OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Beräkning av gränsbelopp vid inlösen av aktie

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för sin bedömning av hur man ska beräkna gränsbeloppet vid indragning (inlösen) av en kvalificerad aktie. Nedan följer en kort redogörelse.

Vinst som uppkommer vid minskning av aktiekapitalet genom indragning (inlösen) av aktier behandlas som utdelning (57 kap. 2 § första stycket IL).

Vinsten beräknas enligt de vanliga kapitalvinstreglerna. Det är denna framräknade vinst som ska behandlas som utdelning när man tillämpar bestämmelserna i 57 kap. IL. Eftersom vinsten uppkommer på de aktier som löses in så får den anses höra till dessa aktier även när den behandlas som utdelning.

Beräkning enligt huvudregeln

Vid indragning av aktier med utbetalning till aktieägaren anses de aktier som löses in, inlösenaktierna, inte vara av samma slag och sort som de aktier som aktieägaren har kvar i företaget. När man beräknar årets gränsbelopp enligt huvud­regeln så beräknas omkostnadsbeloppet för varje aktieslag för sig. Det sammanlagda omkostnadsbeloppet för aktie­inne­havarens samtliga aktier i företaget fördelas på inlösenaktierna och kvarvarande aktier med utgångspunkt i marknadsvärdena vid tidpunkten för avskiljandet av inlösenaktierna.

Exempel: beräkning av anskaffningsutgiften

Aktiekapitalet i företaget är 100 000 kr och ska minskas till 50 000 kr. Hälften av aktierna ska lösas in och återbetalningen till aktieägaren ska göras med ett belopp som motsvarar minskningen. Marknadsvärdet på företaget är vid avskiljandet 200 000 kr, och den ursprungliga anskaffningsutgiften för samtliga aktier är 100 000 kr.

Anskaffningsutgiften för inlösenaktierna kan då beräknas till anskaffningsutgiften för samtliga aktier x avyttringspriset/marknadsvärdet för samtliga aktier. Detta blir då 100 000 x 50 000/200 000 = 25 000 kr. Kapitalvinsten vid inlösen blir 25 000 kr (inlösenpriset 50 000 kr - anskaffningsutgiften 25 000 kr). Anskaffningsutgiften för de kvarvarande aktierna är 75 000 kr (100 000 - 25 000).

Beräkning enligt förenklingsregeln

Om årets gränsbelopp beräknas med användande av den s.k. förenklingsregeln så ska däremot en fördelning göras med lika belopp på aktieägarens aktier i företaget. Någon proportione­ring på inlösenaktier respektive kvarvarande aktier görs inte. Det sammanlagda beloppet som hör till inlösenaktierna är årets gränsbelopp för dessa aktier. Eventuellt sparat utdel­nings­utrymme från föregående år ska däremot proportioneras med utgångspunkt i marknadsvärdena.

Särskilda inlösenaktier saknas vid beskattningsårets ingång

Om det vid beskattningsårets ingång inte finns några särskilda inlösenaktier, utan sådana aktier uppkommer först under beskattningsåret, så beräknas årets gränsbelopp som vanligt för aktieägarens samtliga aktier i företaget vid beskattningsårets ingång. Om inlösenaktierna löses in senare under samma beskattningsår så fördelas aktieägarens sammantagna gräns­belopp för samtliga aktier på inlösenaktierna respektive kvarvarande aktier. Fördelningen sker då med utgångspunkt i marknadsvärdena på samma sätt som vid fördelning av anskaffningsutgiften, enligt huvudregeln.

Sparat utdelningsutrymme ska fördelas

Sparat utdelningsutrymme ska fördelas mellan inlösen­aktierna och de aktier som aktieägaren har kvar i företaget. Det sparade utdelningsutrymmet ska proportioneras på motsvarande sätt som omkostnadsbeloppet och fördelas på respektive aktieslag.

Om vinsten på inlösenaktierna är lägre än gränsbeloppet för dessa aktier så kan den del av gränsbeloppet som finns kvar inte utnyttjas vid utdelning eller kapitalvinst på kvarvarande aktier. Detta innebär att en outnyttjad del av gränsbeloppet förloras.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Ställningstaganden

  • Beräkning av gränsbelopp vid inlösen av kvalificerad aktie [1]