Pröva en begäran om att ta del av en allmän handling

En begäran kommer in till Skatteverket

När en begäran om att ta del av en allmän handling från en enskild kommer in till Skatteverket är det lämpligt att den som ska pröva begäran går igenom följande grundläggande steg:

1. Är begäran tillräckligt preciserad, d.v.s. går det att identifiera handlingen? Om inte, går det att avhjälpa med kommunikation med den sökande? Om svaret är ja kan du gå vidare till punkt två. Om svaret är nej kan begäran avslås.
2. Är den identifierade handlingen allmän? Bedömningen görs utifrån 2 kap. TF. Om svaret är ja kan du gå vidare till punkt tre. Om svaret är nej kan begäran avslås.
3. Är den allmänna handlingen offentlig eller sekretessbelagd? Bedömningen görs i första hand utifrån de materiella sekretessbestämmelserna i OSL och i andra hand enligt 21 kap. 7 § OSL.

Är Skatteverket rätt myndighet?

En begäran om att ta del av en allmän handling ska prövas av den myndighet som förvarar handlingen (2 kap. 14 § TF och 6 kap. 2 § OSL).

Om myndigheten har lokaler på flera ställen, finns det ingen skyldighet för en enskild att vända sig till den lokal där handlingen förvaras med sin begäran (RÅ 2007 ref. 68).

En allmän handling kan finnas i flera exemplar, i original eller som kopior. Om dessa exemplar finns förvarade hos olika myndigheter, ska var och en av dessa myndigheter självständigt pröva en begäran om att ta del av handlingen (RÅ 2006 ref. 6).

Kommande handlingar

Att en handling förvaras hos en myndighet innebär att den måste förvaras där vid tidpunkten för begäran. En myndighet kan därför inte pröva en begäran om att ta del av en handling som förväntas komma in till myndigheten, men som inte finns där än. Det innebär att det inte går att ha en stående begäran att ta del av handlingar som kontinuerlig kommer in eller upprättas hos en myndighet (se exempelvis (RÅ 1982 Ab 118).

Framställa en ny handling

Det finns ingen skyldighet för en myndighet att på begäran framställa en ny handling utifrån uppgifter som finns i andra handlingar som förvaras hos en myndighet, oavsett om det kräver en större eller mindre arbetsinsats (RÅ 1978 2:19). Det finns särskilda regler för så kallade potentiella handlingar.

Överlämna begäran till den myndighet som är behörig

Om Skatteverket får in en begäran om att ta del av en handling som inte förvaras hos myndigheten, ska Skatteverket genast lämna över begäran till den myndighet som är behörig (2 kap. 14 § andra stycket TF). Givetvis bör Skatteverket även informera den som kommit in med begäran om vilken myndighet som tar över prövningen.

Finns det några formkrav på begäran?

Det finns inga formkrav på en begäran om att ta del av en allmän handling. Skatteverket kan därför inte ställa krav på att begäran ska vara skriftlig eller underskriven (JO 1978/79 s. 212).

Även om det inte finns några formkrav på en begäran, får Skatteverket kommer överens med den enskilde om att begäran ska vara skriftlig. Det kan exempelvis vara lämpligt när begäran är omfattande eller väldigt detaljerad, för att undvika missförstånd om vad det är den sökande begär.

Sökandens identitet och syfte

Skatteverket får inte efterforska vem som begär ut en allmän handling eller varför han eller hon gör det, om det inte behövs för att kunna göra sekretessprövningen. Det innebär att Skatteverket normalt inte får kräva att den som vill ta del av en allmän handling talar om vem han eller hon är eller vad handlingen ska användas till. Sökanden har alltså rätt att vara anonym.

I vissa fall, när det finns en tillämplig sekretessbestämmelse i OSL, måste myndigheten vid sekretessprövningen kunna bedöma vad utlämnandet kan leda till. Den sökande får då välja mellan att antingen berätta vem han eller hon är och vad handlingen ska användas till eller att avstå från att ta del av handlingen (2 kap. 14 § tredje stycket TF, prop. 1981/82:37 s. 47 f. och KRNJ 7 februari 1992 mål nr 4063-1991).

Inom skatteområdet är sekretessen i de flesta fall absolut och någon sekretessprövning ska då inte göras. Det blir då inte aktuellt att efterforska sökandens identitet eller syfte.

