OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här redogörs för vilka befogenheter en revisor har vid en revision, vad revisorn får granska, prova etc.

Räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten

Vid en revision får revisorn granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten (41 kap. 7 § 1 SFL).

Vad utgör räkenskapsmaterial?

Med räkenskapsmaterial avses sådant material som anges som räkenskapsinformation i 1 kap. 2 § 8 BFL. Det avser bl.a. balansräkning, grundbokföring och huvudbokföring. Räkenskapsmaterial kan även bestå av verifikationer i form av fakturor eller kvitton som beskriver affärshändelser.

Räkenskapsmaterial utgör handlingar som belyser en verksamhets ekonomiska förhållanden och därför är av betydelse för att följa och förstå bokföringsposternas behandling i närings­verksamhetens bokföring.

Andra handlingar som rör verksamheten

Vid en revision får revisorn förutsätta att alla handlingar som finns i en verksamhetslokal tillhör verksamheten (prop. 1993/94:151 s. 93). Detta oavsett om de är elektroniska eller i pappersform.

Privata handlingar, t.ex. brev, har normalt inte samband med verksamheten.

Vad som menas med begreppet handling framgår av definitionen i 3 kap. 9 § SFL. Handlingar som rör verksamheten är t.ex. kontrolluppgifter för anställda, uppgifter som lämnats i registreringsanmälan och uppgifter om andra näringsidkare som företaget haft kontakt med i sin näringsverksamhet.

Revisorns rätt att granska material omfattar även material som faller utanför arkiveringsskyldigheten i BFL. Till handlingar som får granskas hänförs även t.ex. orderböcker och andra orderhandlingar, leveransbesked, kassakontrollremsor samt anteckningar rörande kunder och patienter. Utgångspunkten bör vara att i princip varje handling som kan belysa den skattskyldiges verksamhet kan omfattas av granskning. Även skriftlig avrapportering från en revisor som är anlitad av företaget utgör sådant material som ska hållas tillgängligt för revisorn (JO:s ämbetsberättelse 1978/79 s. 316).

Revisorns har även rätt att granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som förvaras hos företagets revisor, redovisningsbyrå eller liknande. Handlingarna kan hållas tillgängliga för Skatteverkets revisor antingen genom att den reviderade ser till att de kan granskas hos företagets revisor eller hämtas där. Alternativt kan den reviderade se till att materialet förs över till den egna verksamhetslokalen eller direkt till Skatteverket för granskning.

Handlingar som kan undantas från revisionen

Vilka handlingar som Skatteverket inte får granska vid en revision finns angivna i 47 kap. 2 § SFL.

Vid en revision får Skatteverket inte granska en handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken (RB). Det gäller handlingar där det kan antas att dess innehåll är sådant att den som i sin yrkesutövning har tystnadsplikt, d.v.s. inte får höras som vittne om det uppgifterna i handlingen avser och handlingen innehas av denne eller av den till vars förmån för tystnadsplikten gäller. Handlingar som inte får tas i beslag kan finnas hos t.ex. advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter och familjerådgivare.

Skatteverket får inte heller granska handling som inte omfattas av revisionen.

Skatteverket får heller inte granska en handling som har ett betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom och handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Skatteverkets revisor får lov att utgå ifrån att de handlingar som påträffas i revisionen tillhör verksamheten och därmed kan granskas. Det är den som revideras som får begära undantag från granskning enligt bestämmelserna i 47 kap. SFL.

Personer som handlingar får hållas tillgängliga för

Räkenskapsmaterial och andra handlingar som har överlämnats för revision får inte hållas tillgängliga för någon annan än revisorn, den som biträder revisorn, den tjänsteman som leder revisionsarbetet, granskningsledaren eller den som har förordnats enligt 10 kap. 4 § SFF (10 kap. 5 § SFF). En förordnad enligt 10 kap. 4 § SFF är en deltagare i utbytesprogram inom skatte- och avgiftsområdet.

Övriga kontroller som revisorn får göra

De övriga kontroller som revisorn får göra är kassainventering, granskning av lager, maskiner och inventarier samt besiktning av verksamhetslokaler och prov på varor och utrustning.

Skatteverkets revisor behöver inte lämna någon underrättelse i förväg till den reviderade om att en övrig åtgärd, t.ex. en kassainventering, ska genomföras. Ett motsatt synsätt skulle göra en sådan kontroll som t.ex. kassainventering i det närmaste verkningslös. Revisionen ska fortfarande ske i samverkan med den reviderade så om t.ex. kassainventering eller prov på varor inte godtas av den reviderade kan inte revisorn genomföra åtgärden. Kan inte revisorn genomföra sina befogenheter kan tvångsåtgärder i form av vitesföreläggande eller bevissäkring användas.

Vissa av kontrollerna som anges nedan kan behöva göras flera gånger under en revision. Det finns inget hinder för ytterligare kontroller, t.ex. flera kassainvente­ringar, under förutsättning att den reviderade samtycker till åtgärden.

Kassainventering

Vid en revision får revisorn inventera kassan (41 kap. 7 § 2 SFL).

En kassainventering vid en revision måste följa de syften som framgår av revisionsbeslutet och får inte förväxlas med kontrollbesök avseende kassaregister som kräver ett beslut enligt 42 kap. 6 § SFL.

Granska lager, maskiner, inventarier

Vid en revision får revisorn granska lager, maskiner och inventarier (41 kap. 7 § 3 SFL).

Granskningen av inventarier är en del av revisionen, även korttidsinventarier får granskas, t.ex. genom inventering. På så vis kan Skatteverket skaffa sig en helhetsbild av verksamheten. En inventariegranskning kan ha stor betydelse för att få underlag för en riktig beskattning (prop. 1974:117 s. 19). En sådan kontroll vara aktuell för att till exempel kontrollera att inköpta maskiner faktiskt finns i verkligheten.

Besiktning av verksamhetslokaler

Vid en revision får revisorn besikta verksamhetslokaler (41 kap. 7 § 4 SFL).

Definitionen av begreppet verksamhetslokal finns i 3 kap. 18 § SFL.

Prov på varor och prova teknisk utrustning

Revisorn får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten (41 kap. 7 § 5 SFL). Revisorn får även prova teknisk utrustning som används i verksamheten (41 kap. 7 § 6 SFL).

Det kan vid exempelvis bruttovinstberäkningar uppkomma behov av att ta prov på varor. Ett exempel på provtagning kan vara att Skatteverket vid granskning av en restaurang behöver kontrollera hur mycket öl som ryms i glasen, eller vikten på pizzadegen (prop. 1996/97:100 s. 485). Vid en revision kan också uppkomma behov av att t.ex. kontrollera hur kassaapparater och annan apparatur, som exempelvis vågar, är inställda.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1974:117 med förslag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m. [1]
  • Proposition 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap 12 [1]

Övrigt

  • JO:s ämbetsberättelse 1978/79 [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande