OBS: Detta är utgåva 2016.8. Sidan är avslutad 2023.
Skattesatsen 6 procent gäller för många tryckta produkter såsom böcker, tidningar, program, kataloger och även för radio- och kassettidningar och talböcker som levereras i form av varor.
Den låga skattesatsen, 6 procent, gäller enligt 7 kap. 1 § ML vid omsättning, unionsinterna förvärv och import av följande varor under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Vad för slags produkter som får omfattas av den reducerade skattesatsen framgår av bilaga III till mervärdesskattedirektivet.
Den lägre skattesatsen gäller enbart varor och inte vid tillhandahållande av tjänster.
Enligt Skatteverkets uppfattning ska framställning och leverans av tryckta produkter anses som omsättning av en vara i enlighet med EUdomstolens dom i målet C-88/09, Graphic Procédé. Detta gäller i det fall framställningen, d.v.s. tryckningen, är den huvudsakliga delen. Om tillhandahållandet inte enbart består av själva mångfaldigandet av produkten utan det dessutom finns tilläggstjänster kan hela tillhandahållandet anses vara ett tillhandahållande av tjänster. För att så ska vara fallet ska kunden efterfråga både mångfaldigandet och tilläggstjänsterna, men det är tilläggstjänsterna som kunden i huvudsak efterfrågar. Tilläggstjänsterna ska således vara huvudsakliga i förhållande till varorna (d.v.s. tryckningen) för att det ska kunna vara fråga om ett tillhandahållande av tjänster. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till tjänsternas betydelse för köparen, i vilken omfattning köparens originaldokument behöver bearbetas, den tid som krävs för att utföra tjänsterna och hur stor andel av den sammanlagda kostnaden som dessa tjänster utgör.
Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för när den lägre skattesatsen 6 procent ska gälla för tryckta produkter. De undantagna produkterna definieras i första hand efter utseende och allmänt språkbruk. Ledning kan också fås ur definitionerna i tullnomenklaturen TARIC. De produkter som omfattas av den lägre skattesatsen motsvaras huvudsakligen av tullnomenklaturens nr 4901–4905. Som bilaga till ställningstagandet finns en sammanställning över ett antal tryckta produkter där skattesatsen enligt Skatteverkets uppfattning ska vara 6 procent respektive 25 procent.
I proposition 2001/02:45 s. 44−45 anges följande som exempel på sådana tryckta produkter som inte bör omfattas av den reducerade skattesatsen utan beläggs med 25 procent mervärdesskatt:
Den lägre skattesatsen gäller inte för produkter som helt eller huvudsakligen består av reklam.
Begreppet reklam är inte definierat vare sig i ML eller i mervärdesskattedirektivet. Skatteverket anser att begreppet reklam ska ges en vid tolkning och avse meddelanden som har till avsikt att främja avsättningen för varor och tjänster i kommersiell verksamhet. Rättspraxis avseende reklamskatt kan ge vägledning om vad som avses med reklam. Vid bedömning av tillämpningsområdet för skattesatsen 6 procent är dock begreppet reklam vidare än vad som gäller för reklamskatt.
Reklam i vid tolkning enligt ML innefattar också sådant innehåll i en trycksak som har till syfte att göra kunderna medvetna om företagets existens, få kunderna intresserade av företaget, skapa PR och goodwill för företaget etc. Trycksaker där t.ex. högskolor och vårdcentraler marknadsför sin verksamhet genom att beskriva verksamheten i syfte att studenter och vårdtagare ska välja just deras tjänster utgör reklam enligt ML. Syftet är att främja avsättningen av skolans eller vårdcentralens tjänster. Detta sker i en kommersiell verksamhet när ersättning utgår för tjänsterna men också när verksamheterna konkurrerar om kunderna med andra aktörer på marknaden inom respektive område. Jämför med KRNJ 2015-01-05, mål nr 2302-13
Om innehållet i den tryckta produkten till minst 75 procent är reklam anser Skatteverket att denna huvudsakligen är ägnad åt reklam.
