Hur en resultaträkning ska ställas upp regleras i årsredovisningslagarna. Utformningen av resultaträkningen är dessutom beroende av vilken normgivning företaget följer.
Resultaträkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret (3 kap. 2 § ÅRL).
Resultaträkningen ska upprättas antingen kostnadsslagsindelad (bilaga 2 till ÅRL) eller funktionsindelad (bilaga 3 till ÅRL). Den kostnadsslagsindelade resultaträkningen visar företagets prestationer under året och vad det kostat att utföra dessa prestationer medan den funktionsindelade resultaträkningen delar in kostnaderna i olika aktiviteter som tillverkning, försäljning och administration. Ett företag får bara byta uppställningsform för resultaträkningen om det finns särskilda skäl och är förenligt med reglerna i 2 kap. 2 och 3 §§ ÅRL (3 kap. 3 § ÅRL).
Posterna i resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för uppställningsformen (3 kap. 4 § första stycket ÅRL). I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning (3 kap. 4 § andra stycket ÅRL). Andra poster än de som finns i uppställningsformen får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter (3 kap. 4 § tredje stycket ÅRL).
Mindre företag får redovisa en resultaträkning i förkortad form och slå samman följande poster i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen:
De sammanslagna posterna får i stället benämnas Bruttovinst eller Bruttoresultat.
I den funktionsindelade resultaträkningen får mindre företag slå samman posterna Nettoomsättning, Kostnad för sålda varor, Bruttoresultat samt Övriga rörelseintäkter (3 kap. 11 § första stycket ÅRL). Ett företag som redovisar en resultaträkning i förkortad form ska i resultaträkningen, i anslutning till posten Bruttovinst eller Bruttoförlust, lämna uppgifter om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl (3 kap. 11 § andra stycket ÅRL).
För varje post eller delpost i resultaträkningen ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges (3 kap. 5 § ÅRL).
I resultaträkningen för en ekonomisk förening ska sådan överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 EFL tas upp som en särskild kostnadspost (3 kap. 7 § ÅRL).
För de företag som upprättar årsbokslut ska bestämmelserna om resultaträkning i 3 kap. 1–4 och 11 §§ ÅRL följas (6 kap. 4 § BFL).
Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det finns inga bestämmelser i BFL eller ÅRL som anger hur resultaträkningen ska ställas upp, utan detta följer av god redovisningssed (6 kap. 6 § BFL), dvs. av K1-regelverken.
Ett förenklat årsbokslut ska bestå bl.a. av en resultaträkning. Den ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form (6 kap. 6 § BFL).
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska upprätta resultaträkningen enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet (BFNAR 2006:1 punkt 5.1).
För en ideell förening och ett registrerat trossamfund som upprättar ett förenklat årsbokslut ska resultaträkningen upprättas enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet. Benämningen av posterna och summeringsraderna i uppställningsformen får anpassas om det bättre beskriver postens eller summeringsradens innehåll (BFNAR 2010:1 punkt 5.1). Jämförelsetal ska lämnas till varje post och summeringsrad i resultaträkningen (BFNAR 2010:1 punkt 5.2).
Ett företag som tillämpar BFNAR 2008:1 eller en ekonomisk förening som tillämpar BFNAR 2009:1 ska upprätta resultaträkningen med de rubriker, underrubriker, poster och summeringsrader som framgår av uppställningsformerna i BFNAR 2008:1 punkt 4.3 respektive BFNAR 2009:1 punkt 4.3 (BFNAR 2008:1 punkt 3.3 andra stycket respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.3 andra stycket). En resultaträkning i förkortad form enligt 3 kap. 11 § ÅRL får upprättas (BFNAR 2008:1 punkt 4.3 A respektive BFNAR 2009:1 punkt 4.3 A).
Ett företag som tillämpar K2 får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än de som finns i uppställningsformen eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena ÅRL ger möjlighet till det. Benämningarna av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa (BFNAR 2008:1 punkt 3.4 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.4).
De jämförelsetal som ska lämnas enligt 3 kap. 5 § första stycket ÅRL ska lämnas i en särskild kolumn till höger om beloppsuppgifterna för räkenskapsåret (BFNAR 2008:1 punkt 3.7 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.7).
Ett företag som tillämpar K2 får inte upprätta en funktionsindelad resultaträkning trots att detta är tillåtet enligt 3 kap. 3 § ÅRL.
Ett företag som tillämpar BFNAR 2012:1 ska upprätta resultaträkningen utifrån de uppställningsformer som finns i bilaga 2 och 3 till ÅRL. Även bestämmelserna i 3 kap. 4 § ÅRL ska tillämpas. Ett företag får lägga till underrubriker och delresultat i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 5.2). Om det behövs med hänsyn till verksamhetens särskilda inriktning och för att informationen ska vara användbar, ska företaget lägga till poster, göra en ytterligare uppdelning i delposter, eller slå samman poster (BFNAR 2012:1 punkt 5.3).
Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter med de undantag och tillägg som anges i RFR 2. I IAS 1 anges att de finansiella rapporterna bland annat ska innehålla en resultaträkning. IAS 1 innehåller vägledning som behandlar resultaträkningens struktur och innehåll samt anger minimikrav beträffande innehållet i dessa. Denna vägledning ska tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL. Vid tillämpning av denna vägledning i IAS 1 måste kraven på uppställning av resultaträkningen i ÅRL beaktas. (RFR 2 IAS 1 punkt 2 tredje stycket).
I punkterna 3–15 finns ytterligare tillägg och undantag till IAS 1 (RFR 2 IAS 1 punkterna 3–15).
För de kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL finns särskilda bestämmelser om uppställningsformen för resultaträkningen. Föreskrifterna innebär att en s.k. lagbegränsad IFRS ska tillämpas.
Kreditinstitut och värdepappersbolag ska upprätta resultaträkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 2 till ÅRKL (3 kap. 1 § ÅRKL). Reglerna i 3 kap. 2 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena samt 5 § första stycket ÅRL ska också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRKL).
I FI:s föreskrifter och allmänna råd regleras vad posterna ska innehålla (FFFS 2008:25 3 kap. 1 §).
Ett försäkringsföretag ska upprätta resultaträkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 2 till ÅRFL (3 kap. 1 § ÅRFL). Reglerna i 3 kap. 1 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena, 5 § första stycket ÅRL ska också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRFL).
I FI:s föreskrifter och allmänna råd regleras vad posterna ska innehålla och när företaget får göra avvikelser från resultaträkningens uppställningsform (FFFS 2015:12 3 kap. 2 §).