OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om offentligt ackord under rekonstruktionsförfarandet och vad det innebär.

Ett förfarande i förfarandet

En förhandling om offentligt ackord utgör ett särskilt förfarande inom rekonstruktionsförfarandet. Förutom vid företagsrekonstruktion kan offentligt ackord förekomma även under ett konkursförfarande. Det senare är dock ovanligt.

Omfattar oprioriterade fordringar som uppkommit före ansökan

Ett offentligt ackord omfattar endast oprioriterade fordringar, d.v.s. fordringar som saknar förmånsrätt. En borgenär som har en fordran med förmånsrätt kan avstå från sin förmånsrätt och därmed delta i det offentliga ackordet. I annat fall förutsätts det att borgenärer med förmånsrätt får full betalning eller att de ingår en separat uppgörelse, vid sidan om det offentliga ackordet.

Om en fordran är förenad med särskild förmånsrätt (t.ex. fastighetsinteckning eller företagshypotek) men värdet på den egendom som omfattas av förmånsrätten understiger borgenärens fordran så deltar borgenären i ackordet med den del av fordringen som inte täcks av egendomens värde. Bedömningen av egendomens värde bör kunna göras ur ett fortlevnadsperspektiv (”going concern-perspektiv”). Om det utifrån ett sådant perspektiv bedöms att egendomens marknadsvärde överstiger fordringen så deltar alltså inte borgenären i ackordsförhandlingen (och träffas heller inte av ackordet).

För att en fordran ska omfattas av ett offentligt ackord krävs det också att fordringen uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion (3 kap. 3 § FrekL). Skatteverket anser att fordringen ska ha uppkommit senast dagen före ansökan . Det räcker alltså inte att fordringen uppkommit samma dag som ansökan. Läs mer om tidpunkten för skattefordringars uppkomst.

Beträffande mervärdesskatt kan det bli aktuellt att proportionera skatten för en viss redovisad period i förhållande till antalet dagar före och efter ansökan om rekonstruktion. Det kan också finnas ett faktiskt underlag som gäldenären själv tagit fram beträffande vilka transaktioner som ska hänföras till respektive period. Detta kan godtas under förutsättning att uppgiften är tillförlitlig.

Alla oprioriterade borgenärer ska behandlas lika.

Efterställda fordringar ingår inte

Vissa fordringar är efterställda i förmånsrättshänseende, till exempel böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott (19 § FRL). Vid konkurs får de utdelning efter alla andra fordringar. De deltar inte heller i ett offentligt ackord. Efterställda fordringar förlorar sin rätt till betalning om inte alla borgenärer som har rätt att delta i ackordsförhandlingen tillgodoses fullt ut genom ackordet (3 kap. 8 § FrekL).

Gäldenären måste ansöka

Ett offentligt ackord förutsätter att gäldenären ansöker om detta hos tingsrätten, som ska ta ställning till om det finns förutsättningar att inleda en ackordsförhandling (3 kap. 1 § FrekL). I praktiken är det rekonstruktören som agerar mot såväl rätten som mot borgenärerna. Det är också rekonstruktören som begär in fullmakt från borgenärerna i omröstningsförfarandet.

Underhandsackord kan vara ett alternativ

Som ett alternativ till en förhandling om offentligt ackord kan gäldenären i stället välja att försöka få igenom ett underhandsackord. Gäldenären kan välja det som är lämpligast. Om det finns många oprioriterade borgenärer, okända borgenärer eller om det är känt att vissa oprioriterade borgenärer inte kommer att acceptera ett underhandsackord kan detta utgöra skäl för att välja ett offentligt ackordsförfarande. De borgenärer som motsätter sig förslaget kan tvingas in i ackordet om det finns tillräcklig borgenärsmajoritet.

Begäran om ackordsförhandling

En begäran om ackordsförhandling ska innehålla ett ackordsförslag som anger:

  • hur mycket gäldenären erbjuder i betalning
  • när betalningen ska ske
  • om säkerhet ställs för ackordet och vad den i så fall består av.

