Ekonomisk verksamhet för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfälligheter

Särskilda regler för allmännyttiga ideella föreningar

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund är i vissa fall befriade från att betala inkomstskatt för sin verksamhet (7 kap. 3 § IL).

Mervärdesskatten följer inkomstskatten

Om föreningen eller trossamfundet är frikallad från inkomstskatt för en verksamhet enligt 7 kap. 3 § IL räknas verksamheten inte som en ekonomisk verksamhet (4 kap. 8 § ML). Det innebär att föreningen eller trossamfundet inte ska betala någon mervärdesskatt för egna försäljningar av varor och tjänster som görs i en sådan verksamhet. Föreningen eller trossamfundet har inte heller rätt till avdrag för mervärdesskatt när den köper in varor och tjänster för en sådan verksamhet. Du kan läsa mer om detta i Skatteverkets ställningstagande.

En och samma förening eller trossamfund kan vara frikallad från inkomstskatt för en verksamhet samtidigt som den är skattskyldig till inkomstskatt för en annan verksamhet. I så fall gäller bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML bara för den verksamhet som föreningen inte är skattskyldig till inkomstskatt för.

De särskilda reglerna för allmännyttiga ideella föreningar gäller också för vissa äldre ekonomiska föreningar (4 kap. 8 § andra stycket ML). Sådana föreningar har u.p.a. i sitt namn.

De särskilda reglerna för allmännyttiga ideella föreningar gäller inte för stiftelser. Verksamheter som bedrivs av en stiftelse ska bedömas enligt de allmänna reglerna för ekonomisk verksamhet.

Second hand-försäljning

Skatteverket har i ett ställningstagande ansett att second hand-försäljning som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund ska undantas från beskattning om inte försäljningen bedrivs i direkt konkurrens med den kommersiella second hand-branschen. Om föreningen eller trossamfundet säljer second hand-varor i sådan omfattning att de är skattskyldiga till inkomstskatt är de också skattskyldiga till mervärdesskatt för försäljningen.

Efter Skatteverkets ställningstagande har reglerna i inkomstskattelagen ändrats så att försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete särskilt anges som en sådan verksamhet som en förening eller ett trossamfund inte är skattskyldig för. De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2015.

Skattskyldighet för inköp av varor och tjänster från andra länder

Både allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund är juridiska personer och kan därför i vissa fall vara skyldiga att betala mervärdesskatt på inköp av varor från andra EU-länder (1 kap. 2 § första stycket 5 ML och 2 a kap. 2 § ML). Detta gäller även om föreningen eller trossamfundet inte är en beskattningsbar person.

En allmännyttig ideell förening eller ett registrerat trossamfund som inte bedriver ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. 8 § ML kan ändå vara skyldig att betala mervärdesskatt på inköp av tjänster från utlandet (1 kap. 2 § första stycket 2 ML).

Andra ideella föreningar

Ideella föreningar som inte räknas som allmännyttiga omfattas inte av några särskilda mervärdesskatteregler. Deras verksamhet ska därför bedömas på samma sätt som för andra juridiska personer. Det måste bedömas i varje enskilt fall av om föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. 1 § ML.

Rättsfall: Verksamhet för att tillvarata medlemmarnas allmänna intressen var inte ekonomisk

EU-domstolen har ansett att en verksamhet som bestod i att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen inom jordbrukssektorn inte var någon ekonomisk verksamhet, eftersom den inte bestod av försäljning av varor eller tjänster (C-515/07, VNLTO).

Rättsfall: Politisk organisation bedrev inte ekonomisk verksamhet

EU-domstolen har ansett att en avdelning inom ett politiskt parti inte bedrev någon ekonomisk verksamhet när den genomförde partimöten och levererade marknadsföringsmaterial till partiets lokalavdelningar. Inkomsterna bestod av medlemsavgifter och statliga bidrag. Avdelningen ansågs bedriva politisk opinion i syfte att delta i det politiska maktutövandet och den var inte verksam på någon marknad (C-267/08, SPÖ Landesorganisation Kärnten).

Samfälligheter

Samfälligheter är en särskild typ av fastighetsbildning. En samfällighet består av mark, anläggningar eller andra tillgångar som tillhör flera fastigheter gemensamt. Det kan till exempel handla om att flera fastigheter har gemensam skog eller en gemensam väg.

En samfällighet kan förvaltas antingen av en förening som har bildats för att förvalta samfälligheten (samfällighetsförening) eller av fastighetsägarna tillsammans (ägarförvaltning). Läs mer här om hur en samfällighet förvaltas.

Samfällighetsföreningar

En samfällighetsförening är en juridisk person och kan som sådan bedriva självständig ekonomisk verksamhet.

Rättsfall: Samfällighetsförening som drev värmecentral var inte yrkesmässig

Regeringsrätten har uttalat sig om en samfällighetsförening som drev en värmecentral. Ändamålet med föreningen var att tillgodose delägarfastigheternas behov av värme. Genomförandet av denna uppgift innebar inte att föreningen omsatte någon vara eller tjänst i en yrkesmässig verksamhet (RÅ 1983 1:26).

Rättsfall: Vägsamfällighetsförening var skattskyldig för upplåtelse av väg till utomstående

Regeringsrätten har ansett att en vägsamhällighetförening som mot ersättning upplät skogsvägar till företag som transporterade virke omsatte tjänster och var skattskyldig till mervärdesskatt (RÅ 2002 ref. 13).

Rättsfall: Uthyrning av garageplatser till fastighetsägarnas hyresgäster var en ekonomisk verksamhet

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt om en samfällighetsförenings uthyrning av garageplatser var en ekonomisk verksamhet. Delägare i föreningen var fyra bostadsrättsföreningar och ett fastighetsbolag. Samfällighetsföreningen skulle hyra ut samfällighetens garageplatser till de personer som var bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster hos delägarna. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en samfällighetsförening som bara tillgodoser delägarfastigheternas egna behov enligt svensk rättspraxis inte ansetts skattskyldig till mervärdesskatt. Om en samhällighetsförening däremot tillhandahåller tjänster till utomstående mot ersättning har omsättningar enligt samma praxis ansetts föreligga. Föreningens uthyrning av garageplatser till de boende på medlemmarnas fastigheter var därför en självständig ekonomisk verksamhet (HFD 2011 not. 75).

Förhandsbesked: Anläggande av fibernät var inte en ekonomisk verksamhet

Skatterättsnämnden har ansett att en samfällighetsförening som tog ut kostnadstäckning av sina medlemmar för uppförandet av ett fibernät inte tillhandahöll tjänster mot ersättning. Medlemskapet i föreningen och kostnadsuttaget för anläggningen grundade sig på myndighetsbeslut och inte på ett kontraktsförhållande mellan föreningen och dess medlemmar. Den ytterligare avgift som föreningen tog ut för tillgång till bredband och kabel-TV ingick inte i driften av anläggningen och ansågs vara ersättning för tjänster som föreningen tillhandahöll medlemmarna (SRN 2014-02-27, 34-12/I).

Ägarförvaltade samfälligheter

När fastighetsägarna själva förvaltar samfälligheten ska bedömningen av om deras verksamhet är ekonomisk göras för varje fastighetsägare. Varje delägare kan då bli skyldig att betala mervärdesskatt för sin andel av omsättningen från samfälligheten.

Om en samfällighet köper in varor eller tjänster kan delägaren i samfälligheten i vissa fall få göra avdrag för den ingående mervärdesskatten på sin andel av samfällighetens förvärv (8 kap. 4 § första stycket 2 ML).