OBS: Detta är utgåva 2016.8. Sidan är avslutad 2023.
I ML finns särskilda definitioner för vad som utgör konstverk, samlarföremål och antikviteter.
I 9 a kap. ML finns särskilda definitioner för vad som är konstverk, samlarföremål och antikviteter. Definitionerna är kopplade till de varukoder, KN-nummer, som finns i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. Mer information om vad respektive KN-nummer innefattar finns på Tullverkets webbplats, tullverket.se.
Enligt ML omfattas följande alster av begreppet konstverk:
Nedan beskrivs kortfattat vilka alster som kan omfattas av ML:s definition på konstverk utifrån Tullverkets förklarande anmärkningar till KN och de krav som ställs i 9 a kap. 5 § ML på de särskilt angivna KN-numren.
KN-nummer 9701 innefattar målningar och teckningar utförda helt för hand samt, collage och liknande prydnadstavlor. Det omfattar därför inte målningar och teckningar där tekniska hjälpmedel, t.ex. dator eller fototeknik, har använts. KN-numret omfattar heller inte teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål (de omfattas av KN-nummer 4906), eller handdekorerade föremål.
KN-nummer 9702 00 00 omfattar konstgrafiska originalblad.
KN-nummer 9703 00 00 innefattar skulpturer och avgjutningar av skulpturer. Det inbegriper inte:
I ML anges att avgjutningar inte omfattas av definitionen för konstverk om
KN-nummer 5805 00 00 omfattar handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även som kläder.
KN-nummer 6304 00 00 innefattar väggbonader och andra inredningsartiklar av textilmaterial. För att det ska vara fråga om konstverk enligt ML ska väggbonader m.m. ha utförts för hand efter upphovsmannens original i högst åtta exemplar.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked och bedömt att en mässhake är ett alster av bildkonst. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade bl.a. att den konstnärliga utformningen av en mässhake har till ändamål att fördjupa innehållet i gudstjänsten. Även om mässhaken i och för sig utgör ett klädesplagg, måste den med hänsyn till sin utformning och nära anknytning till kyrkans övriga utsmyckning och liturgi anses utgöra ett alster av textil bildkonst, där bilden utgör framställningens egentliga syfte och nyttomomentet är av helt underordnad betydelse (RÅ 1981 1:56)
Motsvarande bedömning som Högsta förvaltningsdomstolen gör i fråga om mässhake kan även göras för korkåpor och bårtäcken. De omfattas därför också av definitionen för konstverk enligt 9 a kap. 5 § ML.
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en fartygsmodell utgjorde alster av bildkonst (RÅ 1987 not. 186).
Skatterättsnämnden har ansett att skalenliga husmodeller med omgivande miljöer, s.k. dioramor, inte utgjorde sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 § ML. Skatterättsnämnden ansåg att tulltaxans s.k. HSnummer, det fyrställiga numret som utgör del av KNnumret, för 9703 ”Originalskulpturer, oavsett material” inte kunde bli tillämpligt vid en klassificering av dioramorna. De var skalenligt utförda och fick anses ha karaktär av handelsvaror (SRN 20110426, dnr 5909/I).
Skatterättsnämnden har ansett att tillhandahållande av allmogemålning på föremål, t.ex. en möbel, som en kund lämnat in för utsmyckning inte omfattades av de särskilda bestämmelserna om upplåtelse eller överlåtelse av konstverk eftersom det var frågan om tillhandahållande av en tjänst och inte ett konstverk i form av vara. Skatterättsnämnden ansåg vidare att försäljning av föremål som dekorerats med allmogemålning inte omfattades av definitionen av begreppet konstverk såsom det anges i ML eller i mervärdesskattedirektivet (SRN 20050105).
Enligt ML utgör följande samlarföremål:
Med gångbara frimärken avses svenska frimärken.
En bil kan vara ett samlarföremål om den är av historiskt intresse i enlighet med vad som gäller för samlarföremål enligt 9 a kap. 6 § 2 ML. Tolkningen av vad som utgör samlarbil har blivit striktare sedan Kommissionen i EU:s officiella tidning den 13 november 2009 (EUT C 272/8) meddelat nya förklarande anmärkningar till KN-numret när det gäller motorfordon som utgör samlarföremål. Bilar äldre än 30 år kan därför generellt inte anses vara samlarföremål utan bilen måste också ha särskilda eller karakteristiska kännetecken som finns beskrivna i Förklarande anmärkningarna till KN kap. 97.
Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 § 1 ML för sedlar och mynt som är gällande betalningsmedel inte är tillämpligt på omsättning av sedlar och mynt som är samlarföremål. Sådan omsättning är skattepliktig och kan i vissa fall vinstmarginalbeskattas.
Begreppet samlarföremål enligt 3 kap. 23 § 1 ML innefattar guld, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse. Ett sådant samlarändamål får enligt Skatteverkets uppfattning anses föreligga i de fall då sedlar och mynt omsätts till ett belopp som överstiger deras nominella värde. Begreppet samlarföremål enligt 3 kap. 23 § ML omfattar dels sådana samlarföremål som omfattas av definitionen i 9 a kap. 6 § ML, dels sedlar och mynt som inte omfattas av definitionen i 9 a kap. men som omsätts för samlarändamål, exempelvis särskilda jubileumssedlar eller jubileumsmynt.
Antikviteter är varor som är mer än 100 år gamla och som inte är konstverk eller samlarföremål (9 a kap. 7 § ML).
Varor som inte är antikviteter kan trots det omfattas av bestämmelserna om VMB ifall varan utgör en begagnad vara enligt 9a kap. 4 § ML. Det kan även gälla varor som inte omfattas av definitionen för konstverk eller samlarföremål.