Till ansökan ska fogas en förteckning över tillgångar och skulder samt den senaste balansräkningen. Förteckningen över tillgångar och skulder (ackordsbouppteckning) ska vara upprättad av rekonstruktören tidigast tre månader före ansökan om ackordsförhandling (3 kap. 10 och 14 §§ FrekL).

Ackordsbouppteckningen

Bouppteckningen ska avse förhållandena vid tidpunkten när företagsrekonstruktionen inleddes. Rekonstruktören ska uppskatta tillgångarna noggrant. I bouppteckningen ska rekonstruktören också ange vilka borgenärer som har förmånsrätt och grunderna för förmånsrätten (3 kap. 14 § FrekL).

Förhållandena kan ändras mellan tidpunkterna för ackordsbouppteckningen och ackordsförhandlingen i tingsrätten. Om en borgenär begär att gäldenären vid förhandlingen ska försäkra att bouppteckningen är riktig genom att avlägga bouppteckningsed ska eden avse förhållandena när bouppteckningen upprättades. Borgenärerna har visserligen rätt att få uppgift om ekonomiska transaktioner som har ägt rum efter den tidpunkt som bouppteckningen avser men har inte möjlighet att kräva att gäldenären ska gå ed på att uppgifterna är riktiga.

Rekonstruktörsberättelsen

När en gäldenär begär ackordsförhandling ska rekonstruktören lämna in en berättelse som anger boets tillstånd och orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter. Berättelsen ska enligt 3 kap. 11 § FrekL innehålla

  • en översikt över tillgångar och skulder
  • uppgift om den utdelning som kan beräknas i en konkurs samt om eventuella återvinningsbara transaktioner
  • misstanke om brott
  • uppgift om ifall gäldenären fullgjort sin bokföringsskyldighet.

Lagstiftaren tycks ha utgått från att ett ackordsförslag med ackordsbouppteckning normalt ska kunna läggas fram inom tre månader från första borgenärssammanträdet, då rekonstruktören bör ha underlag för att upprätta en specificerad bouppteckning. I de flesta fall förlängs dock rekonstruktionen med minst tre månader. Eftersom bolaget bedriver fortsatt verksamhet kan det hända mycket i bolaget under rekonstruktionens gång.

Begäran om komplettering

Skatteverket kan ha anledning att begära kompletteringar av rekonstruktören. Skatteverket är ofta den största oprioriterade borgenären och kan ha starkare skäl än andra oprioriterade borgenärer att kräva att det finns en godtagbar utredning.

Skatteverket kan också ha anledning att anmärka på andra borgenärers fordringar.

Återvinning

I en företagsrekonstruktion finns det möjlighet för rekonstruktören eller en borgenär att väcka talan om återvinning enligt bestämmelserna om återvinning i konkurs. Talan ska väckas före borgenärssammanträdet om offentligt ackord, och får inte slutligt prövas innan frågan om ackord blivit avgjord (3 kap. 6 § FrekL).

Det är mycket ovanligt med återvinningsprocesser i samband med företagsrekonstruktion. En sådan process kan vara både kostsam och dra ut på tiden, vilket en företagsrekonstruktion som regel inte tillåter.

Skatteverket bör utifrån deklarationer och annat underlag själv bedöma om det kan finnas återvinningsbara transaktioner. Om så är fallet bör detta i första hand föranleda ett yrkande om att rekonstruktionen ska upphöra, för att få till stånd en konkurs. Hur rekonstruktören har behandlat frågan kan då bli avgörande.

Specifikation av statens fordran

Skatteverket ska senast vid ackordsförhandlingen specificera de fordringar som fanns dagen före ansökan om företagsrekonstruktion. Som underlag för denna specificering är det lämpligt att ta fram skattekontoutdrag från samtliga avstämningar som skett från inledandet fram till den dag ackordet aktualiseras.