Om den sökande vill vara anonym och inte uppge sin adress, har han eller hon naturligtvis möjlighet att komma till Skatteverket för att få ta del av handlingen

Inom exempelvis folkbokföringsområdet och det personaladministrativa området kan det bli aktuellt att utreda vem som begär att få ta del av en handling och varför eftersom det inom dessa områden ska göras en skadeprövning innan en handling lämnas ut (22 kap. 1 § OSL och 39 kap. 3 § OSL).

Vem inom Skatteverket ska göra prövningen?

Prövning av en begäran ska göras av den som enligt arbetsordningen har ansvar för den aktuella handlingen (6 kap. 3 § OSL).

Vem som har ansvar för en handling beror på vilken typ av handling det är och vilken status den har. Följande huvudregler gäller:

Handlingar i pågående ärenden	den som handlägger ärendet
Arkiverade handlingar	den tjänsteman som är utsedd enligt handläggningsordningen
Terminalbilder	den som får frågan

Om den som har ansvar för handlingen är tveksam till om handlingen eller uppgiften kan lämnas ut eller inte bör han eller hon rådfråga en sekretesspecialist eller motsvarande, t.ex. en handläggare med fördjupad kunskap inom sekretessområdet.

Samordning

Om begärda handlingar förvaras på olika håll inom Skatteverket ska de ansvariga handläggarna samordna utlämnandet ifråga om exempelvis utskick och avgift. Detsamma gäller om en begäran avser flera personer som handläggs på olika kontor eller sektioner.

Sekretess för personuppgifter som behandlas i strid med PuL

När någon har begärt att få ta del av en allmän handling som innehåller personuppgifter, räcker det inte med att göra en materiell sekretessprövning innan utlämnandet. I OSL finns en sekretessbestämmelse som rör den sökandes behandling av personuppgifter i strid med PuL.

Sekretess gäller för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PuL (21 kap. 7 § OSL).

Prövningen enligt denna bestämmelse riktar in sig på om myndigheten kan anta att sökanden kommer att behandla personuppgifter i strid med PuL efter det att myndigheten lämnat ut uppgifterna, inte på om myndighetens utlämnande i sig strider mot PuL. Eftersom det inte går att veta med säkerhet vad en sökande kommer att göra med uppgifter som han eller hon tar del av, så är det den tänkta behandlingen av personuppgifterna som är avgörande vid prövningen.

När är bestämmelsen tillämplig?

Bestämmelsen i 21 kap. 7 § OSL gäller vid alla utlämnanden av offentliga personuppgifter från myndigheter. Bestämmelsen gäller oavsett om uppgifterna hämtas helt eller delvis från elektroniska system eller manuella register. Det har heller ingen betydelse om du lämnar ut uppgifterna på papper eller i elektronisk form.

Får Skatteverket efterforska sökandens identitet och syfte?

Bestämmelsen innehåller ett rakt skaderekvisit. Skaderekvisitet i bestämmelsen är speciellt jämfört med de flesta andra raka skaderekvisit i OSL. Det är inte den begärda uppgiften i sig som har betydelse vid skadeprövningen utan vad som kan tänkas ske med uppgiften i det enskilda fallet efter att den har lämnats ut (prop. 1979/89:2 del A s. 80 f).

Vid ett rakt skaderekvisit får myndigheten efterforska sökandens identitet och syfte med begäran om det behövs för skadeprövningen. Skadeprövningen görs då normalt med utgångspunkt i själva uppgiften som den sökande begär. I fråga om skaderekvisitet i 21 kap. 7 § PuL är det avgörande för om myndigheten får ställa sådana frågor istället om det finns någon konkret omständighet kring sökandens begäran som gör att myndigheten kan anta att personuppgifterna kommer att behandlas på ett sådant sätt att behandlingen omfattas av PuL. Det innebär att Skatteverket inte får ställa frågor till den sökande enbart på den grunden att en personuppgift begärs ut. Det ska vara fråga om omständigheter som att den sökande har begärt att få ta del av uppgifter om väldigt många personer ur ett register (ett s.k. massuttag) eller uppgifter om ett urval personer med viss karakteristika, t.ex. inkomst, politisk tillhörighet eller språktillhörighet (s.k. selekterade uppgifter). Det kan också vara fråga om upplysningar om användandet som den sökande på eget initiativ lämnar i samband med sin begäran.

En annan omständighet som ger myndigheten anledning att utreda om sökandes behandling kommer att omfattas av PuL, är att det visserligen rör sig om enstaka uppgifter som den sökande begär ut, men att han eller hon har för avsikt att sprida dem på Internet (SOU 2001:3, s. 191).

