Rekonstruktionsförfarandet

Gäldenärens förberedande arbete och ansökan till tingsrätten

En företagsrekonstruktion kan föregås av en betalningsinställelse. Den innebär en presumtion för att företaget är på obestånd (2 kap. 8 § KonkL). Om en betalningsinställelse görs ska Skatteverket påbörja en borgenärsutredning enligt 2 § BorgL.

När staten har en större fordran händer det att Skatteverket kontaktas tidigt. Rekonstruktören kan efterfråga Skatteverkets inställning redan innan rekonstruktion inletts och rekonstruktören formellt åtagit sig uppdraget. Rekonstruktören kan även kontakta banken och större fordringsägare. För rekonstruktören är det viktigt att ha de större borgenärerna med sig för att rekonstruktionen ska vara meningsfull.

Det är viktigt att Skatteverket snabbt gör ett preliminärt ställningstagande. Om det redan från början är uppenbart att syftet med en rekonstruktion inte kan uppnås bör gäldenären underrättas om detta och ges tillfälle att själv ansöka om konkurs. Om det behövs ska Skatteverket ge in en konkursansökan.

Ansökan om företagsrekonstruktion ges in till tingsrätten på den ort där bolaget har sitt säte eller där enskild näringsidkare är folkbokförd (2 kap. 1 § FrekL). I praktiken är det alltid gäldenären själv som ansöker. Det finns visserligen en formell möjlighet för en borgenär att ansöka om rekonstruktion, men det förutsätter att gäldenären lämnar sitt samtycke (2 kap. 6 § FrekL).

Vad ska gäldenärens ansökan innehålla?

När gäldenären själv ansöker om företagsrekonstruktion ska ansökan innehålla:

• en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna
• en lista över borgenärerna (borgenärsförteckning)
• en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten ska bedrivas i fortsättningen
• en redogörelse för hur en uppgörelse ska nås med borgenärerna
• ett förslag på rekonstruktör
• uppgifter om den föreslagna rekonstruktörens lämplighet för uppdraget (2 kap. 3 § FrekL).

Tingsrätten prövar och beslutar

En ansökan från gäldenären ska genast prövas av rätten (2 kap. 7 § FrekL). Normalt sett godtar rätten gäldenärens uppgifter om att förutsättningarna för företagsrekonstruktion är uppfyllda, eftersom det räcker att det inte får vara uteslutet att rekonstruktionen kan lyckas.

Normalt godtar rätten också gäldenärens förslag till rekonstruktör. Skulle rätten inte anse att den föreslagna personen uppfyller lämplighetskraven enligt 2 kap. 11 § FrekL kan domstolen avvisa företagets ansökan såsom bristfällig.

Om det finns en konkursansökan från någon annan än gäldenären när gäldenären ansöker om företagsrekonstruktion kan beslut om rekonstruktion meddelas, men en konkursansökan är en omständighet som kan tala mot att en ansökan bifalls.

Särskilt prövningssammanträde om borgenär ansöker

När ansökan har gjorts av en borgenär ska tingsrätten ta upp ansökan till prövning genom att sätta ut ett sammanträde inom två veckor från det ansökan kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl får sammanträdet hållas senare, dock senast inom sex veckor. Parterna ska kallas till sammanträdet (2 kap. 8 § FrekL).

Tingsrätten utser en rekonstruktör

När tingsrätten meddelar ett beslut om företagsrekonstruktion utser den samtidigt en rekonstruktör. Beslutet kan överklagas av borgenärerna (4 kap. 11 § FrekL och 38 § ÄrendeL). Tingsrätten ska sätta ut tid för ett borgenärssammanträde och kungöra beslutet om företagsrekonstruktion. Tingsrätten ska också underrätta Kronofogden om besluten (3 § FrekF). Däremot får Skatteverket inte någon särskild underrättelse från tingsrätten.

Rekonstruktionens rättsverkningar

När en företagsrekonstruktion beslutas ska företagets tillgångar och skulder ”frysas”. Det innebär att skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion (”gammal” skuld) inte får betalas och alla affärshändelser efter frysningstidpunkten i princip ska regleras kontant och inte föranleda några nya skulder. Rekonstruktören får samtycka till betalning av en gammal skuld endast om det föreligger synnerliga skäl (2 kap. 15 § FrekL).

Ett exempel på synnerliga skäl kan vara att en utebliven betalning hotar genomförandet av rekonstruktionen eller i vart fall märkbart försvårar arbetet med att åstadkomma en lyckosam rekonstruktion (prop. 1995/96:5 s. 192).

Gäldenären är fredad mot andra åtgärder

Under företagsrekonstruktionen är gäldenären normalt fredad mot andra åtgärder från borgenärernas sida. Ett beslut om att inleda företagsrekonstruktion innebär att utmätning, kvarstad eller betalningssäkring inte får vidtas under den tid som rekonstruktionen pågår (2 kap. 17 § FrekL). Förbudet mot utmätning avser såväl beslut om utmätning som vidare åtgärder för verkställighet. Ett pågående utsökningsmål måste vila hos Kronofogden för att senare tas upp igen när företagsrekonstruktionen avslutats, om inte fordringen då är betald eller företaget har försatts i konkurs. Eventuell omhändertagen egendom kan inte säljas men behöver inte återlämnas under den tid utsökningsmålet är vilande (Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, 2013, s. 107).

Det är inte tillåtet att meddela beslut om kvarstad och betalningssäkring om det finns ett beslut om rekonstruktion (2 kap. 17 § andra stycket FrekL). Tidigare sådana beslut får inte heller verkställas. Redan kvarstadsbelagd eller betalningssäkrad egendom behöver dock inte återlämnas.

Om en borgenär ansöker om konkurs mot gäldenären under en pågående rekonstruktion ska rätten vilandeförklara ansökan om gäldenären begär det. Rätten får dock besluta att försätta gäldenären i konkurs om det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt annars allvarligt skulle äventyras (2 kap. 10 a § KonkL och 2 kap. 19 § FrekL).

Rättsfall: Företrädaransvar och företagsrekonstruktion

En ställföreträdare ges ett skydd mot företrädaransvar för skulder som uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion men som förfallit därefter så länge rekonstruktionen pågår. Ansvarstidpunkten flyttas fram från den ursprungliga förfallodagen till dess rekonstruktionsförfarandet avslutas. Har inte några verksamma åtgärder vidtagits snarast efter det att rekonstruktionen upphört är det möjligt med företrädaransvar för de aktuella skulderna (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD – företrädaransvar och företagsrekonstruktion).

Skatteverket kan bevilja betalningsanstånd i avvaktan på ackord

När en företagsrekonstruktion inleds händer det att gäldenären vill att skatter och avgifter för tiden före rekonstruktionen inte ska lämnas över till Kronofogden för indrivning. Skatteverket kan gå med på detta genom att medge ett tillfälligt betalningsanstånd om situationen är sådan att det kan bli aktuellt med ett ackord. Även om det från början står klart att det krävs en ackordsuppgörelse för att rekonstruktionen ska lyckas kan det behövas ytterligare tid för att lägga fram ett konkret ackordsförslag. Skatteverket kan dock inte bevilja anstånd enligt 63 kap. 4 § SFL innan ett sådant förslag presenterats. Däremot kan Skatteverket i detta läge bevilja ett s.k. handläggningsanstånd enligt 63 kap. 23 § SFL. Det måste då stå klart att ett ackord är en förutsättning för en lyckad rekonstruktion och att det inte finns några påtagliga omständigheter som talar för att rätten inte kommer att fastställa ett framtida ackordsförslag. Om Skatteverket har en kontrollposition, d.v.s. ett bestämmande inflytande över om ett offentligt ackord kan meddelas, råder myndigheten över frågan om ett framtida ackord på samma sätt som vid ett underhandsackord. Läs mer om handläggningsanstånd här.

Sedan gäldenären lämnat ett ackordsförslag kan Skatteverket bevilja anstånd enligt 63 kap. 4 § SFL (s.k. ändringsanstånd) i avvaktan på att ett ackord beviljas. Det ska finnas påtagliga skäl som talar för att ackordsförslaget kommer att fastställas. Läs mer om ändringsanstånd här.

Verkningar inom EU

Företagsrekonstruktion är ett insolvensförfarande som omfattas av EU:s insolvensförordning. En ansökan om företagsrekonstruktion ska anses avse ett huvudförfarande enligt förordningen, om inget annat anges i ansökningen (2 § lagen [2005:1046] med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen). Ett beslut om företagsrekonstruktion och de åtgärder som vidtas under rekonstruktionen har verkan inom EU-området på samma sätt som gäller för en konkurs. Läs mer om EU:s insolvensförordning.