Det är viktigt att hålla reda på vilka poster på skattekontot som hänför sig till skatter och avgifter som uppkommit före respektive efter ansökan om rekonstruktion. De senare ska betalas fullt ut. Skatteverket måste också öppet redovisa de eventuella nedsättningar eller avräkningar som ägt rum på grund av redovisad överskjutande ingående moms som nedsätter gammal skuld. Skatteverket ska alltid tydligt ange hur skulden har beräknats.

Tvistiga och oklara fordringar

Även tvistiga eller oklara fordringar som avser tiden före ansökan om rekonstruktion omfattas av ackordsbeslutet (3 kap. 8 § FrekL). Det innebär att alla fordringar som uppkommit dessförinnan ska anmälas oavsett om de är föremål för överklagande eller omprövning.

Även fordringar som är uppkomna men ännu inte beslutade (fastställda) ska anmälas, t.ex. vid revision eller vid slutlig skatt för räkenskapsår som avslutats innan fristdagen. Om fordran är tvistig och parterna inte når en förlikning ska domstolen fastställa ett belopp som den tvistiga fordran kan antas uppgå till (3 kap. 20 § FrekL). Rättens beslut om fordrans storlek har enbart betydelse för röstningen om ackordet och påverkar inte Skatteverkets möjlighet att efter ackordsförfarandet göra gällande den procentuella del av fordran som enligt ackordsbeslutet ska betalas. Om det finns ett debiteringsbeslut, ett omprövningsbeslut eller en dom avseende den tvistiga fordringen är det detta belopp som ska anmälas. Är skatten inte fastställd får beloppet bestämmas utifrån tillgängliga uppgifter, t.ex. en revisionspromemoria. Skatteverket har bevisbördan för en påstådd fordran.

Andra myndigheters fordringar

Det är viktigt att få med samtliga fordringar som Skatteverket företräder som borgenär, inte bara de som Skatteverket själv beslutar om. Av Kronofogdens databas framgår om några sådana restförda fordringar finns. Skatteverket bevakar också Kronofogdens grundavgifter i allmänna mål.

Nytt: 2015-05-29

Skatteverket anser att staten vid det offentliga ackordet är att se som en borgenär och att en sammanläggning av statens fordringar ska ske.

Skatteverket anser att staten vid det offentliga ackordet är att se som en borgenär och att en sammanläggning av statens fordringar ska ske.

Statens krav på återbetalning av lönegaranti (lönegarantiregress) uppgår ofta till mycket stora belopp. En fråga som uppkommit är om ett offentligt ackord omfattar även sådan lönegarantiregress som grundar sig på lön för arbete som utförts efter en ansökan om rekonstruktion. Det har ifrågasatts om denna del av regressfordran uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Läs mer om denna fråga här.

Läs mer om hur länsstyrelserna och Skatteverket hanterar lönegarantifordringar under rekonstruktionen .

Efterställda fordringar

Gäldenärsföretaget eller näringsidkaren kan ha skulder i form av böter m.m. som vid konkurs ger rätt till betalning först efter alla andra fordringar (19 § FRL). Dessa ska inte tas med i skuldspecifikationen.

Punktskatter

Om rekonstruktionsgäldenären driver verksamhet med skyldighet att betala punktskatt så måste kontakt tas med storföretagsregionens Ludvikakontor. Punktskatterna registreras i ett eget system, Bris.

Ränta

Ränta på en borgenärs fordran ska i bouppteckningen inte beräknas längre än till dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (3 kap. 14 § FrekL). Detta betyder inte att borgenärernas rätt till ränta försvinner efter denna tidpunkt. Om ett offentligt ackord beslutas ska varje borgenär få viss kvotdel av sin totala fordran betald, inklusive avtalad eller lagbestämd ränta fram till betalningsdagen.

Skuldspecifikation

Statens sammanlagda skuldberäkning bör dokumenteras i en specificerad skulduppställning som skickas till rekonstruktören.