Först om det med anledning av någon sådan konkret omständighet finns skäl att anta att sökanden kommer att behandla uppgifterna på ett sätt som omfattas av PuL, finns det anledning att genom frågor till den sökande försöka ta reda på hur och till vad uppgifterna ska användas för att bedöma om den behandlingen strider mot PuL.

En sökande måste besvara myndighetens frågor på ett konkret sätt eller invända att den tilltänkta behandlingen är undantagen från PuL. I annat fall finns det vanligen skäl att vägra lämna ut uppgifterna.

Om sökanden lämnar en redogörelse för sin tilltänkta behandling, är det bara i undantagsfall som myndigheten inte bör lita på dessa uppgifter. Om det framgår av omständigheterna att redogörelsen är så osannolik att den kan lämnas utan avseende ska den inte godtas (SOU 2010:4 s. 341 f).

Rättsfall

Förvaltningsdomstolarna har prövat sekretessbestämmelsen i 21 kap. 7 § OSL om behandling av personuppgifter i strid med PuL i ett antal rättsfall.

RÅ 2001 ref. 35

I ett fall begärde ett bolag ut vissa betygsuppgifter i pappersform för ca 1 400 studenter vid Kungliga Tekniska Högskolan. Avsikten med begäran var att kunna rekrytera högkvalificerad personal. Enligt bolagets uppgifter skulle uppgifterna varken behandlas elektroniskt eller organiseras i ett manuellt register. Studenterna skulle kontaktas per telefon.

Frågan var om den tänkta behandlingen var en sådan manuell behandling som omfattas av PuL (5 § andra stycket) och om det i så fall förelåg hinder att lämna ut uppgifterna med hänsyn till studenternas integritet (10 § f).

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att PuL inte var tillämplig och det förelåg därför inte någon sekretess för betygsuppgifterna (RÅ 2001 ref. 35).

Domstolen utgick i sin bedömning helt och hållet från vad bolaget hade uppgett att det skulle göra med personuppgifterna. Värt att notera är också att uppgifterna hos Kungliga Tekniska högskolan inte heller bedömdes vara strukturerade på så sätt att behandlingen av dem omfattades av PuL. De lämnades alltså ut i ostrukturerad form och bolaget bearbetade dem enligt uppgift inte ytterligare.

HFD 2014 ref. 66

Ett norskt bolag begärde hos Socialstyrelsen att få ut vissa uppgifter om samtliga legitimerade sjuksköterskor. HFD konstaterade att bolaget är etablerat i Norge och att PuL därför inte gäller bolaget (4 § PuL). Eftersom bolagets behandling då inte kan stå i strid med PuL omfattades de begärda uppgifterna inte av sekretess enligt 21 kap. 7 § PuL (HFD 2014 ref. 66).

KRNS 2010-08-30, mål nr 2435-10

Kammarrätten har i ett mål inom folkbokföringsområdet tagit ställning till om en person kunde få ut ett stort antal personuppgifter från Skatteverket för bland annat släktforskningsändamål. Personen hade inte redogjort på ett trovärdigt sätt för hur personuppgifterna skulle behandlas och förvaras när han hade fått ut uppgifterna. Vidare bedömdes att sökandes syfte med begäran, bl.a. släktforskning för privat bruk, kunde ifrågasättas. Kammarrätten avslog överklagandet om att få ut uppgifterna (KRNS 2010-08-30, mål nr 2435-10).

KRNG 2015-11-06, mål nr 5553-15

En idrottsklubb begärde att få ut e-postadresser till samtliga studenter och anställda på ett universitet. E-postadresserna skulle användas för att göra utskick med erbjudanden. Enligt 19 § första stycket marknadsföringslagen får en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person använda e-post bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand. Kammarrätten ansåg inte att berörda studenter och anställda hade samtyckt till att få marknadsföring genom e-post från näringsidkare som bedriver träningsaktiviteter. Ett utlämnande skulle därför medföra att uppgifterna behandlades i strid med 9 § a) PuL. Uppgifterna var därför sekretessbelagda enligt 21 kap. 7 § OSL (KRNG 2015-11-06, mål nr 5553-15).

Kammarrätten i Stockholm kom i ett liknande mål fram till samma slutsats. Ett kammarrättsråd var skiljaktig och ansåg att uppgifterna efter en intresseavvägning enligt 10 § f) PuL skulle lämnas ut (KRNS 2015-10-21, mål nr 5997-15).

Kompletterande information

• Vad är en allmän handling?