räkning.

Nationella experter får lön av sin ordinarie arbetsgivare även under den tid de arbetar för kommissionen. Därutöver kan de få kostnadsersättning från kommissionen.

En nationell expert är inte befriad från nationell beskattning och omfattas inte av särskilda regler om skattemässig bosättning. Ersättningen för det aktuella arbetet, inklusive kostnadsersättning, beskattas enligt svensk lagstiftning med hänsyn till aktuellt dubbelbeskattningsavtal.

Reglerna för avdrag är desamma som för mötesdeltagare ovan. Vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda nationella experter som är stationerade utomlands är skattefria enligt IL. Skattebefrielse kan även vara aktuell enligt sexmånaders- och ettårsregeln då nationella experter normalt har längre tjänstgöringstid än sex månader.

Grunden för ett uppdrag som nationell expert är att den svenska arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att arbetstagaren inom ramen för sin anställning ska arbeta åt kommissionen och under dess ledning, samtidigt som arbetsgivaren och kommissionen är överens om att arbetstagaren arbetar åt kommissionen. Mot denna bakgrund anses en nationell expert ha åtminstone en arbetsgivare, d.v.s. den svenska arbetsgivaren. I vissa fall kan dock även kommissionen anses vara arbetsgivare.

Skattefria förmåner för statligt anställda stationerade utomlands

Vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda som är stationerande utomlands är skattefria. Det gäller ersättningar och förmåner för

  • bostad på stationeringsorten
  • avgift för barns deltagande i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg eller liknande, samt måltider, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt gäller för sådan verksamhet i Sverige
  • avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande, samt skolmåltider
  • egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår
  • vissa medföljande- och merkostnadstillägg (11 kap. 21 § IL).

Både ersättningar och förmåner från den statliga arbetsgivaren, samt från EU:s institutioner, organ och byråer omfattas.

Statligt anställda kan dessutom få skattefri ersättning för utgifter eller merkostnader till följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet (11 kap. 27 § IL).

Om en skattskyldig fått kostnadsersättning som är skattefri enligt ovan kan han eller hon inte få avdrag för de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka (12 kap. 3 § IL).

Europaskolornas personal

Alla ersättningar och förmåner som Europaskolorna betalar till lärare och annan personal, som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor, är skattefria. Detta gäller också efterlevande till sådan personal (11 kap. 21 a § IL).

Om en person har fått skattefri kostnadsersättning får han eller hon inte dra av utgifter som ersättningen har varit avsedd att täcka (12 kap. 3 § IL).

Europaskolorna erbjuder skolgång för barn till personalen vid EU:s institutioner, organ och byråer. De nationella lärarna anställs av den enskilda medlemsstaten. Medlemsstaten betalar lön till läraren som motsvarar lönen i den anställning läraren hade vid rekryteringen. Europaskolorna betalar mellanskillnaden mellan denna lön och den lön som styrelsen för skolorna beslutat. Dessutom betalar skolorna vissa kostnadsersättningar och andra förmåner.

Europaparlamentarikerna

Europaparlamentet står för alla ersättningar och andra förmåner till sina ledamöter och före detta ledamöter. De ersättningar och förmåner som omfattas är

  • arvode
  • övergångsersättning
  • ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepension
  • vissa kostnadsersättningar och förmåner.

Ledamöterna betalar skatt till EU på arvode, övergångsersättning samt ålders-, invaliditets- och efterlevandepension. Dessa ersättningar får dock beskattas även av medlemsstaterna, förutsatt att dubbelbeskattning undviks. Bestämmelserna finns i den nya stadga som trädde i kraft den 14 juli 2009 (2005/684/EG, Euratom). Alla dessa ersättningar är skattepliktiga i Sverige (11 kap. 1 § IL och 10 kap. 5 § första stycket 2 IL).

Följande ersättningar och förmåner är dock skattefria:

  • resekostnadsersättningar
  • kostnadsersättningar för utövande av uppdraget
  • ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande
  • försäkringsförmåner
  • inbetalningar till Europaparlamentets frivilliga pensionsfond (11 kap. 28 § IL).

Om en person har fått skattefri kostnadsersättning får han eller hon inte dra av utgifter som ersättningen har varit avsedd att täcka (12 kap. 3 § IL).

För att undvika dubbelbeskattning finns en möjlighet att avräkna skatt till EU (1 kap. 3 § första stycket AvrL och 2 kap. 1 § andra stycket AvrL).

Den s.k. ettårsregeln är inte tillämplig för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet (3 kap. 9 § andra stycket IL).