När en reklambyrå anlitas för att ta fram en tryckt produkt och både formger produkten genom att ta fram layout och text och anlitar tryckeriet så anser Skatteverket att det är fråga om ett enda tillhandahållande, den tryckta produkten. Skattesatsen ska vara 6 procent på hela tillhandahållandet om produkten inte är en reklamprodukt. Någon uppdelning ska inte göras med hänsyn till hur stor del som avser tryckningen och hur stor del som avser formgivningen.
Nedan hittar du information om vad som gäller för olika produkter.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en väggalmanacka med hälsoråd inte kunde hänföras till sådana trycksaker som omfattas av skattesatsen 6 procent. Av skälen framgår att trycksaken inte kan hänföras till de tulltaxenummer som enligt förarbetena (prop. 2001/02:45 s. 76) skulle omfattas av skattesänkningen (RÅ 2002 ref. 51).
Skatterättsnämnden har ansett att en flerårsalmanacka med aforismer och illustrationer inte omfattas av den lägre skattesatsen (SRN 2002-03-05).
Ett bokbinderi binder samman ett antal tryckta ark till en bok genom att skära, falsa, häfta, limma och ta hål. Om bokbinderiet inte självt har tryck produkten och inte håller med materialet så anses Skatteverket att bokbinderiets tillhandahållande är att bedöma som omsättning av en tjänst.
Sådana böcker som kan omfattas av den lägre skattesatsen 6 procent är i första han det som i allmänt språkbruk kallas för en bok. Se nedan under rubrikerna E-böcker, Fotobok, Sudokuböcker, Talböcker.
Skatterättsnämnden har ansett att mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent på försäljning av en cd som innehåller text, som kan visas i skrift på bildskärm och som samtidigt efter val kan fås uppläst, samt foton och illustrationer. Nämnden motiverade sitt ställningstagande med att produkten var avsedd för många olika kundkategorier andra än läshandikappade att användas i utbildning och information (SRN 2003-01-22).
Tillhandahållanden som sker elektroniskt, till exempel dagstidningar på internet och talböcker som laddas ner, är tjänster i mervärdesskattehänseende. Den lägre skattesatsen kan därför inte tillämpas på sådana tillhandahållanden. Enda undantaget från det är radiotidningar för vilka skattesatsen 6 procent gäller. Det har ingen betydelse att den text som en digital produkt förmedlar också kan fås genom en vara som beskattas med 6 procent (artikel 98 i mervärdesskattedirektivet, C-479/13, kommissionen mot Frankrike, C-502/13, kommissionen mot Luxemburg).
Skatterättsnämnden har bedömt ett bolags tillhandhållande av ett internetbaserat verktyg. Kunden framställde med hjälp av verktyget en digital produkt med egna foton och text i ett format som också kunde skrivas ut eller beställas av bolaget. Nämnden ansåg att transaktionen främst kännetecknas av den tjänst som bestod i att bolaget tillhandahöll kunden internetverktyget. Den av bolaget framtagna varan hade närmast karaktären av en fysisk dokumentation av den digitala produkten. Transaktionen ansågs därför som en enda sammansatt tjänst som skulle beskattas med 25 procent (SRN 2010-12-22, dnr 14-10/I).
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt att mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget för tillhandahållande av elektroniska böcker. Böckerna kunde laddas ner antingen på kundens dator eller på en s.k. läsplatta. Ett sådant tillhandahållande anses vara en tjänst och då kan inte den reducerade skattesatsen gälla (SRN 2011-02-03, dnr 57-09/I).
Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att ett tillhandahållande bestående av dels datorprogram för att utforma en fotobok, dels tryckning och bindning av densamma utgjorde en sammansatt transaktion. Enligt domstolens mening framstod slutprodukten, den fysiska fotoboken, som mer betydelsefull för att tillgodose kundernas behov än tillgången till datorprogrammet. Detta tillsammans med materialkostnadens storlek (60−80 procent) av den totala framställningskostnaden gjorde att den sammansatta transaktionen bedömdes som en leverans av en vara. Slutprodukten, som har samma form och utseende som en bok och som enligt allmänt språkbruk betecknas som en bok, ansågs vara en bok även om kunden själv producerat innehållet i boken. Tillhandahållandet av fotoboken omfattas därför av den reducerade skattesatsen (HFD 2011 not. 66).
