Utländska domar och beslut om vårdnad kan gälla i Sverige enligt Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention. Skatteverket kan registrera vårdnadshavare med stöd av dessa eller i samband med att ett barn flyttar hit från utlandet. Utländska vårdnadsbegrepp kan skilja sig från det svenska.
Utländska domar eller beslut om vårdnad kan gälla i Sverige enligt Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.
Utländska vårdnadsbeslut kan ha meddelats av en domstol eller av någon annan myndighet. I vissa länder kan vårdnaden regleras genom ett avtal som fastställs av en myndighet. Sådana avtal jämställs med vårdnadsbeslut.
Bryssel II-förordningen gäller om det utländska vårdnadsbeslutet meddelats efter den 1 mars 2005 i ett annat EU-land, med undantag för Danmark.
Bryssel II-förordningen gäller även när det är fråga om äldre vårdnadsbeslut från samma länder, förutsatt att beslutet har meddelats efter den 1 mars 2001 i samband med ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap. Hemskillnad registreras inte i folkbokföringen även om en dom eller ett beslut om hemskillnad från ett annat land kan få vissa rättsverkningar i Sverige.
Bryssel II-förordningen kan inte tillämpas retroaktivt utan gäller endast sådana domar eller beslut som har meddelats efter att både Sverige och beslutslandet blivit bundna av förordningen (Artikel 1, 21 och 64 Bryssel II-förordningen).
För vårdnadsbeslut från EU-länder som inte faller in under Bryssel II-förordningen gäller i allmänhet LUV.
NÄF gäller om beslutet eller domen om vårdnad har meddelats i ett nordiskt land i samband med äktenskapsskillnad eller hemskillnad. Övriga nordiska vårdnadsbeslut gäller i Sverige enligt LUV. Om det är fråga om en dom eller ett beslut som meddelats i Finland efter den 1 mars 2005 gäller dock Bryssel II-förordningen (8 § NÄF och 22 § NÄF).
LUV gäller om domen eller beslutet om vårdnad avser ett barn under 16 år och om beslutet har meddelats i ett land som har tillträtt Europarådskonventionen av 1980.
Konventionen gäller bland annat erkännande och verkställighet av avgöranden om vårdnad om barn. En dom eller ett beslut om vårdnad från ett land som har godkänt Europarådskonventionen och som inte är ett EU-land, erkänns i Sverige oavsett när domen eller beslutet tillkommit.
LUV tillämpas på utländska vårdnadsavgöranden från de länder som tillträtt konventionen i den mån Bryssel II-förordningen eller NÄF inte kan användas (5 § LUV).
1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn gäller i Sverige med undantag för slutbestämelserna, se lag (2012:318) om 1996 års Haagkonvention.
Ett beslut om vårdnad som har fattats i något av konventionsländerna med stöd av konventionen erkänns och registreras i Sverige. Det samma gäller för ett vårdnadsförhållande som tillkommit direkt med stöd av lag i barnets hemvistland. Det utländska vårdnadsbeslutet måste ha tillkommit den 1 januari 2013 eller senare för att det ska vara giltigt i Sverige. Konventionen påverkar i regel inte tillämpningen av någon annan konvention som konventionsländerna är parter i. Bryssel II, NÄF och LUV har företräde.
Det saknas lagstiftning om att andra utländska vårdnadsbeslut än de som omfattas av Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention ska gälla i Sverige. Enligt två domar från Högsta domstolen (NJA 1974 s. 629) kan utländska vårdnadsbeslut inte erkännas i Sverige utan lagstöd. Detta innebär att Skatteverket inte kan registrera utländska beslut eller domar om vårdnad från länder som inte omfattas av Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention. Föräldrar som ändå vill bli registrerade som vårdnadshavare bör i dessa fall i första hand vända sig till socialnämnden för att få ett vårdnadsavtal godkänt eller vända sig till tingsrätten för att få vårdnadsförhållandet fastställt.
Ett utländskt beslut eller dom om vårdnad för ett barn som är folkbokfört i Sverige eller som har avregistrerats från folkbokföringen som utflyttat från Sverige, kan registreras under förutsättning att domen eller beslutet gäller i Sverige.