Europarlamentets frivilliga pensionsfond

Frågan om beskattning av utbetalningar från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond har inte reglerats i lag, utan har ansetts kunna avgöras inom ramen för rättstillämpningen (prop. 2008/09:136 s. 22). Skatteverket anser att utbetalningar från fonden som sker efter den 13 juli 2009 är skattepliktiga eftersom inbetalningar till fonden som sker efter det datumet är skattefria enligt 11 kap. 28 § IL (se Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet, remissyttrande 2009-01-12, dnr 131 771168-08/112).

Ersättningar och förmåner före den 14 juli 2009

Före den 14 juli 2009 fick Europaparlamentarikerna lön från hemlandet som motsvarade lönen för en parlamentsledamot i hemlandet, medan Europaparlamentet betalade ut olika kostnadsersättningar. Resekostnadsersättning, särskild reseersättning, dagtraktamente och hotellkostnadsersättning från Europaparlamentet var undantagna från beskattning i Sverige. Lönen från Sverige, samt kostnadsersättning från Europaparlamentet för övriga utgifter och för kostnader för assistenter, var däremot skattepliktiga (prop. 2008/09:136 s. 14 f.).

Skatteverket ansåg att Europaparlamentets inbetalningar till den frivilliga pensionsfonden utgjorde skattepliktig intäkt av tjänst för ledamöterna och de före detta ledamöterna, medan utbetalningar från fonden var skattefria (se Europaparlamentets ledamöters frivilliga pensionssystem, skrivelse 2004-05-18, dnr 130 380269-04/113). Ledamöterna och de före detta ledamöterna ansågs som innehavare av en utländsk kapitalförsäkring och var därför skattskyldiga till avkastningsskatt. Värdet av försäkringen var en skattepliktig tillgång vid beräkningen av förmögenhet.

Assistenter till Europaparlamentarikerna

Europaparlamentarikerna kan få hjälp av s.k. ackrediterade parlamentsassistenter som är anställda av Europaparlamentet. Parlamentarikerna kan även ha assistenter som de själva anställt, s.k. lokala assistenter. Lokala assistenter är inte befriade från nationell beskattning, utan beskattas enligt svensk lagstiftning med hänsyn till aktuellt dubbelbeskattningsavtal.

Europeiska universitetsinstitutets personal

Rektorn, generalsekreteraren, medlemmar av lärarkåren och andra som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet, betalar skatt till institutet på sin anställningsinkomst och är befriade från nationell skatt på samma inkomst (artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier).

Anställd vid Europeiska universitetsinstitutet är vidare obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist i Sverige enligt tillämpligt skatteavtal, om följande villkor är uppfyllda:

  • Artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier är tillämplig (SÖ 1999:41).
  • Den skattskyldige var vid tidpunkten för tjänstetillträdet obegränsat skattskyldig.
  • Den skattskyldige vistas i en annan stat inom Europeiska unionen bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst (3 kap. 5 § IL).

Ovanstående gäller även personens make eller maka, som inte utövar egen yrkesverksamhet, samt barn som personen har vårdnaden om och försörjer (3 kap. 5 § andra stycket IL).

Utdrag ur protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier

Protokollets artiklar 12–15 (f.d.13–15) har följande lydelse:

Artikel 12 (f.d. artikel 13)

Unionens tjänstemän och övriga anställda ska vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner och arvoden de får av unionen enligt de villkor och det förfarande som Europaparlamentet och rådet har fastställt genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört de berörda institutionerna.

De ska vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av unionen.

Artikel 13 (f.d. artikel 14)

Unionens tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen var skatterättsligt bosatta, ska – vad avser inkomst och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan unionens medlemsstater – i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av unionens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, ska vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt ska den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna artikel ska inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

Artikel 14 (f.d. artikel 15)

Europaparlamentet och rådet ska, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört de berörda institutionerna, fastställa ordningen för sociala förmåner för unionens tjänstemän och övriga anställda.

Artikel 15 (f.d. artikel 16)

Europarlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av unionens tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis ska tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar ska regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • EUT C326 från den 26 oktober 2012 s. 266 (C326/266) [1] [2] [3] [4]
  • EUT L262 från den 7 oktober 2005 s.1 (L262/1) [1]
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar [1]
  • Rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969 om fastställande av de grupper av tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som skall omfattas av bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket samt artikel 14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna [1] [2] [3]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m. [1] [2] [3]
  • Proposition 2008/09:136 Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna [1] [2]

Ställningstaganden

  • 2004-05-18 Europaparlamentets ledamöters frivilliga pensionssystem [1]
  • 2009-01-12 Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet [1]

Övrigt

  • SÖ 1999:41 Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier [1] [2]