Gäldenärens ställning

Ett beslut om företagsrekonstruktion innebär inte att gäldenären förlorar möjligheten att råda över sin egendom och att ingå bindande avtal.

Beslutet påverkar heller inte de avtal som löper för gäldenären. Både gäldenären och motparten är bundna av redan ingångna avtal. I vissa fall kan borgenären kräva betalning eller säkerhet för att fortsätta leverera varor eller tjänster (2 kap. 20 § FrekL).

Om gäldenären säger upp löpande avtal kan motparten komma att ställa skadeståndsanspråk mot gäldenären. Det är tänkbart att rekonstruktören kan bevilja att olönsamma avtal hävs och kan förhandla fram en lösning. En närmare redogörelse beträffande gäldenärens avtal finns i Hellners & Mellqvist s. 113–155.

Gäldenären är skyldig att samråda med rekonstruktören om den löpande förvaltningen och att inhämta dennes samtycke till vissa viktigare rättshandlingar. Gäldenären ska också lämna upplys-ningar om de ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten (2 kap. 14 § FrekL).

Gamla och nya skulder

Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder. För att rekonstruktören ska samtycka till betalning krävs det synnerliga skäl. Gäldenären får heller inte utan rekonstruktörens samtycke dra på sig nya skulder eller överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet (2 kap. 15 § FrekL). Gäldenären har en skyldighet att följa rekonstruktörens instruktioner, men om gäldenären bryter mot det som sägs i 2 kap. 15 § FrekL innebär det inte att rättshandlingen är ogiltig.

Rekonstruktörens samtycke till nya avtal under rekonstruktionen medför att motpartens fordringar får förmånsrätt i konkurs, s.k. superförmånsrätt (10 § första stycket 4 FRL). Detta är oftast till nackdel för staten som inte får någon superförmånsrätt om företaget skaffar kredit genom att inte betala löpande skatter. För att superförmånsrätt ska inträda krävs endast att fordringen grundar sig på ett avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke har ingått under rekonstruktionen. Det har ingen betydelse att det kan ifrågasättas om fordringen uppkommit under rekonstruktionsperioden, såsom när fordringen tjänats in eller kunnat göras gällande först sedan rekonstruktionen avslutats. I NJA 2014 s 389 var det fråga om fordran på uppsägningslön som hade sin grund i ett anställningsavtal som träffats under rekonstruktionen. Trots att uppsägningen skedde först sedan rekonstruktionen hade avslutats ansågs fordringen ha superförmånsrätt i en senare inträffad konkurs.

Efter att rekonstruktionen har inletts ska gäldenären betala sina leverantörer och övriga borgenärer kontant i förskott. Betalningar sker vanligtvis via det administrationskonto som läggs upp hos rekonstruktören. Denne har då möjlighet att godkänna de betalningar som görs.

Oförändrad skyldighet att redovisa skatter och avgifter

Ett beslut om företagsrekonstruktion påverkar inte gäldenärens skyldighet att redovisa skatter och avgifter. Skatter som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion ska vara rätt redovisade. Skatter som uppkommit därefter ska redovisas och betalas löpande i vanlig ordning. Se även vad som gäller vid redovisning och betalning när lönegaranti har betalats ut.

Borgenärernas ställning

Förmånsberättigade borgenärer (d.v.s. sådana borgenärer som hade haft förmånsrätt vid en eventuell konkurs) har en särställning under företagsrekonstruktionen. De deltar inte i en förhandling om offenligt ackord och kan därför inte tvingas att gå med på en uppgörelse. De kan ställa särskilda villkor för att godta ett ackord och kan kräva en högre ackordsprocent än oprioriterade borgenärer, eller full betalning.

Rekonstruktionsförfarandet präglas av offentlighet och likabehandling av oprioriterade borgenärer. Samtliga borgenärer saknar möjlighet att utverka betalning genom exekutiva åtgärder men de förmånsberättigade har störst möjlighet att få förfarandet att upphöra genom att de inte kan tvingas in i ett offentligt ackord.

Om borgenärens rätt är i fara

Det kan finnas risk för att gäldenären vidtar eller underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter en borgenärs rätt i fara. Tingsrätten får då på borgenärens begäran besluta om en lämplig åtgärd för att säkerställa dennes rätt (2 kap. 18 § FrekL). Faran för borgenärens rätt måste vara påtaglig. De åtgärder som kan komma i fråga är de civilprocessuella säkerhetsåtgärder som kan beslutas enligt 15 kap. 3 § RB, t.ex. att vid vite förbjuda gäldenärsföretaget att vidta en viss åtgärd (se Hellners & Mellqvist s. 108 - 110).

