Beräkna avdraget

Avdragets storlek

Avdragets storlek är beroende på om skogsintäkten uppkommit på grund av upplåtelse av avverkningsrätt eller på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Ersättningar enligt upplåtelseformerna avverkningsuppdrag eller leveransrotköp jämställs skattemässigt med ersättning för avverkningsrätt.

Avdraget beräknas alltid med utgångspunkt från skogsintäkterna exklusive mervärdesskatt.

Beloppet som får dras av påverkas också av varför avverkningen har skett. Ett högre avdrag än det som normalt sett kan göras (huvudregeln), kan exempelvis komma ifråga om skogen drabbats av skador och skogsintäkten kommer från avverkning av skog på grund av skogsskadorna.

Huvudregeln

Den skattskyldige får enligt 21 kap. 25 § IL göra avdrag för insättning på ett skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår med högst ett belopp som motsvarar summan av

• 60 % av skogsintäkten p.g.a. upplåtelse av avverkningsrätt
• 40 % av skogsintäkten p.g.a. avyttring av skogsprodukter
• 40 % av skogsintäkter p.g.a. uttag av skogsprodukter.

Utökad avdragsrätt vid skogsskador

Om skogen skadas genom stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse som medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, finns en utökad avdragsrätt.

Med liknande händelse avses varje form av händelse som medför att stora skador på skogen uppstår t.ex. torka, svampangrepp, översvämning och snöbrott (prop. 1978/79:81 s. 10).

Med betydande del av skogen menas att skogsägaren i förtid måste avverka skog motsvarande minst två års tillväxt på den skogsmark som ingår i näringsverksamheten. När man bedömer storleken av de framtvingade skogsuttagen räknas även intäkter som kommer från skog som avverkats för att det från skogsvårdssynpunkt eller av avverkningstekniska skäl framstått som angeläget, trots att skogen inte direkt har skadats (prop. 1978/79:81 s. 10).

Det är den skattskyldige som ska visa att en betydande del av skogen har avverkats i förtid på grund av skador. Detta kan ske genom en utredning från Skogsstyrelsen eller på liknande sätt av någon annan sakkunnig.

Den utökade avdragsrätten omfattar enbart skogsintäkter som kommer från den förtidiga avverkningen (21 kap. 26 § IL). För dessa intäkter får avdrag göras med högst ett belopp som motsvarar summan av:

• 80 % av skogsintäkten p.g.a. upplåtelse av avverkningsrätt
• 50 % av skogsintäkten p.g.a. avyttring av skogsprodukter
• 50 % av skogsintäkter p.g.a. uttag av skogsprodukter.

Intäkter från både för tidig avverkning och annan avverkning samma beskattningsår

En skattskyldig som under samma beskattningsår dels har intäkter från förtidig avverkning på grund av betydande skogsskador, dels från planenlig avverkning, ska beräkna sitt avdrag för insättning på ett skogskonto eller skogsskadekonto med ledning av både de högre och de lägre procentsatserna. Det är det sammanlagda beloppet som är avdragsgrundande.

Exempel: intäkter från både för tidig avverkning och annan avverkning samma beskattningsår

En skogsägare ska ett visst beskattningsår beskattas för intäkter från upplåtelser av två avverkningsrätter. En avverkningsrätt avseende en planerad avverkning på 500 000 kr och en annan avverkningsrätt avseende en förtidig avverkning på grund av betydande skogsskador på 200 000 kr. Skogsägaren kan för det aktuella beskattningsåret som högst få avdrag för insättning på ett skogskonto eller skogsskadekonto med:

500 000 kr x 60 % =	300 000 kr
200 000 kr x 80 % =	160 000 kr
Summa:	460 000 kr

Utökad avdragsrätt vid allframtidsupplåtelse

En skattskyldig kan ibland välja mellan att beskatta ersättningen för upplåtelse av en avverkningsrätt i samband med en allframtidsupplåtelse inom ramen för kapitalvinstsystemet eller som intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller delar av ersättningen för avyttrade skogsprodukter i samband med en allframtidsupplåtelse. Möjligheten att få ta med ersättningen i kapitalvinstberäkningen gäller endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund allframtidsupplåtelsen (45 kap. 8 § IL).

Den ersättning som den skattskyldige väljer att ta upp som intäkt av näringsverksamhet i samband med en allframtidsupplåtelse medför en utökad avdragsrätt. Den utökade avdragsrätten är densamma som gäller vid skogsskador, d.v.s. 80 % av ersättningen för upplåtelse av avverkningsrätt och 50 % av ersättningen för avyttrade skogsprodukter (21 kap. 27 § IL).

Försäkringsersättning för skog och skogsprodukter

Försäkringsersättning för skog och skogsprodukter ingår också i den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 28 § IL).

Skatteverket anser att en försäkringsersättning för fördyrade avverkningsutgifter är att betrakta som försäkringsersättning för skador på skog. Den försäkringsersättning som skogsägaren får på grund av skador på skog, inklusive försäkringsersättning för fördyrade avverkningsutgifter kan enligt Skatteverkets uppfattning endast ingå i den avdragsgrundande skogsintäkten till den del försäkringsersättningen inte sätts av till ersättningsfond. Försäkringsersättning för skador på skog, inklusive försäkringsersättning för fördyrade avverkningsutgifter, bör vid beräkningen av avdraget jämställas med upplåtelse av avverkningsrätt.

Utdelning från samfällighet som själv beskattas för sina inkomster

Om utdelning tas upp i näringsverksamheten från en samfällighet som själv beskattas för sina inkomster, ska den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten – under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till – likställas med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit (21 kap. 29 § IL).

Avdraget får inte medföra underskott i näringsverksamheten

Syftet med bestämmelserna om avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto är att man ska kunna fördela skogsinkomsterna över flera år. Avdraget får därför inte leda till att något underskott uppkommer i näringsverksamheten (21 kap. 30 § IL).

All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). Underskottet får inte uppkomma i den sammanlagda näringsverksamheten som alltså kan bestå av t.ex. skogsbruk och butiksförsäljning.

Minsta avdragsbelopp

Avdrag för insättning på ett skogskonto får bara göras om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kr. För insättning på ett skogsskadekonto ska avdragsbeloppet uppgå till minst 50 000 kr. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor (21 kap. 31 § IL).

Beloppsgränsen gäller för ett visst beskattningsår och är motiverad av administrativa skäl.

Om en jordbruksfastighet ägs av två eller flera delägare räknas varje delägares andel som en näringsverksamhet. Beloppsgränsen på 5 000 kr gäller för var och en av delägarna (RÅ 1966 ref. 54).

Avdrag för insättning på skogskonto medges inte när flera skattskyldiga har ett gemensamt konto (RÅ 1979 ref. 1:52).

I ett fall där ett belopp som översteg minimibeloppet hade satts in på ett skogskonto medgav Högsta förvaltningsdomstolen avdrag med ett belopp motsvarande nettointäkten, trots att denna intäkt var mindre än minimibeloppet (RÅ 1976 ref. 85).

Skyldighet att meddela banken när avdrag inte medges

Om Skatteverket vid ett beslut om avdrag för insättning av medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto inte har följt en kontrolluppgift om att medel har satts in på kontot, ska beslutet snarast möjligt meddelas det kontoförande kreditinstitutet. Om den skattskyldige har överklagat beslutet, ska meddelandet lämnas först när beslutet har fått laga kraft (5 § Skogskontoförordning [1954:144]).

Kompletterande information

• Kontrolluppgift ska lämnas av kreditinstitutet för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto