Genom att lämna en skalbolagsdeklaration kan man slippa skalbolagsbeskattning, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Den som gör ett s.k. återköp ska lämna uppgift om detta.
Det finns vissa uppgifter som man ska eller kan lämna om man medverkar i en skalbolagstransaktion. Genom att lämna en skalbolagsdeklaration kan man slippa skalbolagsbeskattning, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
Om man avyttrar ett skalbolag och vill vara säker på att slippa skalbolagsbeskattning enligt 25 a kap. 11 § (om juridisk person avyttrar ett skalbolag) eller 49 a kap. 13 § IL (om fysisk person avyttrar ett skalbolag) ska man lämna en skalbolagsdeklaration.
Skalbolagsdeklarationen ger också Skatteverket ledning för beslut om säkerhet för slutlig skatt (27 kap. 1 § SFL). Det gäller såväl om säljaren är en fysisk som juridisk person. Läs mer om säkerhet för slutlig skatt för fysisk person respektive säkerhet för slutlig skatt för juridisk person.
Skalbolagsdeklarationen ska lämnas av det avyttrade företaget som är ett skalbolag (27 kap. 2 § SFL).
Om det avyttrade företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska skalbolagsdeklarationen i stället lämnas av den delägare som avyttrat andelen. Handelsbolaget eller den juridiska personen ska ge delägaren de uppgifter som behövs för deklarationen.
En skalbolagsdeklaration ska, enligt 27 kap. 3 § SFL, innehålla
En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 60 dagar efter det att andelen eller delägarrätten har avyttrats eller tillträtts (27 kap. 4 § SFL).
Skatteverket tillhandahåller inte skalbolagsdeklarationer i pappersformat, till skillnad från exempelvis inkomstdeklarationer. I stället finns skalbolagsdeklarationen att ladda ner på Skatteverkets webbplats. Det finns en blankett för aktiebolag och ekonomisk förening (blankett 2010) och en för handelsbolag (blankett 2011) och båda blanketterna kan användas av både fysiska och juridiska personer.
Skalbolagsbeskattning kan i vissa fall bli aktuell om man avyttrar ett bolag och därefter köper tillbaka inkråmet i det. Det gäller oavsett om det är en fysisk person eller en juridisk person som avyttrat bolaget. Läs mer om när en fysisk person respektive en juridisk person återköper inkråm.
Om avyttringen avser en andel som inte hänför sig till ett skal-bolag gäller följande enligt 49 a kap. 10 § IL respektive 25 a kap. 18 § IL. Skalbolagsbeskattning kan bli aktuell om säljaren eller en närstående till denna, direkt eller indirekt, förvärvar (återköper) den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 49 a kap. 7 § IL respektive 25 a kap. 14 och 15 §§ IL, och som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap.
Detta gäller bara om återköpet av inkråmet sker inom två år efter avyttringen av andelen.
Om ett återköp görs ska beskattning ske det beskattningsår då andelarna avyttrades. För att göra en sådan beskattning möjlig finns det en skyldighet för den som har förvärvat tillgångarna att lämna uppgifter i inkomstdeklarationen om egendom har köpts tillbaka från det avyttrade företaget (31 kap. 14 § SFL).
Om ett dödsbo förvärvar inkråmet ska dödsboet för år efter dödsåret, enligt 30 kap. 3 § SFL, lämna en inkomstdeklaration – om uppgift om skalbolag ska lämnas, enligt 31 kap. 14 § SFL.
Om det är ett svenskt handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftsställe i Sverige som förvärvat inkråmet ska de, enligt 33 kap. 6 § SFL, lämna en särskild uppgift om skalbolag, till ledning för delägarnas beskattning, enligt 31 kap. 14 § SFL.
Det är möjligt att fatta beslut om efterbeskattning med stöd av en sådan uppgift som ska lämnas enligt 31 kap. 14 § SFL (66 kap. 27 § 6 SFL). I de fall den skattskyldige underlåtit att lämna uppgifter gäller de vanliga bestämmelserna om efterbeskattning och skattetillägg.