En sådan åtgärd förutsätter dock att gäldenären uppträder illojalt och då är det rimligare att borgenären yrkar att rekonstruktionen ska avbrytas eller ansöker om konkurs. För att undantags-bestämmelsen om konkurs ska tillämpas krävs dock att det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt allvarligt äventyras (2 kap. 10 a § andra stycket KonkL)

Rekonstruktörens ställning

Rekonstruktören ska undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsätta, helt eller delvis, och hur detta i så fall kan ske. Rekonstruktören ska också undersöka om det finns förutsättningar att träffa en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna. Rekonstruktören ska verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts (1 kap. 2 § FrekL)

I samband med en förhandling om offentligt ackord har rekonstruktören möjlighet att väcka talan om återvinning (3 kap. 6 § FrekL).

Rekonstruktören ska inta en självständig och opartisk hållning och det är därför uteslutet att till rekonstruktör utse någon med anknytning till företaget, t.ex. en ägare, ställföreträdare eller revisor (1 kap. 2 § FrekL). Ofta är rekonstruktören en advokat som även anlitas som konkursförvaltare eller en anställd jurist eller ekonom vid Ackordscentralerna.

Rekonstruktören är inte ombud för gäldenären. Även om gäldenären fortfarande självständigt beslutar hur verksamheten ska drivas måste gäldenären följa rekonstruktörens anvisningar om hur rekonstruktionen ska bedrivas.

Det finns ingen tillsyn över rekonstruktörerna som kan jämföras med den som tillsynsmyndigheten (TSM) har över konkursförvaltare. TSM har dock viss tillsyn över rekonstruktörernas hantering av lönegarantin.

Vad krävs av rekonstruktören?

En rekonstruktör ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver. Han eller hon ska ha borgenärernas förtroende och i övrigt vara lämplig för uppdraget (2 kap. 11 § FrekL). Lagen ställer inte några formella krav men normalt gäller att rekonstruktören ska

• ha allmänna juridiska kunskaper, företagsekonomiska insikter, kunskaper om bokföring och redovisning samt kännedom om och vana vid affärsjuridiska frågor
• ha en väl utvecklad kontorsorganisation med resurser för bokföring och redovisning
• vara väl förtrogen med arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska frågor.

Rekonstruktörens skadeståndsansvar

Det finns inga särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar för rekonstruktören. Ändå får rekonstruktören, på samma sätt som en konkursförvaltare, anses ha ett allmänt skadeståndsansvar mot borgenärer som lider skada som rekonstruktören vållat (se Hellners & Mellqvist, s. 99). Det är mer tveksamt om rekonstruktören har någon skadeståndsskyldighet mot gäldenären, som själv behåller rådigheten och kan avbryta rekonstruktionen när som helst.

Avsättande av rekonstruktören

Både en gäldenär och en borgenär kan begära att en olämplig rekonstruktör ska avsättas (2 kap. 11 § FrekL). Hovrätten har avsatt en rekonstruktör sedan Skatteverket, som var störste borgenär, anmält att myndigheten saknade förtroende för honom (se Skatteverkets rättsfallskommentar En rekonstruktör som inte har borgenärernas förtroende ska entledigas från uppdraget som rekonstruktör).

Rekonstruktörens underrättelse till borgenärerna

Rekonstruktören ska inom en vecka från beslutet om rekonstruktion skicka en underrättelse till samtliga kända borgenärer. Är antalet oprioriterade borgenärer mycket stort får underrättelsen ersättas av en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och i en ortstidning (2 kap. 13 § FrekL).

Underrättelsen ska innehålla en preliminär förteckning över gäldenärens samtliga tillgångar och skulder, gäldenärens senaste balansräkning samt övriga upplysningar som behövs för att bedöma den ekonomiska ställningen. Dessutom ska orsaken till betalningssvårigheterna anges och vilka åtgärder som ska vidtas under rekonstruktionen. Meddelandet ska även ange tidpunkten för det första borgenärssammanträdet i tingsrätten.