Borgenärssammanträde om offentligt ackord

Om en begäran om ackordsförhandling tas upp ska tingsrätten

  • meddela beslut om ackordförhandling
  • bestämma tidpunkt för ett särskilt borgenärssammanträde
  • kalla gäldenären, rekonstruktören och samtliga borgenärer.

Borgenärssammanträdet ska hållas tidigast tre och senast fem veckor efter tingsrättens beslut (3 kap. 13 och 17 §§ FrekL).

Fullmakter

De borgenärer som ansluter sig till förslaget kan välja mellan två alternativ: att lämna en fullmakt till rekonstruktören inför omröstningen om det offentliga ackordet eller att inställa sig vid borgenärssammanträdet. Skatteverket ska alltid delta vid borgenärsammanträdet och inte lämna fullmakt till rekonstruktören att rösta ja. Det kan framkomma uppgifter vid sammanträdet som kan medföra att Skatteverket måste ompröva sitt ställningstagande till ackordsförslaget. Det kan också uppkomma frågor om avräkning av skatter enligt skatteförfarande- eller avräkningslagen eller om hur lönegarantibelopp ska återbetalas. Finns det praktiska svårigheter att närvara fysiskt vid sammanträdet kan Skatteverket, om domstolen går med på det, delta i sammanträdet genom video eller telefon (5 kap. 10 § RB).

Borgenärsförteckning

Rekonstruktören ska tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att delta i en omröstning om ackordet. Förteckningen ska innehålla uppgifter om storleken på respektive fordran. I förteckningen ska rekonstruktören även anteckna om några anmärkningar har framställts mot en borgenärs fordran (3 kap. 17 § FrekL).

Vid borgenärssammanträdet ska gäldenären lämna de upplysningar om boet som rätten, rekonstruktören och borgenärerna begär.

Edgång

En borgenär kan före eller under borgenärssammanträdet begära att företrädaren avlägger bouppteckningsed. Denna möjlighet bör endast utnyttjas om det av någon särskild anledning finns skäl att ifrågasätta bouppteckningens riktighet. Vid edgången ska företrädaren göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs och med ed betyga att bouppteckningen med de gjorda tilläggen eller ändringarna är riktig. Företrädaren ska på så sätt intyga att ingen tillgång eller skuld oriktigt har utelämnats eller tagits med i bouppteckningen (3 kap. 18 § FrekL).

En borgenär kan även anmärka mot någon fordran under borgenärssammanträdet (3 kap. 16 § FrekL).

Skatteverkets ställningstagande till ackordsförslaget

Skatteverkets prövning av ackordsförslaget görs enligt 4 § BorgL, d.v.s. förslaget ska vara till ekonomisk fördel för det allmänna och inte vara olämpligt ur allmän synpunkt. Läs mer om de allmänna reglerna om underhandsackord .

Grunderna ska anges i ett yttrande

Skatteverket ska på samma sätt som vid underhandsackord kunna redogöra för bakgrunden till sitt beslut att godkänna eller avslå ackordsförslaget. Myndigheten ska därför upprätta ett yttrande där grunderna för statens ställningstagande anges.

Som regel finns det inget skäl för staten att säga nej till ett ackordsförslag som innebär bättre betalning än vad ett företrädaransvar eller utdelning i en konkurs innebär. För statens del blir det också kännbart om kostnaden för lönegaranti ska utbetalas i två insolvensförfaranden, som fallet blir om konkurs inträder efter rekonstruktionsförfarandet. Skatteverket bör ansluta sig till ackordsförslaget när det bedöms att

  • företaget har överlevnadsförmåga
  • det egna kapitalet blir intakt genom ackordet
  • inga omständigheter talar emot ett ackord.

Om Skatteverket gör bedömningen att ett ackord är olämpligt ur allmän synpunkt ska Skatteverket vid borgenärssammanträdet motsätta sig ackordsförslaget och begära att företagsrekonstruktionen upphör.

Beslutet om offentligt ackord

Tingsrätten tar ställning till om ackordet kan fastställas efter borgenärernas omröstning vid borgenärssammanträdet (3 kap. 20 § FrekL).