Skatterättsnämnden har uttalat att ett tillhandahållande som bestod i att bolaget tog emot ett färdigt original från kunden för tryckning utgjorde omsättning av varor. Uppdraget bestod i att bolaget, förutom tryckningen, skulle anpassa det erhållna originalet för tryckningen, tillhandahålla papper och annat produktionsmaterial, häfta tidningen och slutligen leverera den i buntar till lastkaj. Skattesatsen 6 procent skulle tas ut eftersom tidningen inte var helt eller huvudsakligen ägnad åt reklam.
Tillhandahållande av dels tryckning av en tidning, dels ibladning av externa bilagor skulle enligt Skatterättsnämnden bedömas som två separata tillhandahållanden. Skattesatsen 6 procent skulle tas ut på tryckningen av tidningen och skattesatsen 25 procent på ibladningen (SRN 2012-11-09, dnr 51-10/I). Förhandsbeskedet överklagades av sökanden avseende situationen då sökande till samma kund tillhandahåller dels tryckning av tidning, dels ibladning av externa bilagor. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked om att det ska anses vara två separata tillhandahållanden (HFD 2013-11-14, mål nr 7158-12).
Kammarrätten har ansett att en trycksak med inbjudan till ett förbunds riksfest inte innehöll någon information som kunde betecknas som reklam (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).
Kammarrätten har ansett att trycksaker som ger information om forskning omfattas av skattesatsen 6 procent (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).
Kammarrätten har ansett att trycksaker som ger information om sjukdomar utan att ge någon information om företaget eller produkter omfattas av skattesatsen 6 procent (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).
Skatterättsnämnden har prövat om förpackningar med kort med aforismer omfattas av den lägre skattesatsen. Skatterättsnämnden ansåg att trycksakerna inte omfattas av 6 procent mervärdesskatt (SRN 2002-03-05).
Skatterättsnämnden har bedömt att en s.k. anatomikortlek inte omfattas av den reducerade skattesatsen. Kortleken innehöll kort av normal spelkortsstorlek med texter och bilder avsedda att underlätta läsande om anatomi (SRN 2011-10-05, dnr 16 11/I).
Kammarrätten har ansett att små tryckta kort inte omfattas av den lägre skattesatsen eftersom de inte ingår i tulltaxans nr 4901–4905 (KRNJ 2015-01-12, mål nr 2064-13).
Se Tidningar.
Kammarrätten har ansett att bingolotter varken med stöd av allmänt språkbruk eller av Tullverkets tulltaxa kan hänföras till någon av de varor som uppräknas i 7 kap. 1 § tredje stycket 1. ML och den reducerade mervärdesskattesatsen ska därför inte tillämpas (KRNJ 2014-01-21, mål nr 3991-12).
Kammarrätten har ansett att löpsedlar inte omfattas av den lägre skattesatsen (KRNJ 2015-01-12, mål nr 362-14).
Periodiska medlemsblad, personaltidningar, organisationstidskrifter kan vara helt undantagna från mervärdesskatt enligt 3 kap. 13-14 §§ ML.
Kammarrätten har ansett att trycksaker som ger information om läkemedelsprodukter till patienter och anhöriga omfattas av skattesatsen 6 procent (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).
Kammarrätten har ansett att trycksaker som ger information om läkemedelsprodukter till patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal omfattades av skattesatsen 6 procent. Sådan information om läkemedelsprodukter som riktade sig till blivande kunder ansågs däremot vara reklam och skattesatsen 25 procent skulle gälla.
Information om produkter till befintliga återförsäljare ansågs vara reklam eftersom den hade ett avsättningsfrämjande syfte (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).