Om vårdnaden är fastställd genom en dom för ett redan folkbokfört barn gäller vårdnaden från det datum då domen vinner laga kraft. Om vårdnaden är fastställd genom ett vårdnadsbeslut från en myndighet gäller vårdnaden från det datum vårdnaden registreras i folkbokföringen. Om vårdnaden redan är fastställd i utlandet för ett barn som flyttar till Sverige registrerar Skatteverket vårdnaden från och med det datum som barnet folkbokförs i Sverige.
Skatteverket måste ofta ta ställning till om ett vårdnadsförhållande enligt utländsk lag ska gälla i Sverige och därmed registreras i folkbokföringen. Detta innebär att Skatteverket bedömer utländska myndigheters beslut om vårdnad även i sådana fall då vårdnadsförhållandet gäller i utlandet enligt regler som saknar motsvarighet i Sverige.
Det svenska vårdnadsbegreppet stämmer inte alltid överens med utländska vårdnadsbegrepp. För att ett utländskt vårdnadsförhållande ska gälla i Sverige måste det omfatta att vårdnadshavaren även har rätt att företräda barnet i juridiska frågor, exempelvis vid kontakten med myndigheter.
I Bryssel II-förordningen används uttrycket föräldraansvar i stället för vårdnad. Föräldraansvar är en gemensam term för vårdnad och förmyndarskap.
Innan Skatteverket kan registrera vårdnaden i folkbokföringen måste man kontrollera lagstiftningen i beslutslandet för att få klarhet i om det utländska beslutet även innefattar rätten att företräda barnet i juridiska frågor. Inom EU finns ett rättsligt nätverk där respektive stat har lämnat en kortfattad beskrivning av landets interna lagstiftning.
Skatteverket registrerar vårdnaden om ett barn först i samband med att barnet flyttar till Sverige. Detta gäller även om en förälder eller båda föräldrarna har flyttat till Sverige innan barnet. Skatteverket registrerar alltid vårdnaden från och med dagen för barnets flytt till Sverige, det vill säga den dag då barnet blir folkbokfört. Detta gäller även om vårdnaden skulle vara giltig i Sverige från ett tidigare datum.
Om det till Skatteverket kommer in en anmälan om vårdnad för ett barn som inte är folkbokfört i Sverige ska Skatteverket avslå anmälan. Om anmälan om vårdnad kommer in tillsammans med en faderskapsbekräftelse kan Skatteverket registrera barnets relation till fadern utan att registrera vårdnaden.
Om ett barn flyttar in från utlandet och det inte finns något beslut om vårdnad som gäller i Sverige bör Skatteverket normalt registrera vårdnaden om barnet enligt svenska principer. Detta innebär att Skatteverket registrerar föräldrar som är eller har varit gifta med varandra med gemensam vårdnad för barnet, och att modern registreras som ensam vårdnadshavare när föräldrarna inte är eller har varit gifta med varandra.
När ett barn flyttar till Sverige ensamt eller med endast en förälder ska föräldrarna, eller den andra föräldern, inte registreras som vårdnadshavare om båda eller någon av dem uppges ha avlidit före barnets flytt till Sverige. Detta gäller även om dödsfallet inte kan styrkas med en godtagbar handling.
I vissa fall kan Skatteverket registrera inflyttande föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra som gemensamma vårdnadshavare även utan ett uttryckligt beslut om vårdnaden från ett annat land. Detta gäller fall när föräldrarna eller en förälder i samband med inflyttning begär att även barnets far ska registreras som vårdnadshavare, och en kontroll av reglerna i det aktuella landet också bekräftar detta. En förutsättning för att registrera vårdnaden i dessa fall bör vara att vårdnadsbeslutet från det landet gäller i Sverige. Det krävs även att faderskapet är fastställt. Till exempel blir barnets far enligt fransk lag vårdnadshavare om han erkänner faderskapet inom ett år efter barnets födelse. Även enligt polsk lag blir barnets far vårdnadshavare i och med att faderskapet fastställs genom dom eller bekräftelse. Enligt norsk lag blir barnets far vårdnadshavare om han bor tillsammans med barnets mor.
När det gäller andra än biologiska föräldrar bör Skatteverket registrera dessa endast med stöd av sådana utländska beslut som ska gälla i Sverige enligt Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention.