OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Årets gränsbelopp för en kvalificerad andel kan beräknas på olika underlag.

Olika underlag för beräkning av årets gränsbelopp

Årets gränsbelopp beräknas vanligen på ett av två sätt. Antingen används den s.k. förenklingsregeln eller huvudregeln.

I vissa fall kan man använda alternativa underlag. För andelar som förvärvats före 1992 kan man använda ett kapitalvärde som omkostnadsbelopp för andelarna (kapitalunderlagsregeln). Detta gäller också vid beräkning av sparat utdelningsutrymme t.o.m. utgången av 1993.

Förenklingsregeln

Enligt förenklingsregeln får årets gränsbelopp tas upp till ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp för året före beskattningsåret. Det beräknade gränsbeloppet fördelas på samtliga andelar i företaget. Således inte bara på andelsägarens andelar, om inte denna äger alla andelar i företaget (57 kap. 11 § första stycket 1 IL).

Om en person äger andelar i flera fåmansföretag får årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln bara användas för andelar i ett av företagen (57 kap. 11 a § IL).

Huvudregeln

Huvudregeln innebär att årets gränsbelopp beräknas utifrån andelens omkostnadsbelopp. Med omkostnads­beloppet avses det värde som skulle ha använts vid beräkning av kapitalvinst om andelen sålts vid beskattningsårets ingång (57 kap. 12 § första stycket IL). Genom formuleringen har en direkt kopp­ling gjorts till genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL. Därmed får ovill­kor­liga aktieägartillskott ingå i det genom­snitt­liga omkost­nads­beloppet när man bestämmer under­laget enligt huvud­regeln (prop. 1995/96:109 s. 90). Eftersom det är omkostnadsbeloppet vid beskattningsårets ingång som ska användas så måste det ovillkorade till­skottet ha gjorts före den tidpunkten.

Eftersom årets gränsbelopp utgår från andelens omkost­nads­belopp vid årets ingång så är det fördelaktigt om omkostnadsbeloppet är så högt som möjligt vid den tidpunkten. För att för­hindra förfaranden som går ut på att under kort tid höja omkost­nads­beloppet genom tillskott har en särskild bestämmelse införts i 57 kap. 12 § tredje stycket IL. Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som har gjorts med annan avsikt än att varaktigt tillföra kapital till den rörelse som bedrivs i företaget. Enligt uttalanden i förarbetena till bestämmelsen bör avsikten med tillskottet åtminstone vara att detta används i företaget under en tvåårsperiod (prop. 2011/12:1 s. 436). Omkostnadsbeloppet ska också minskas med anskaffningsutgiften för andelen till den del ett sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. Man kan således inte förvärva ett företag till vilket ett tillskott gjorts före förvärvet, utan att tillskottet minskar omkostnadsbeloppet.

Om andelen har förvär­vats före 1990 får man göra en index­uppräkning av anskaffnings­utgiften, se Indexuppräkning av anskaffningsutgiften nedan.

För andelar som är förvärvade före ingången av 1992 får ett alternativt underlag användas som anskaff­ningsutgift. Anskaffningsutgiften kan beräknas utifrån kapitalunderlaget i bolaget vid en viss tidpunkt. Reglerna har från och med 1995 års taxe­ring ersatt den tidigare s.k. förmögen­hets­regeln. Läs mer om kapitalunderlagsregeln och förmögenhetsregeln på sidan Alternativa underlag.

Det finns en särskild regel om hur man beräknar omkostnadsbeloppet för en andel som mottagits vid en partiell fission.

Schablonmetoden

Schablonmetoden innebär att omkostnadsbeloppet för marknadsnoterade andelar enligt 48 kap. 15 § IL får beräknas till 20 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Schablonmetoden är inte tillämplig när man beräknar gränsbelopp (RÅ 2004 ref. 134).

Andelar med uppskovsbelopp

Tidigare kunde uppskov medges vid ett andelsbyte enligt de upphävda reglerna i 49 kap. IL. Om ett uppskovsbelopp har fördelats på andelen så ska anskaffningsutgiften reduceras med upp­skovs­beloppet när man beräknar årets gränsbelopp (övergångsbestämmelserna punkt 2 lag [2002:1143] om ändring i inkomstskattelagen [1999:1229], 49 kap. 32 § IL).

Andel som förvärvats genom benefikt fång

En konsekvens av kopplingen till kapitalvinstreglerna och genomsnittsmetoden är att överlåtarens omkostnadsbelopp får övertas vid benefika förvärv av mottagaren (prop. 1995/96:109 s. 90). Om andelarna har förvärvats genom ett benefikt fång ska anskaff­ningsut­giften beräknas enligt 44 kap. 21 § IL. Därmed ska utgiften, med tillämp­ning av genomsnittsmetoden, fastställas till det värde som över­låta­ren hade fått avdrag med om han eller hon själv sålt andelarna vid beskattningsårets ingång (prop. 1999/2000:2 s. 535). En arvtagare får exem­pel­vis tillgodo­räkna sig arv­låta­rens ovillkorliga aktieägar­tillskott.

Schablonregeln för andelar som ursprungligen förvärvats före den 2 april 1971 är tillämplig vid beräkning av gränsbelopp för sådana andelar när de förvärvats genom benefikt fång.

Indexuppräkning av anskaffningsutgiften

Anskaffningsutgiften för en andel som har förvärvats före 1990 räknas upp med hänsyn till föränd­ringarna i det allmänna prisläget, från och med för­värvsåret och fram till 1990 (57 kap. 12 § andra stycket och 25 § IL). Någon index­uppräkning kan inte göras för tid efter detta år. Av praktiska orsaker, bl.a. kontrollskäl, har uppräkningen begränsats till pris­utvecklingen under 20 år. Uppräkning av anskaffnings­utgiften får därför inte heller göras för tid före 1970. Vid nyemission ska anskaffnings­ut­giften räknas upp fr.o.m. emissionsåret (prop. 1990/91:54 s. 310). Ovill­korliga kapital­tillskott som gjorts före 1990 räknas inte in i andelens anskaff­ningsutgift vid indexuppräkning. De räknas i stället upp särskilt.

Bakgrunden till uppräkningsregeln är att sparat utdel­nings­utrymme inte kan beräknas för tiden innan de sär­skil­da reg­lerna om beskattning av utdelning och kapitalvinster på andelar i fåmansföretag börjat tillämpas. För att förhindra att en värdesteg­ring som endast beror på en försämring av det allmänna penning­värdet beskattas i inkomstslaget tjänst infördes i stället möjligheten till upp­räkning av anskaffningsutgiften.

När anskaffningsutgiften indexuppräknas gäller även kopp­ling­en till genomsnittsmetoden. Det genomsnittliga om­kost­nads­beloppet beräknas således med utgångspunkt i den upp­räknade anskaffningsutgiften för andelen (prop. 1995/96:109 s. 91).

Om andelarna har förvärvats genom ett benefikt fång, t.ex. arv eller gåva, får uppräkningen ske från den tidpunkt som gäller för närmast föregående onerösa fång, t.ex. köp.

Någon indexuppräkning får inte göras om andelens omkostnadsbelopp beräknas med tillämpning av kapitalunderlagsreglerna, 57 kap. 25 § andra stycket IL.

Uppräkningen följer samma index som gäller vid 1991 års taxering för uppräkning av anskaffningskostnaden för fastigheter vid kapitalvinst­beskattningen. Någon årlig ändring av indextalet sker således inte (prop. 1990/91:54 s. 310).

Tabell över indextal

Tabellen visar uppräkningstal för respektive förvärvsår (anskaffningsår).