Ackordet ska ge minst 25 % av fordringarnas belopp och ska betalas senast inom ett år efter det att ackordet fastställts. Undantagsvis finns det möjlighet till en lägre ackordsprocent om samtliga borgenärer godkänner det eller om det finns särskilda skäl (3 kap. 2 § FrekL).

Ett ackordserbjudande som täcker minst 50 % av fordringarna kräver att 60 % av borgenärerna till antal och belopp godtar förslaget. Ett ackordserbjudande som är lägre än 50 % kräver medgivande från 75 % av borgenärerna till antal och belopp (3 kap. 4 § FrekL).

Tvångsackord

Om tillräckligt många borgenärer anslutit sig till förslaget beslutar tingsrätten att ackordet ska antas (3 kap. 23 § FrekL). De borgenärer som motsatt sig ackordsförslaget kan alltså tvingas in i ackordet genom omröstningsreglerna. Därför kallas offentligt ackord ibland för tvångsackord.

Hinder mot fastställelse

Om en borgenär motsätter sig ett ackordsförslag men en tillräcklig majoritet röstar för förslaget finns det ändå vissa möjligheter för borgenären att agera för att förhindra att rätten fastställer ackordet. Ett ackord får enligt 3 kap. 25 § första stycket FrekL inte fastställas om

  • ärendet inte har handlagts på rätt sätt och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång
  • ackordet inte uppfyller villkoren i 3 kap 2 § FrekL
  • det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär eller att något annat svek ägt rum vid ackordet eller
  • ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Domstolen ska på eget initiativ pröva om ackordet strider mot ovanstående punkter.

Även om inte någon av dessa punkter är tillämplig kan rätten under vissa omständigheter vägra att fastställa ackordet när en borgenär, en borgensman eller annan medgäldenär till gäldenärsbolaget har motsatt sig en fastställelse (3 kap. 25 § andra stycket FrekL). I så fall krävs att

  • det inte finns betryggande säkerhet för ackordets fullgörande
  • ackordet är till skada för borgenärerna, eller
  • ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.

Beträffande den sista punkten (generalklausulen) nämns i förarbetena som exempel att det på grund av gäldenärens uppträdande i samband med ackordsförhandlingen kan vara tveksamt om han eller hon kommer att verka lojalt för ackordets fullgörande eller att en röst som avgetts av någon av gäldenärens närstående varit tungan på vågen för ackordets antagande. Ganska påtagliga skäl bör föreligga för att fastställelse ska vägras på grund av generalklausulen (prop. 1970:136 s. 122). Se även Walin/Gregow, Ackordslagen, Norstedts 1972, s. 106 ff.)

Rättsfall: hinder mot ackord

Borås tingsrätt har på begäran av Skatteverket vägrat fastställa ett ackord när det saknades säkerhet för ackordslikviden samt bolagets framtida ekonomiska förutsättningar även i övrigt var osäkra (se rättsfallskommentar).

Hovrätten för Västra Sverige har funnit att skälig misstanke mot någon bolagsfunktionär om grov ekonomisk brottslighet inte är tillräcklig grund för att vägra att fastställa ett ackord. Enligt Skatteverket bör det dock anses föreligga sådana påtagliga skäl som krävs för att för att vägra fastställelse av ackordet åtminstone när åtal har väckts mot någon som företräder gäldenärsföretaget (se rättsfallskommentar).

Ackordets rättsverkningar

Ett offentligt ackord innebär att de deltagande fordringarna sätts ner och betalas på ett visst sätt. Ackordsuppgörelsen förändrar det ursprungliga fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna när det gäller skuldens storlek och när den ska vara betald.

Binder även okända borgenärer

Ett fastställt ackord binder alla borgenärer, såväl kända som okända, som har rätt att delta i ackordsförhandlingen (3 kap. 8 § FrekL). Att även fordringar som eventuellt inte har åberopats i ackordsförhandlingen omfattas av ett fastställt ackord innebär inte att borgenärerna går miste om sin fordringsrätt. Rätten att få betalt begränsas dock av det fastställda ackordet på så sätt att fordringen endast kan göras gällande till den del den kvarstår efter ackordet.

