Undantag från föreläggande

Förelägganden får inte avse vissa uppgifter

Av 47 kap. 1 § SFL framgår att vissa uppgifter är undantagna från föreläggande. De uppgifter som vissa förelägganden inte får avse är:

• sådan handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. RB,
• en uppgift som har ett betydande skyddsintresse, om det finns särskilda omständigheter som gör att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom och uppgiftens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen (47 kap. 1 § SFL).

Bestämmelsen i 47 kap. 1 § SFL omfattar förelägganden som gäller kontroll av uppgifts- eller dokumentationsskyldighet, dessa kallas även kontrollförelägganden och med stöd av bestämmelserna i 37 kap. 6–10 §§ SFL.

Vidare så omfattar 47 kap. 1 § SFL förelägganden som sker med stöd av 37 kap. 11 § SFL. Den bestämmelsen avser när Skatteverket har fått en begäran om informationsutbyte från annat land och behöver förelägga för att hämta in de uppgifter som behövs för att antingen fullgöra sina skyldigheter enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska Unionen i fråga om beskattning eller avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden.

Likaså om föreläggande istället sker med anledning av begäran om informationsutbyte som har stöd i antingen rådets förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri eller med stöd av rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. så omfattas även dessa förelägganden av begränsningarna i 47 kap. 1 § SFL. Av rådsförordningarna följer nämligen att för det land som ska kunna lämna den information som avses så ska den tillfrågade myndigheten låta genomföra de administrativa utredningar som behövs för att få fram informationen och gå till väga som om den agerade för egen räkning eller på begäran av en annan myndighet i den egna medlemsstaten. Det innebär bl.a. att samtliga bestämmelser i SFL som kan bli aktuella ska tillämpas på samma sätt som om Skatteverket hade agerat för egen räkning. Det innebär bl.a. att bestämmelser om t.ex. kommuni­kation, bevissäkring och omprövning blir tillämpliga.

När Skatteverket genomför en utredning genom att ställa en s.k. förfrågan i stället för att sända ett formellt föreläggande så gäller givetvis samma begränsningar då en förfrågan inte får avse mer uppgifter än vad som är tillåtet för förelägganden.

Förelägganden som inte omfattas av 47 kap. 1 § SFL

Bestämmelsen i 47 kap. 1 § SFL omfattar inte förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldighet eller medverka personligen enligt 37 kap. 2 och 3 §§ SFL (prop. 2010/11:165 s. 921). Inte heller omfattas förläggande om deklarationsskyldighet för den som inte är skyldig att lämna deklaration eller föreläggande om att lämna uppgift om kommande ersättning för arbete enligt 37 kap. 4 och 5 §§ SFL. Föreläggande med stöd av 7 kap. 5 § SFL om anmälan för registrering enligt 7 kap. 2–4 § omfattas inte heller av 47 kap. 1 § SFL.

Ett föreläggande med eller utan vite inom en revision om att tillhandahålla en handling som behövs för revisionen (41 kap. 12 § SFL och 44 kap. 1 § SFL), föreläggande om tillsyn av kassaregister (42 kap. 5 § andra stycket SFL), föreläggande för kontrollbesök om kassaregister (42 kap. 7 § andra stycket SFL) omfattas inte av 47 kap. 1 § SFL. Dessa förelägganden omfattas istället av övriga bestämmelser i 47 kap. SFL (prop. 2010/11:165 sida 923).

Handlingar eller uppgifter?

Av bestämmelserna i 37 kap. SFL framgår att föreläggandena får avse en begäran om att lämna uppgift. I det begreppet inkluderas även att Skatteverket får förelägga om att visa upp en handling eller att lämna över en kopia av handling. Det rör sig ju enbart om två olika sätt att lämna en uppgift (prop. 2010/11:165 sida 921).

Hinder enligt rättegångsbalken

Förelägganden som omfattas av 47 kap. 1 § SFL får inte avse uppgifter som finns i en sådan handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB (47 kap. 1 § första stycket SFL).

Av 27 kap. 2 § RB framgår bl.a. att en handling inte får tas i beslag om det kan antas att dess innehåll är sådant att den som i sin yrkesutövning har tystnadsplikt, d.v.s. inte får höras som vittne om det uppgifterna i handlingen avser och handlingen innehas av denne eller av den till vars förmån för tystnadsplikten gäller.

Då samma regler gäller vid granskning i form av revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök så finns i det i avsnittet Undantag av granskning en utförligare beskrivning om vilka handlingar som inte får tas i beslag.

Betydande skyddsintresse

Förelägganden som omfattas av 47 kap. 1 § SFL får inte avse en uppgift som har ett betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att uppgiften inte bör komma till annans kännedom. Det betydande skyddsintresset gäller bara under förutsättning att skyddsintresset är större än uppgiftens betydelse för Skatteverkets kontroll (47 kap. 1 § andra stycket SFL). Uppgifter som har ett betydande skyddsintresse kan exempelvis avse:

• uppgifter som finns i råd i skatterättsliga angelägenheter
• företagshemligheter
• uppgifter om personliga förhållanden
• uppgifter i handlingar hos yrkesgrupper som inte omfattas av rättegångsbalkens regler men som ägnar sig åt liknande verksamhet.

Om uppgiftens betydelse för kontrollen väger tyngre än skyddsintresset får ett föreläggande avse dessa uppgifter trots att de begärda uppgifterna har ett betydande skyddsintresse. Det är den förelagde som får visa att den efterfrågade uppgiften har ett betydande skyddsintresse medan Skatteverket får argumentera för att kontrollens intresse väger tyngre.

Då samma regler gäller vid granskning i form av revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök så finns i det i avsnittet Undantag av handlingar från granskning en utförligare beskrivning om vilka handlingar som har ett betydande skyddsintresse som är större än kontrollintresset. x

Begäran om omprövning och överklagande

Bestämmelsen i 47 kap. 1 § SFL reglerar vilka uppgifter ett föreläggande inte får avse men omfattas inte av de övriga bestämmelserna i 47 kap. SFL om möjligheten att begära ett undantag. Om den som är föremål för föreläggandet anser att detta omfattar uppgifter som Skatteverket inte får förelägga om finns möjlighet att begära omprövning och för den som har förelagts vid vite finns även möjlighet att överklaga.

Föreläggande utan vite

Om den enskilde anser att Skatteverkets föreläggande avser uppgifter som den enskilde vill ska undantas från föreläggandet kan denne begära omprövning av beslutet om föreläggande. Det framgår av placeringen av 47 kap. 3 § SFL att rätten att begära undantag av handlingar från kontroll inte längre ska omfatta den som föreläggs. I stället kan den som föreläggs begära omprövning av föreläggandet. Omprövning sker med stöd av bestämmelserna i 66 kap. SFL. En begäran om omprövning ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet avser fick del av det (66 kap. 7 § andra stycket 4 SFL).

Notera att ett föreläggande utan vite bara kan omprövas, inte överklagas (67 kap. 5 § första stycket 2 SFL).

Föreläggande med vite

Den som föreläggs vid vite kan begära omprövning eller överklaga föreläggandet och kan i bägge fallen åberopa att föreläggandet omfattar uppgifter som ska undantas. De förutsättningar som gäller för undantag enligt 47 kap. 1 § ska tillämpas även vid begäran omprövning eller ett överklagande av ett vitesföreläggande (prop. 2010/11:165 s. 435 f. och 920).

En begäran om omprövning ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet avser fick del av det (66 kap. 7 § andra stycket 6 SFL).

Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet avser fick del av det (67 kap. 12 § andra stycket 5 SFL).

Kompletterande information

• Undantag av handlingar från granskning