Skatteverkets kontakter med rekonstruktören och löpande kontroll av gäldenärens redovisning och betalning

Skatteverket bör ta kontakt med rekonstruktören respektive företaget så tidigt som möjligt både för att klarlägga statens fordringar och för att reda ut eventuella skatteproblem. Pågående skatteutredningar ska om möjligt slutföras och beloppen fastställas.

Det är viktigt att informera och löpande kontrollera att gäldenären sköter sin redovisning och betalning av skatt för perioder efter att en rekonstruktion inletts. Om gäldenären inte betalar de löpande skatter som uppkommer under en pågående rekonstruktion bör Skatteverket i första hand försöka utverka att betalning sker och i andra hand verka för att rekonstruktionen upphör.

Det första borgenärssammanträdet

Sammanträdet ska hållas inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion eller den längre tid efter beslutet som är absolut nödvändig (2 kap. 10 § andra stycket FrekL).

Vid sammanträdet ska borgenärerna få tillfälle att uttala sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta (2 kap. 16 § FrekL). Om rätten kommer fram till att rekonstruktionen ska fortsätta, pågår den i första hand i tre månader räknat från dagen för beslutet om inledande av företagsrekonstruktion (4 kap. 8 § FrekL).

Skatteverket ska ta ställning till rekonstruktionen

Skatteverket bör inför första borgenärssammanträdet ha bildat sig en uppfattning om rekonstruktionen bör fortsätta eller inte.

Det underlag som rekonstruktören har presenterat i samband med underrättelsen till borgenärerna bör jämföras med de uppgifter Skatteverket har tillgång till i skatteregister m.m.

Om det framgår av handlingarna att det finns immateriella tillgångar i företaget bör dessa utredas närmare. Bland annat bör Skatteverket utreda hur tillgångarna har värderats och efter vilken värderingsprincip. Det kan vara svårt att värdera immateriella tillgångar i samband med obestånd. I en s.k. going koncern är värdet naturligtvis mycket högre än i ett företag på obestånd. Företaget kan ha för avsikt att tillgodogöra sig de immateriella tillgångarna som ett värde i framtiden. Det är viktigt att skaffa sig information om den bransch gäldenärsföretaget verkar inom.

Skatteverket bör också utreda om staten innehar en kontrollpost vid ett eventuellt offentligt ackord. I så fall har staten ett bestämmande inflytande över ackordsförslaget.

Har staten fordringar, eller kan det förväntas att fordringar uppstår, ska Skatteverket delta vid det första borgenärssammanträdet. Skatteverket är så gott som alltid borgenär i en rekonstruktion. Det är ovanligt att det inte finns någon skuld för vilken Skatteverket är borgenärsföreträdare enligt BorgL.

Borgenärssammanträdet är ett bra tillfälle att bilda sig en uppfattning om företaget, företrädarna, rekonstruktören och hur de övriga borgenärerna ställer sig till fortsatt rekonstruktion. Den information som ges vid första borgenärssammanträdet har stor betydelse för den fortsatta bedömningen.

Om domstolen är belägen långt från skattekontoret finns det möjlighet att, om rätten tillåter det, delta vid sammanträdet genom video eller telefon (5 kap. 10 § RB).

Borgenärskommitté och rekonstruktionsplan

En borgenärskommitté är en grupp av borgenärer som har till uppgift att vara ett särskilt samrådsorgan till rekonstruktören. Varje borgenär kan vid första borgenärssammanträdet begära att en borgenärskommitté tillsätts. Om rätten utser en borgenärskommitté har rekonstruktören en skyldighet att samråda med den i väsentliga frågor (2 kap. 16 § andra stycket FrekL). Kommittén ska normalt bestå av högst tre personer. Skatteverket bör normalt ingå i kommittén.

I samråd med företagsledningen ska rekonstruktören upprätta en plan som redovisar hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås (rekonstruktionsplan). Denna ska lämnas till rätten och borgenärerna (2 kap. 12 § FrekL).

Det ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas både vad gäller verksamheten och finansiellt. Det ska också finnas en tidsplan. Planen förutsätter att rekonstruktören har utrett företagets ekonomiska ställning och har gjort bedömningen att rekonstruktionen har förutsättningar att nå sitt syfte.

Det finns inte något krav på att rekonstruktionsplanen ska upprättas inom viss tid eller vad den närmare ska innehålla. Det förutsätts att planen ska upprättas på ett sådant sätt att borgenärerna behåller förtroendet för rekonstruktören och företaget. Annars finns det risk för att någon borgenär begär att förfarandet ska avbrytas.