Rättsverkningar för medgäldenärer

En borgenär som godkänt ett ackordsförslag förlorar inte sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen (3 kap. 9 § FrekL). En motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 22 § KonkL vid offentligt ackord i konkurs. Bestämmelserna innebär att en borgenär, trots det offentliga ackordet, kan fortsätta att kräva betalning av en borgensman för den del av skulden som ackorderats bort, förutsatt att inte borgensåtagandet är villkorat i denna fråga.

Göta Hovrätt har funnit att dessa bestämmelser om fortsatt ansvar för medgäldenär är tillämpliga även på ett medansvar enligt 25 kap. 18 § ABL (1996-11-29, mål nr T 158/96).

Beträffande handelsbolagsmäns solidariska ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL gäller däremot att bolagsmännen aldrig har ett fortsatt ansvar för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. Detta gäller även vid ett offentligt ackord (NJA 1989 s. 92).

Nytt: 2015-05-29

Bestämmelsen i 3 kap. 9 § FrekL om fortsatt medansvar omfattar heller inte det skatterättsliga företrädaransvaret. Beviljas den juridiska personen ett offentligt ackord kan alltså företrädaransvar inte göras gällande för den del av fordringen som fallit bort genom ackordet (HFD 2015-03-27, mål nr 3143-3144-13).

Tidigare:

Rättsläget är oklart för företrädaransvaret

När det gäller företrädaransvar anser Skatteverket att företrädaransvaret kan göras gällande även om ett offentligt ackord fastställts för den juridiska personen. Dock har kammarrätterna i några fall inte gått på Skatteverkets linje utan ansett att ett offentligt ackord sätter ner även företrädaransvaret (KRNS 2013-03-11, 6579—6580-12). Frågan har förts upp till prövning i HFD. I avvaktan på slutligt avgörande vidhåller Skatteverket sin uppfattning.

Statens möjligheter att utkräva företrädaransvar bör utredas tidigt. Om verksamheten bedrivits utan att skatter och avgifter betalats föreligger normalt förutsättningar för personligt betalningsansvar för en juridisk persons företrädare. En bedömning ska göras mot vilka företrädare och avseende vilket belopp företrädartalan skulle kunna föras. Om företrädaransvar kan bli aktuellt ska Skatteverket upplysa om detta vid första borgenärssammanträdet.

Tidigare:

Skatteverket ska meddela sin inställning senast vid det borgenärssammanträde då borgenärerna röstar om ackordet.

Nytt: 2015-03-31

Eventuellt kan det finnas skäl för Skatteverket att motsätta sig fortsatt rekonstruktion och ställa sig negativ till ett offentligt ackord, om det kan förutses att ett företrädaransvar leder till större betalning än det föreslagna ackordet. Detta gäller särskilt om Skatteverket har en kontrollpost, d.v.s. när Skatteverkets röst är avgörande för om ackordsförslaget kommer att godtas eller inte.

Läs mer om hur Skatteverket ska agera i fråga om företrädaransvaret vid ett underhandsackord .

Tidigare:

Det är till fördel för gäldenären och andra borgenärer om Skatteverket utkräver betalning av tidigare företrädare för gäldenären. Betalningar som kommer in minskar gäldenärens skulder, vilket bör underlätta en rekonstruktion. Om den betalningsskyldige är en företrädare som ska driva verksamheten vidare är det viktigt att man når en överenskommelse. Annars kan osäkerheten om Skatteverkets framtida betalningskrav göra en rekonstruktion omöjlig. Om staten bedömer att det finns förutsättningar för företrädaransvar och samtidigt är positiv till att företagsrekonstruktionen ska fortsätta bör staten försöka nå en överenskommelse med företrädarna. Det kan finnas skäl för staten att motsätta sig fortsatt rekonstruktion och ställa sig negativ till ett offentligt ackord om ingen överenskommelse kan nås och om betalning genom företrädaransvar är mer ekonomiskt fördelaktigt än ett ackord.

