I detta avsnitt beskrivs vilka borgenärsåtgärder som Skatteverket kan vidta med stöd av andra författningar än borgenärslagen.
Det finns ett antal åtgärder enligt skatteförfarandelagen (SFL) som Skatteverket kan använda sig av för att antingen få betalt eller för att förhindra uppkomsten av skatteskulder.
Skatteverket kan bevilja anstånd med inbetalning av skatter och avgifter enligt 63 kap. 15 eller 23 § SFL. Tillämpningsområdet omfattar alla skatter och avgifter som tas ut med stöd av SFL. I praktiken kan Skatteverket bevilja anstånd för alla belopp som debiteras och betalas i skattekontosystemet, plus sådana medansvarsbelopp som visserligen inte debiteras i kontosystemet men som påförs med stöd av bestämmelserna i SFL. De skatter och avgifter som hanteras i skattekontosystemet framgår av 61 kap. 1 § SFL. Förutsättningarna för att bevilja anstånd hittar du under Anstånd vid tillfälliga betalningsproblem och under Borgenärsanstånd.
Skatteverket kan återkalla ett godkännande för F-skatt enligt 9 kap. 1 § andra stycket SFL. Återkallelse kan ske bl.a. vid en inte obetydlig brist i redovisningen eller betalningen av skatt enligt SFL eller motsvarande utländsk skatt. Huvudregeln är att SFL gäller för alla skatter. Bara de skatter som särskilt undantas från SFL faller utanför tillämpningsområdet (2 kap. 1–4 §§ SFL). En redogörelse för återkallelsegrunderna hittar du under När ska godkännande för F-skatt återkallas.
Skatteverket kan i vissa fall ändra den preliminära skatten så att denna bättre stämmer överens med den förväntade slutliga skatten, 8 kap. 1 § SFL. Tillämpningsområdet för denna offensiva kontroll utgörs därmed i praktiken av sådana skatter och avgifter som ingår i den slutliga skatten. Vilka dessa skatter och avgifter är framgår av 56 kap. 6 § SFL. Förutsättningarna för att göra ett ändringsbeslut hittar du under så ändrar du den debiterade skatten.
Skatteverket kan ansöka om betalningssäkring hos förvaltningsrätten, se 46 kap. SFL. Betalningssäkring får användas för alla skatter, avgifter, särskilda avgifter eller räntor som omfattas av SFL (46 kap. 2 § SFL). Betalningssäkring får inte användas för avgifter enligt begravningslagen och lagen om avgift till registrerat trossamfund (46 kap. 3 § SFL). Det är även möjligt att betalningssäkra för andra statliga fordringar om det finns en hänvisning i andra lagar till bestämmelserna om betalningssäkring i SFL. En sådan hänvisning finns t.ex. när det gäller kupongskatt, stämpelskatt, tull, punktskatt, trängselskatt, vägtrafikskatt, miljöavgift samt radio- och tv-avgift. Hur en betalningssäkring går till kan du läsa om under Förutsättningar för betalningssäkring.
Skatteverket har vissa möjligheter att initiera en tvångslikvidation som en passivitetspåföljd gentemot aktiebolag och ekonomiska föreningar, se 6 § BorgL. Det är dock vanligare med borgenärsåtgärder först sedan en domstol har beslutat om tvångslikvidation för ett aktiebolag etc. Läs även om förfarandet vid kallelse på okända borgenärer och Skatteverkets bevakning av egna fordringar i samband med likvidation.
I vilken utsträckning Skatteverket ska bevaka andra myndigheters fordringar är något oklart, eftersom bevakningsåtgärden vid likvidation inte uttryckligen omfattas av 6 § BorgL. I samband med införandet av BorgL gjordes inte heller någon ändring i 5 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Enligt denna bestämmelse ska Bolagsverket skicka en särskild underrättelse till Kronofogden. Även om Kronofogden skulle komma att bevaka de statliga fordringar som finns för indrivning hos KFM så bör Skatteverket ändå göra en total skuldavstämning och bevaka alla uppkomna fordringar som omfattas av BorgL, d.v.s. även sådana fordringar som debiteras av andra myndigheter och som eventuellt har överlämnats till Kronofogden för indrivning. Det får avgöras från fall till fall om dessa myndigheter ska kontaktas för att utreda om det finns ytterligare fordringar som ännu inte debiterats eller restförts.
Vid avstämningen är det särskilt viktigt att kontrollera om det på grund av pågående skatteutredningar finns fordringar som kan tänkas vara okända för gäldenären och likvidatorn eftersom Skatteverket ännu inte har hunnit fastställa fordringarna. Om detta är fallet ska likvidatorn omedelbart underrättas om dessa.
I samband med fusion, delning och minskning av aktiekapital ska de deltagande bolagen etc. underrätta sina kända borgenärer. Vidare ska Bolagsverket utfärda en kallelse till bolagets borgenärer. Bolagsverket skickar en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket, som i sin tur ska informera KFM, om bolaget är gäldenär hos KFM (9 § BorgF). En närmare beskrivning av förfarandet hittar du under Fusion, delning och minskning av aktiekapital.
Vilka fordringar Skatteverket företräder i samband med dessa underrättelser och kallelser är något oklart eftersom borgenärsrollen vid fusion, delning och minskning av aktiekapital överhuvudtaget inte berörs i BorgL. Bolagsverkets underrättelse illl Skatteverket om kalllelse på borgenärer skickades tidigare till Kronofogden. Ett uttalande i samband med denna ändring ger stöd för att det samordningsansvar som Skatteverket har enligt BorgL ska tillämpas även i samband med fusioner, delningar och minskning av aktiekapital (prop. 2007/08:15 s. 135). Ytterligare ett förhållande som talar för en sådan ordning är att regleringen av Skatteverkets skyldighet att sända vidare Bolagsverkets underrättelse till KFM har lagts in i BorgF. Skatteverket får därmed anses ha behörighet att agera som borgenär även för fordringar som debiteras av andra myndigheter och som omfattas av BorgL.
När ett aktiebolags egna kapital minskat så mycket att det understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet är styrelsen skyldig att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § 1 ABL). Om styrelsen inte gör detta kan ledamöterna samt bolagets aktieägare bli solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Hur detta går till kan du läsa om under Personligt ansvar vid kapitalbrist.
När Skatteverket hävdar ett fordringsanspråk som hanteras i allmän domstol, t.ex. solidariskt ansvar enligt 25 kap. ABL, kan myndigheten under vissa förutsättningar begära att domstolen beslutar om en säkerhetsåtgärd i form av kvarstad. Bestämmelserna om kvarstad i samband med tvistemål finns i 15 kap. RB. För en sökande i allmänhet kan kvarstad som regel beviljas endast om denne ställer säkerhet för skador som ansökan kan tillfoga motparten. Staten är dock undantagen från kravet på säkerhet (15 kap. 6 § RB).
För Skatteverkets del följer tillämpningsområdet för kvarstadsåtgärden av vad som gäller beträffande huvudfordringen.