Lagerhållare

Allmänt om godkänd lagerhållare

En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera bränsle utan att skattskyldighet inträder.

Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig (4 kap. 12 § LSE).

Ett godkännande som lagerhållare kan endast omfatta följande bränslen (jfr 4 kap. 12 § LSE):

• råtallolja
• bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6 LSE
• andra bränslen enligt 2 kap. 3 § LSE än sådana som avses i 1 kap. 3 a § LSE
• bränslen enligt 2 kap. 4 § LSE
• bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 LSE

Förutsättningar för godkännande som lagerhållare

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande

• bedriver eller avser att bedriva verksamhet av viss art
• är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omstän­dig­heterna i övrigt (4 kap. 15 § första stycket LSE).

Verksamhetens art

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet av viss art. För att kunna godkännas ska den sökande avse att i Sverige (4 kap. 15 § första stycket LSE):

1. utvinna, tillverka eller bearbeta bränsle, eller
2. i större omfattning

1. hålla bränsle i lager, eller
2. återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten.

Observera att det räcker att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet enligt en av ovan nämnda punkter för att kunna godkännas som lagerhållare. Godkännandet ger honom dock rätt att även hantera bränsle enligt de andra punkterna utan att skattskyldighet inträder. Godkännandet som lagerhållare begränsas därmed inte till den typ av verksamhet som den sökande uppgav i sin ansökan.

Kravet på lagerhållning i punkten 2 a) ska anses uppfyllt om den sökande disponerar över en lagerkapacitet för andra skattepliktiga bränslen än dem som avses i 1 kap. 3 a § LSE på minst 500 kubikmeter flytande bränsle eller minst 750 ton fast bränsle. Om den sökande har kapacitet att lagra både fasta och flytande skattepliktiga bränslen, ska varje kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast bränsle (13 § första stycket FSE).

Kravet på på återförsäljning eller förbrukning i punkten 2 b) ska anses uppfyllt om den sökande beräknas ha en årlig omsättning på minst 3 miljoner kubikmeter gasformigt bränsle (13 § andra stycket FSE).

Rättsfall: den som endast distribuerar bränsle utan att äga det kan inte anses lagra bränsle

I ett mål gällande om en innehavare av trans­missionsledningar kan godkännas som lagerhållare för natur­gas har kammarrätten funnit att den som endast distribuerar bränsle utan att äga det inte kan anses lagra bränsle (KRSU 20081027, mål nr 1508).

Lämplighet

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omstän­dig­heterna i övrigt (4 kap. 15 § första stycket LSE). Rekvisiten för lämplighetsprövningen är således desamma som är aktuella för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas (upplagshavare, registrerad avsändare och registrerad varumottagare). Lämplighets­bedömningar avseende andra aktörer, t.ex. godkända upplagshavare, kan därför ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara godkänd lagerhållare. Även förarbetsuttalanden angående lämplig­hets­prövning av aktörerna inom uppskovs­förfarandet kan ge viss ledning.

Även om rekvisiten för lämp­lig­hets­prövningen är lika­lydande för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighets­prövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164). På motsvarande sätt bör omfattningen av lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som lagerhållare anpassas efter vad som är relevant för en sådan aktör. 

Kammarrätten har i ett antal ärenden prövat frågan om upplagshavares och registrerade varumottagares lämplighet enligt LAS. Domarna avser både återkallelse av godkännandet och avslag på ansökan om godkännande. Även om domarna avser alkoholskatt och upplagshavares och registrerad varumottagares lämplighet kan de ge ledning för tillämpningen av denna bestämmelse i LSE. Domarna refereras här.

Ansökan om godkännande som lagerhållare

Ansökan om godkännande som lagerhållare ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (10 § FSE). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Lagerhållare – Skatt på energi” (SKV 5075).

Beslut om godkännande som lagerhållare

Skatteverket prövar frågor om godkännande av lagerhållare (5 § FSE). Om Skatte­verket finner att förutsättningar för godkännande som lagerhållare finns meddelar Skatte­verket ett beslut om att den sökande har godkänts som lagerhållare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.

Återkallelse av godkännandet

Godkännandet av lagerhållare ska återkallas av Skatteverket om

• förutsättningarna för godkännande inte längre finns, eller
• lagerhållaren begär det (4 kap. 15 § andra stycket LSE).

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (4 kap. 15 § andra stycket LSE).

Godkännande som lagerhållare vid konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (4 kap. 16 § LSE).

Det är samma godkännande som lagerhållare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2013/14:10 s. 119 och 120).

Bestämmelserna om vad som händer med godkännandet när en lagerhållare försätts i konkurs infördes den 1 april 2014.