Redovisningsperiod för mervärdesskattedeklaration

Huvudregeln för mervärdesskatt

Redovisningsperioden en kalendermånad är huvudregeln för den som är skyldig att lämna skattedeklaration (26 kap. 10 § SFL). Det finns dock längre perioder, läs om det nedan.

Olika redovisningsperioder

För den som är skyldig att lämna en mervärdesskattedeklaration ska redovisningsperioden vara antingen

• en kalendermånad
• ett kalenderkvartal
• ett beskattningsår.

Bestämmelserna om redovisningsperioder för mervärdesskatt har sin grund i artikel 252.2 i mervärdesskattedirektivet.

Vilken redovisningsperiod som ska tillämpas beror i huvudsak på beskattningsunderlagets omfattning, d.v.s. om det beräknas uppgå

• till högst en miljon kronor
• till högst 40 miljoner kronor
• till över 40 miljoner kronor.

Förutsättningen för att få använda en viss redovisningsperiod är alltså att beskattningsunderlaget för det aktuella beskattningsåret beräknas uppgå till ett visst belopp. Begreppet beräknas ger uttryck för den grad av sannolikhet som krävs för att redovisningen ska ske för en förlängd redovisningsperiod. Skatteverket anser att det är den deklarationsskyldige som har bevisbördan för att förutsättningarna för att få tillämpa en förlängd redovisningsperiod är uppfyllda. Det är alltså den deklarationsskyldige som ska visa, d.v.s. göra sannolikt, att en viss beloppsgräns inte kommer att överskridas.

För respektive period ska redovisningen ske i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. ML. Redovisningen ska också gälla affärshändelser från första kalenderdagen i perioden till den sista kalenderdagen i perioden.

Perioden en kalendermånad

Redovisningsperioden för mervärdesskatt är en kalendermånad, om inte bestämmelserna om förlängd redovisningsperiod, d.v.s. kalenderkvartal eller beskattningsår, är tillämpliga (26 kap. 10 § SFL).

Detta innebär i praktiken att den som har ett beskattningsunderlag, exklusive unionsinterna förvärv och import, som överstiger 40 miljoner kronor alltid ska använda redovisningsperioden en kalendermånad. Kommuner och landsting ska också alltid använda redovisningsperioden en kalendermånad, 26 kap. 34 § SFL.

Ändring till och från en kalendermånad

Det uppkommer i vissa fall situationer då det blir aktuellt att ändra den använda redovisningsperioden till en annan period. Läs mer om

• ändring av redovisningsperiod på grund av beloppsgränserna
• ändring till kortare redovisningsperiod efter begäran eller på grund av särskilda skäl.

Perioden ett kalenderkvartal

Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive unionsinterna förvärv och import, beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor för beskattningsåret ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett kalenderkvartal (26 kap. 11 § första meningen SFL).

Redovisningsperioden för mervärdesskatt är också ett kalenderkvartal för

• den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9–13 §§ ML, utan att omfattas av 19 kap. 1 § ML
• den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket ML
• en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ ML utan att omfattas av 19 kap. 1 § ML (26 kap. 12 § SFL).

Det är alltså fråga om beskattningsbara personer som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6 SFL. Bestämmelsen innebär att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara ett kalenderkvartal för den som inte är skattskyldig men som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt. Detsamma gäller den som gör ett sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § ML.

Redovisningsperioden kalenderkvartal är som benämningen anger kalenderårsbunden. Detta innebär att en mervärdesskattedeklaration ska lämnas för varje kalenderkvartal, d.v.s. januari−mars, april−juni, juli−september och oktober–december (26 kap. 26 § SFL). Genom detta är redovisningsperioden ett kalenderkvartal förenlig med den periodiska sammanställningen, som också kan lämnas för varje kalenderkvartal enligt 35 kap. 3 § SFL. De uppgifter som lämnas i den periodiska sammanställningen används vid kontroll av den unionsinterna handeln. Det är mot bakgrund av Sveriges skyldighet att effektivt kontrollera att de nödvändiga uppgifterna om den unionsinterna handeln lämnas i rätt tid och i den omfattning som föreskrivs enligt EU-reglerna som även den redovisningsperiod som omfattar tre månader är kalenderårsbunden (prop. 1994/95:57 s. 87 ff.). Om ett företag har brutet räkenskapsår enligt 3 kap. 1 § tredje stycket eller 2 § BFL kommer det därför att inträffa situationer där räkenskapsårets slut inte sammanfaller med slutet på något av de kalenderkvartal som mervärdesskattedeklarationerna avser.

Ändring till och från ett kalenderkvartal

Det uppkommer i vissa fall situationer då det blir aktuellt att ändra den använda redovisningsperioden till en annan period. Läs mer om

• ändring av redovisningsperiod på grund av beloppsgränserna
• ändring till kortare redovisningsperiod efter begäran eller på grund av särskilda skäl.

Perioden ett beskattningsår

Möjligheten att redovisa skatten i inkomstdeklarationen har upphört (prop. 2010/11:165 s. 365 ff.). I stället ska mervärdesskatten alltid redovisas i en mervärdesskattedeklaration.

Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive unionsinterna förvärv och import, beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor, ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett beskattningsår (26 kap. 11 § andra meningen SFL).

Gränsen en miljon kronor i beskattningsunderlag gäller generellt, d.v.s. även för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer samt deklarationsskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration. I förhållande till bestämmelserna i SBL innebär det att fler kan tillämpa redovisningsperioden ett beskattningsår (prop. 2010/11:165 s. 369 f.).

Beloppsgränsen om en miljon beräknas för ett beskattningsår, oavsett om beskattningsåret motsvarar 12 månader, är förlängt eller förkortat. Se exemplet med förlängt räkenskapsår (nedan).

Redovisningsperioden ett beskattningsår är alltid densamma som den deklarationsskyldiges räkenskapsår (3 kap. 4 § SFL och 1 kap. 14 § ML). Detta innebär att i de fall den deklarationsskyldige har ett brutet räkenskapsår som börjar t.ex. den 1 oktober år 1 och slutar den 30 september år 2 omfattar redovisningsperioden ett beskattningsår samma tidsperiod.

Exempel: förlängt räkenskapsår

Ett företag påbörjar sin verksamhet den 1 september år 1. Företaget förlänger sitt räkenskapsår (= beskattningsår) till den 31 december år 2. Företaget beräknar att beskattningsunderlaget, exklusive unionsinterna förvärv och import, uppgår till 300 000 kronor år 1 och 950 000 kronor år 2. Eftersom beskattningsunderlaget för beskattningsåret 1 september år 1–31 december år 2 överstiger en miljon kronor får företaget inte använda redovisningsperioden ett beskattningsår. Redovisningsperioden ska i stället vara ett kalenderkvartal.

Ändring till en kortare period

Det uppkommer i vissa fall situationer då det blir aktuellt att ändra den använda redovisningsperioden till en annan period. Läs mer om

• ändring av redovisningsperiod på grund av beloppsgränserna
• ändring till kortare redovisningsperiod efter begäran eller på grund av särskilda skäl.