Omsättning, unionsinterna förvärv och import av program och kataloger ska beskattas med 6 procent om de ges ut i syfte att informera om sådan verksamhet som i sig beskattas med 6 procent (7 kap. 1 § tredje stycket 2 ML). Sådana verksamheter är
Skattesatsen 6 procent ska också i vissa fall tillämpas beträffande program eller kataloger för sådan verksamhet som avses i 3 kap. 18 § ML (verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ ML).
Med program och kataloger avses i detta sammanhang publikationer som till sin typ är ägnade att förmedla information om den aktivitet inom de angivna områden, som en kund har för avsikt att besöka. Andra typer av program och kataloger än de som behandlats ovan ska enligt Skatteverkets mening bedömas enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 1 ML. Det kan vara varor som har samma form och utseende som t.ex. böcker och häften, men på grund av sin funktion rubriceras de inte som böcker eller häften enligt allmänt språkbruk. I dessa fall måste en tolkning göras med ledning av tulltaxan.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked beträffande skolfotokataloger. Skolfotokataloger som förutom klassfoton innehåller text i varierande omfattning ansågs av nämnden hänförliga till sådana alster som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 första strecksatsen ML. Mervärdesskatt ska därför tas ut med 6 procent för de aktuella skolfotokatalogerna. Enligt nämnden utgör skolfotokatalogerna inte kataloger i normalt språkbruk. Skolfotokatalogerna kan inte ses som substitut för vanliga skolfotografier. Syftet med utgivningen är enligt nämnden att katalogerna med tiden ska få karaktären av minnesbok eller liknande och att de utan text förlorar mycket av sitt värde för köparen. Två av de tre katalogerna som var föremål för Skatterättsnämndens bedömning innehåller, förutom namnen på eleverna, en inte ringa mängd annan text (RÅ 2005 ref. 6).
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden ansett att mervärdesskatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för omsättning av böcker med sudokupussel. Avgörande för om en trycksak ska omfattas av den lägre skattesatsen är, enligt nämnden, om trycksaken enligt allmänt språkbruk eller med ledning av den klassificering som kan göras utifrån tulltaxan kan hänföras till någon av de varor som räknas upp i det aktuella lagrummet. De ingivna varorna hade samma form och utseende som en bok och torde i allmänt språkbruk också rubriceras som en bok. Det förhållandet att merparten av varornas innehåll utgjordes av diverse pussel förtog inte detta intryck. Nämnden fann därför att varorna redan på den grunden omfattades av bestämmelserna i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 första strecksatsen ML (RÅ 2006 not. 209).
För omsättning av radiotidningar, kassettidningar och talböcker som levereras i form av en vara såsom en skiva eller en kassett ska skattesatsen vara 6 procent mervärdesskatt. Detta gäller även vid unionsinterna förvärv och import av kassettidningar och talböcker (7 kap. 1 § tredje stycket 3 ML). Unionsinterna förvärv och import kan inte komma ifråga för radiotidning eftersom sådan utgör en tjänst och inte en vara i mervärdesskattehänseende.
I de fall undantag från skatteplikt föreligger enligt 3 kap. 17 § ML för radio- och kassettidningar och vissa periodiska publikationer, ska någon mervärdesskatt inte tas ut vid omsättning m.m.