Om Skatteverket har sagt nej till ackordserbjudandet men blir överröstad av övriga borgenärer ska myndigheten rikta krav mot företrädarna så tidigt som möjligt.

Förverkande av ackordet

Ett beslut om offentligt ackord som inte överklagas vinner laga kraft efter tre veckor från beslutets datum (4 kap. 1 § FrekL och 38 § ÄrendeL).

Under vissa förutsättningar kan dock en borgenär, efter skriftlig ansökan till rätten, få ett beslut om ackord förverkat. Tingsrätten kan förklara att den eftergift som gäldenären fått genom ackordet har förfallit om gäldenären

  • gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenär eller uppsåtligt försvårat en konkurs eller en exekutiv förrättning
  • i hemlighet gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande
  • åsidosatt instruktioner från en tillförordnad tillsynsman eller
  • på något annat sätt uppenbart försummat sina åtaganden enligt ackordet (3 kap. 27 § FrekL).

Svea Hovrätt har funnit att det faktum att en gäldenär inte klarar av att genomföra ett ackord inte i sig är grund för förverkande. I det aktuella fallet hade dock en tillsynsman förordnats för att säkerställa ackordet. Mot bakgrund av att tillsynsmannen inte förmått rekonstruktionsgäldenären att betala i enlighet med ackordet ansåg rätten att gäldenären på ett uppenbart sätt hade försummat sina åtaganden enligt ackordet. Det fanns därför grund att förklara det offentliga ackordet förverkat (se rättsfallskommentar).

Utebliven betalning

Efter att det offentliga ackordet är antaget och beslutat händer det att gäldenären inte klarar av att betala i enlighet med ackordet. Eftersom utebliven betalning i regel inte utgör ett tillräckligt skäl för hävning av ackordsbeslutet bör staten genast överväga vilken eller vilka borgenärsåtgärder som bör tillgripas.

Om gäldenären inte betalar enligt ackordsbeslutet och det inte finns förutsättningar att ansöka om förverkande hos tingsrätten kan Skatteverket överlämna det obetalda kravet manuellt till Kronofogden för verkställighet som ett allmänt mål. Innan fordran överlämnas för indrivning ska Skatteverket skicka en betalningsuppmaning till gäldenären. Fordran uppgår till det belopp som kvarstår efter det offentliga ackordet.

Skatteverket kan inge en konkursansökan under förutsättning att bolaget kan anses vara på obestånd

Förordnande av tillsynsman

En borgenär vars fordran omfattas av det offentliga ackordet kan begära att rätten beslutar att rekonstruktören eller någon annan lämplig person ska utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet (3 kap. 26 § FrekL). Det ställs inget högt krav för att rätten ska utse en tillsynsman (se Hellners & Mellqvist s. 227).

Om Skatteverket är tveksam till om ackordet verkligen kommer att betalas efter tingsrättens beslut bör Skatteverket begära att en tillsynsman utses. Eftersom denna omständighet kan utgöra en förutsättning för att få ackordet förverkat om betalning uteblir bör denna möjlighet användas.

Överklagande av ackordsbeslutet

Ett beslut om offentligt ackord ska överklagas inom tre veckor från beslutets datum (4 kap. 11 § FrekL och 38 § ÄrendeL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1989 s. 92 [1]

Lagar & förordningar

Rättsfallskommentarer

  • Företagsrekonstruktion – förverkande av offentligt ackord Avgörande [1]
  • Offentligt ackord fastställt trots brottsmisstanke [1]
  • Vägrad fastställelse av offentligt ackord [1]

Ställningstaganden

  • Företagsrekonstruktion - är en fordran gammal eller ny när den uppkommit samma dag som ansökan om [1]
  • Sammanläggning av statens fordringar vid offentligt ackord i en företagsrekonstruktion [1] [2]