Vägledning om dokumentation i OECD:s riktlinjer (kapitel V)

Av kapitel V i riktlinjerna framgår vilka krav man kan ställa på dokumentationen

Även om skattemyndigheterna har bevisbördan för att prissättningen har avvikit från armlängdsprincipen är företagen skyldiga att lämna relevant dokumentation över sin prissättning.

I kapitel V i OECD:s riktlinjer anges vilka krav skattemyndigheterna kan ställa på företagen att lämna relevant information om sin prissättning. Där lämnas också vägledning till företagen om vilken dokumentation som är mest betydelsefull när det gäller att visa att företaget tillämpar armlängdsmässiga priser.

Kapitel V har arbetats om

Inom OECD har det pågått ett arbete med att arbeta om kapitel V om dokumentation i riktlinjerna. Arbetet har bedrivits inom ramen för Action 13 i det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Den 5 oktober 2013 publicerades slutrapporten ”Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting”.

Det omarbetade kapitlet omfattar en framtagen standard för uppgiftsskyldigheten. Standarden består av dels en koncerngemensam del med övergripande information (master file), dels en företagsspecifik del med relevant transaktionsbaserad information (local file). Dessutom omfattar kapitlet ett avsnitt om landsvis rapportering i form av en s.k. land-för-land-rapport (Country-by-Country Report ).

Den koncerngemensamma delen ska ge en överblick över hela koncernens verksamhet. Den företagsspecifika delen ska ge en mer detaljerad beskrivning av respektive företags transaktioner. Land-för-land-rapporten ska visa fördelningen av inkomster, betalda skatter och ekonomisk aktivitet mellan de länder koncernen är verksam i. I bilaga I-III till kapitel V finns en utförlig beskrivning av vad de tre delarna ska innehålla.

Den koncerngemensamma delen och land-för-land-rapporten ska vara tillgänglig för samtliga berörda skattemyndigheter. Land-för-land-rapporterna ska även göras tillgängliga för andra länders skattemyndigheter genom automatiskt informationsutbyte.

Avsikten är att dokumentationsreglerna ska bli tydligare och mer enhetliga mellan olika länder samtidigt som skattemyndigheterna ska få mer användbar information. OECD betonar att det är viktigt att balansera skattemyndigheternas nytta med informationen mot skattebetalarnas ökade kostnader för att uppfylla kraven. Men tydliga och allmänt accepterade dokumentationsregler kan minska den administrativa börda för företagen som annars kan uppkomma på grund av internprissättningstvister.

Skatteverket bedömer att det krävs lagändringar i svensk intern rätt för att det ska vara möjligt att begära att företagen upprättar internprissättningsdokumentation och land-för-land-rapporter i enlighet med den nya standarden.