Skatteverket bör kontrollera att uppgifterna i rekonstruktionsplanen stämmer med den information verket har i skatteregister m.m. och med uppgifter som kan finnas hos andra debiterande myndigheter och meddela rekonstruktören om så inte är fallet. Rekonstruktören ska ta initiativ till att avbryta rekonstruktionen om förutsättningar att uppnå syftet saknas.

Skatteverket måste göra en prognosbedömning

För att kunna avgöra om syftet med rekonstruktionen kan förväntas uppnås måste Skatteverket göra en form av framtidsbedömning, en prognos av gäldenärsföretagets överlevnadsförmåga på sikt. Det är viktigt att utreda orsakerna till betalningssvårigheterna för att kunna bedöma företagets varaktiga överlevnad. Det är dessa orsaker som styr vilka åtgärder som bör vidtas i rekonstruktionen. Läs mer om krav på långsiktig överlevnadsförmåga på sidan Underhandsackord.

Om Skatteverket finner att förutsättningar saknas för en rekon-struktion bör verket begära att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Lönegaranti under rekonstruktionen

Företaget kan ansöka om lönegaranti enligt i princip samma regler som för konkurs. Rekonstruktören ska så fort som möjligt pröva och meddela beslut i frågan om en lönefordran ska betalas enligt lönegarantin (16 § LGL).

Det är länsstyrelsen som betalar ut lönegarantin till arbetstagarna. Genom utbetalningen får staten en återkravsfordran (regressfordran) mot arbetsgivaren (d.v.s. gäldenärsföretaget). Staten har dock inte förmånsrätt för denna fordran (28 § LGL). Det är Skatteverket som företräder regressfordringen under företagsrekonstruktionen. Läs mer om lönegaranti.

Kvittning och avräkning under rekonstruktionen

En borgenär har under vissa förutsättningar rätt till kvittning under en företagsrekonstruktion. Skatteverket har även rätt till avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen.

Betalning till skattekontot under rekonstruktionen

Gäldenären får som huvudregel inte betala de skulder som uppkommit före ansökan om rekonstruktion. En inbetalning som görs till skattekontot efter att ett företag har ansökt om företagsrekonstruktion ska i första hand avräknas från de poster som ska betalas under den aktuella perioden och i andra hand från de poster som uppkommit före ansökan om rekonstruktion.

Förlängning av förfarandet

En företagsrekonstruktion ska upphöra så snart syftet med rekonstruktionen har nåtts. Förfarandet får inledningsvis pågå under tre månader, men om tiden visar sig vara för kort kan den på begäran av gäldenären förlängas högst tre månader. För en förlängning krävs särskilda skäl. Blir det aktuellt att begära ytterligare förlängning krävs det synnerliga skäl. En företagsrekonstruktion får längst pågå ett år, om inte rätten har beslutat om ackordsförhandling (4 kap. 8 § FrekL).

Borgenärerna ska ges tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut om förlängning (4 kap. 9 § FrekL).

Skatteverket ska alltid ta förnyad ställning till om syftet kan uppnås med rekonstruktionen eller om Skatteverket ska begära att rekonstruktionen avbryts.

Rekonstruktionens upphörande

Tingsrätten ska besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra när syftet har uppnåtts. Gäldenären kan när som helst begära att företagsrekonstruktionen upphör, förutsatt att det inte finns något beslut om ackordsförhandling. Rekonstruktören eller en borgenär kan begära att den upphör om syftet med företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått (4 kap. 7 § första stycket 4 FrekL).

Beslut om upphörande kan också fattas om det i annat fall finns särskilda skäl (4 kap. 7 § första stycket 5 FrekL). Gäldenären kan t.ex. ha handlat illojalt eller så kan åtal för brott mot borgenärer ha väckts mot någon som företräder gäldenärsföretaget (se Hellners & Mellqvist s. 248).

Företagsrekonstruktionen upphör om gäldenären försätts i konkurs (4 kap. 7 § andra stycket FrekL).

När en företagsrekonstruktion upphör utan att det har fattats beslut om ackord eller konkurs ska Skatteverket kontrollera att betalning sker av alla förfallna skulder inklusive ränta. Uteblir betalning måste Skatteverket överväga att ge in en konkurs-ansökan.

Skatteverket ska även underrätta länsstyrelsen om att rekonstruktionen har upphört.