Anskaffningsår

Uppräkningstal

Anskaffningsår

Uppräkningstal

1970

5,04

1980

2,08

1971

4,68

1981

1,86

1972

4,42

1982

1,71

1973

4,14

1983

1,57

1974

3,76

1984

1,45

1975

3,43

1985

1,35

1976

3,11

1986

1,30

1977

2,79

1987

1,25

1978

2,54

1988

1,18

1979

2,37

1989

1,11

Anskaffningsår

Uppräkningstal

Anskaffningsår

Uppräkningstal

1970

5,04

1980

2,08

1971

4,68

1981

1,86

1972

4,42

1982

1,71

1973

4,14

1983

1,57

1974

3,76

1984

1,45

1975

3,43

1985

1,35

1976

3,11

1986

1,30

1977

2,79

1987

1,25

1978

2,54

1988

1,18

1979

2,37

1989

1,11

Andel förvärvad före den 2 april 1971

För en andel som förvärvats före den 2 april 1971 och som inte är marknadsnoterad finns det en schablonregel för hur man beräknar anskaffningsutgiften. Enligt 4 kap. 76 § ILP finns en möjlig­het att vid kapitalvinstberäkning bestämma anskaff­nings­utgiften till tre fjärdedelar av det värde till vilket andelen skulle tas upp i förmögenhetsdeklarationen per den 1975-12-31. Mot­svarande bestäm­melse fanns i punkt 7 över­gångs­bestämmel­serna jämfört med punkt 3 av över­gångs­bestämmel­ser­na lag (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Över­gångs­bestäm­melsen är tillämplig vid beräkning av gränsbeloppet för så­dana aktier när de förvärvats genom arv, testamente, gåva eller annat benefikt fång (RÅ 1995 ref. 19). Man bör kunna få uppräkna detta värde med indextalet för 1975 (3,43).

Andra delägarrätter

För andra sådana del­ägar­rätter och tillgångar än aktier och andelar som avses i 57 kap. 2 § andra stycket IL, får endast den faktiska anskaffningsutgiften användas när man beräknar gränsbeloppet. Nå­gon indexuppräkning får därför inte göras. Omkostnads­beloppet får inte heller beräknas enligt kapital­underlagsregeln (57 kap. 12 § andra stycket IL).

Rättsfall: beaktande av tilläggsköpeskilling

Frågan från vilken tidpunkt man ska beakta tilläggsköpeskilling respektive rörlig köpe­skilling när man beräknar gräns­belopp har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Förut­sättningarna i målet var följande. A träffade under 1993 avtal om förvärv av aktierna i X AB. Som vederlag för akti­erna skulle A enligt avtalet erlägga visst belopp under 1994 och vidare, med början 1995 och under ytterligare fem år, en tilläg­gslikvid baserad på bolagets resultat. Under 1994 träffades vidare ett tilläggsavtal som innebar att den fasta köpe­skillingen skulle ökas med visst belopp som skulle erläggas under 1995 och 1996. Högsta förvalt­nings­domstolen fann i likhet med SRN att bestäm­mel­sen i 3 § 12 b mom. andra stycket SIL (nu 57 kap. 12 § IL) bör tolkas så att den tar sikte på det beräkningsbara anskaff­nings­värdet vid ut­delnings­tillfället. Med denna utgångspunkt fann Högsta förvalt­nings­domstolen att höjningen av köpe­skillingen som avtaldes år 1994 kan inräknas i anskaff­nings­kost­naden först från det året, och de rörliga tilläggen inräknas först från de år då de blivit kända (RÅ 1999 not. 277). Numera beräknas årets gränsbelopp vid beskattningsårets ingång. Bestämmelserna i 57 kap. IL tar därför sikte på ett beräknat anskaffningsvärde vid den tidpunkten.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1995 ref. 19 [1]
  • RÅ 1999 not 277 [1]
  • RÅ 2004 ref. 134 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1990/91:54 om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. [1]
  • Proposition 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m [1]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]
  • Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 [1]