Med radiotidning förstås för synskadade avsedda radioprogram som utgör en version av en tryckt allmän nyhetstidning. Det avgörande är att förlagan är allmän nyhetstidning. Med radiotidning avses även program som är avsedda för synskadade och som innehåller sammanställningar av flera sådana tidningar som nyss angivits. Med radiotidning menas detsamma som i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Med kassettidning menas en för synskadade avsedd version av en allmän nyhetstidning som sprids i form av kassettband eller annan sådan upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på något annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel. Även här är det avgörande att förlagan är allmän nyhetstidning. Den lägre skattesatsen omfattar även kassettidningar utan tryckt förlaga, som till sitt innehåll och med hänsyn till formerna för tillhandahållandet är att jämställa med en allmän nyhetstidning. Vad som sägs om radiotidningar som utgör sammanställningar gäller också för kassettidningar. Med kassettidning menas detsamma som i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Den reducerade skattesatsen 6 procent gäller även vid omsättning, unionsinternt förvärv och import av vara som, utan att utgöra t.ex. kassettidning, återger det skrivna innehållet i en bok. Det kan gälla exempelvis talböcker, ljudböcker och kassettböcker. Även för varor som återger förkortade upplagor av böcker gäller i denna del 6 procent mervärdesskatt. Skatteverket anser att den reducerade skattesatsen gäller för dessa produkter även om det också förekommer enstaka ljudeffekter vilka har direkt samband med den upplästa texten. Däremot gäller inte denna lägre skattesats för t.ex. cd med tal som förutom den inlästa texten innehåller kompletterande material såsom musik, spel, sökfunktioner, länkar till annat material m.m. En restriktiv tolkning ska gälla i detta avseende (prop. 2001/02:45 s. 48).
För talböcker som levereras elektroniskt online gäller den högre skattesatsen.
För omsättning, unionsinternt förvärv och import av varor som framställts särskilt för läshandikappades behov gäller skattesatsen 6 procent (7 kap. 1 § tredje stycket 4 ML). Det kan gälla t.ex. varor försedda med punktskrift eller teckenspråk liksom etextböcker och andra former som talsyntes och förstoring. För de här produkterna ska tolkningen inte vara restriktiv (prop. 2001/02:45 s. 47 f.). Dock ska inte en reducerad skattesats tillämpas för t.ex. en cd som innehåller text och som är avsedd att säljas till personer utan läshandikapp.
En förutsättning för att beskattning av punktskriftböcker m.m. ska ske med 6 procent är att varan inte är undantagen från skatteplikt på grund av att den ingår i sjukvård, tandvård eller social omsorg enligt 3 kap. 4 § ML.
Tidningar i pappersform omfattas av skattesatsen 6 procent. För tillhandahållande av tidning på internet gäller skattesatsen 25 procent. Skattesatsen 25 procent gäller även för tidningar som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent vid försäljning av trycksaker som till största delen består av annonser. Ärendena avsåg produkter som till formaten liknade tidningar och som till största delen innehöll annonser. De tre publikationerna innehöll annonser från näringsidkare med 20–30 procent, 50 procent respektive 33 procent medan privatpersoner stod för resterande annonser. Högsta förvaltningsdomstolen fann att publikationen genom den omfattande annonseringen huvudsakligen var ägnad åt reklam i den mening som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket ML. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknas anledning att från mervärdesskatterättslig synpunkt skilja mellan näringsidkares reklam i form av annonser och privatpersoners motsvarande erbjudande (RÅ 2004 ref. 7).
Skatterättsnämnden har ansett att en tidning/tidskrift som skulle innehålla annonser till 45 procent inte kunde anses helt eller delvis ägnad åt reklam. Mervärdesskatt ska därför tas ut med 6 procent (SRN 2005-06-17).
Skatterättsnämnden har ansett att bildreportage i en publikation inte skulle anses som reklam. Publikationen bestod till 70 procent av bildreportage och 30 procent av reklam. Bildreportagen innehöll bilder med kort information. Skatterättsnämnden ansåg att reportagen inte skulle anses ha till ändamål att främja avsättningen av det som de avsåg. Publikationen ansågs därför inte som huvudsakligen ägnad åt reklam. Mervärdesskatt skulle därför tas ut med 6 procent (SRN 2008-04-07, dnr 44-06/I).
Kammarrätterna har ansett att kundtidningar är reklam eftersom deras huvudsakliga syfte är att främja omsättningen av företagens varor och tjänster. De omfattas därmed inte av den lägre skattesatsen (KRNJ 2015-01-12, mål nr 2064-13, KRNS 2015-05-18, mål nr 1002-1003-14).
Kammarrätten har ansett att en tidning med information om företagets produkter varvat med reportage var huvudsakligen ägnat åt reklam eftersom syftet var att framhålla företagets egna produkter (KRNJ 2015-01-26, mål nr 2137-2139-13).