Fordringar som är kapitaltillgångar beskattas vid avyttring i näringsverksamhet. Som huvudregel gäller kapitalreglerna även i inkomstslaget näringsverksamhet.
Läs om nedskrivning av kundfordringar.
Gränsdragningen mellan delägarrätt och fordringsrätt beskrivs på sidan Vad beskattas som delägarrätter?. De grundläggande bestämmelserna om beskattning av svenska fordringsrätter gäller även i inkomstslaget näringsverksamhet.
En fordran i svenska kronor är en svensk fordringsrätt. Bestämmelserna om svenska fordringsrätter ska också tillämpas på derivat där den underliggande tillgången är en fordran i svenska kronor (48 kap. 3 § IL).
Det finns vissa typer av lån vars värde eller avkastning är beroende av värdet på en aktie eller på ett annat liknande värdepapper, och som därför ska beskattas som delägarrätter:
Även om dessa tillgångar ska beskattas som delägarrätter så kan de inte utgöra näringsbetingade andelar. För långivaren blir vinster alltså skattepliktiga och förluster normalt avdragsgilla. Se dock Avdrag för förlust nedan.
Låntagarens beskattning behandlas på sidan Optionslån, konvertibellån, vinstandelslån och kapitalandelslån.
Med lånefordran menar man i allmänhet en fordran som uppkommit i utbyte mot kontanter, till skillnad från en kundfordran som uppkommit vid en överlåtelse av egendom. Lånefordringar ska behandlas som kapitaltillgångar (25 kap. 3 § IL). En fordran kan också uppkomma vid en inkråmsöverlåtelse. Skatteverkets anser att ett aktiebolags fordran på köpeskilling vid en inkråmsöverlåtelse alltid är en kapitaltillgång.
Om ett företag lämnar en avsevärt längre kredittid än normalt till ett dotterbolag, på grund av intressegemenskapen, och fordran därigenom indirekt finansierar dotterbolagets verksamhet, bör fordran betraktas som en lånefordran, även om den uppkommit vid en överlåtelse av egendom (RÅ 1990 not. 193).
Skatteverkets uppfattning är att förluster på lånefordringar som skattemässigt är kapitaltillgångar endast är avdragsgilla med stöd av reglerna för kapitalförlust vid avyttring av kapitaltillgångar. Det betyder att innehavaren får göra avdrag för en värdenedgång först när fordran avyttras. Vad som avses med avyttring framgår av 44 kap. 3–10 §§. Se även När ska kapitalvinstbeskattning ske?. Utöver dessa fall räknas också amortering samt i vissa fall omvandlingar och ackord som avyttring. Hur beskattningen ska ske när ett lån omvandlas till ett aktieägartillskott beskrivs närmare på sidan Aktieägartillskott. En förlust som uppkommit på en fordran på ett företag i intressegemenskap är inte avdragsgill (25 a kap. 19 § IL).
Med utländsk fordringsrätt avses en fordran i utländsk valuta. Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska också tillämpas på derivat med utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta som underliggande tillgång. Reglerna om utländska fordringsrätter i 48 kap. 4 § IL omfattar endast s.k. naken valuta eller fordringar i utländsk valuta.
Skatteplikten respektive avdragsrätten för valutakursförändringar på fordran i utländsk valuta följer av 15 kap. 1 § IL respektive 16 kap. 1 § IL. Skatteverket anser att en valutakursförändring på en fordran som är en kapitaltillgång ska beskattas enligt de allmänna reglerna för beskattning av näringsverksamhet och inte som en del av kapitalvinsten/kapitalförlusten på fordran. Omkostnadsbeloppet för fordran som är en kapitaltillgång ska justeras med valutakursförändringen (48 kap. 17 § IL). Detta gäller även valutakursförändringar på fordringar som uppkommit mellan två företag när dessa är i intressegemenskap, trots att en förlust på själva fordran inte är avdragsgill i ett sådant fall.
På sidan Hur beskattas avyttring av kapitaltillgångar kan du läsa om hur valutakursförändringar beskattas när en tillgång har köpts eller sålts i utländsk valuta.