Justerad anskaffningsutgift eller skattemässigt värde

Andel som är kapitaltillgång respektive lagertillgång

För andelar i handelsbolag som är kapitaltillgångar utgår man från den justerade anskaffningsutgiften för andelen vid föregående beskattningsårs utgång.

Någon korrigering för gamla underskott ska inte göras eftersom en justerad anskaffningsutgift på en andel endast påverkats av underskott som varit avdragsgilla, och inte av underskott som rullats.

När det gäller andelar som är lagertillgångar utgår man från andelens skattemässiga värde.

Hur påverkar en expansionsfond kapitalunderlaget?

Enskilda näringsidkare ska dra ifrån 78 procent av avsättningarna till en expansionsfond som fanns vid föregående års utgång. Motsvarande gäller i princip för andelsägare i handelsbolag, fast tekniken är en annan.

Skillnaden för delägare i handelsbolag är att den justerade anskaffningsutgiften varje år ska justeras med en ökning eller minskning av expansionsfonden. En ökning eller minskning av expansionsfonden är en kostnad eller intäkt på bolagsnivå som ska påverka den justerade anskaffningsutgiften. Enligt 50 kap. 5 § IL ska anskaffningsutgiften dessutom i tur och ordning

• ökas med 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond
• minskas med 22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond.

Netto innebär detta att den justerade anskaffningsutgiften varje år kommer att påverkas med 78 procent av en förändring av expansionsfonden.

Överföra en expansionsfond från ett handelsbolag till en enskild näringsverksamhet

När en expansionsfond förs över från en andel i ett handelsbolag till en enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 § IL ska den justerade anskaffningsutgiften ökas med 78 procent av den överförda expansionsfonden (regleras i 50 kap. 5 § IL). Det ska den göra eftersom den skattepliktiga vinsten på bolagsnivå inte kommer att öka, vilket den hade gjort om man återfört expansionsfonden. Anledningen är att expansionsfonden inte återförs till beskattning i den aktuella näringsverksamheten, utan överförs till den enskilda näringsverksamheten.

Eftersom den justerade anskaffningsutgiften minskades med 78 procent netto vid avsättningen till fonden, och avsättningen kommer att återföras till beskattning i den enskilda näringsverksamheten, alternativt omvandlas till beskattat kapital i ett aktiebolag, så skulle en trippelbeskattning äga rum om den justerade anskaffningsutgiften inte ökades med 78 procent av den övertagna expansionsfonden.

Tillgångar och skulder som förts över från ett handelsbolag till en enskild näringsverksamhet

Den justerade anskaffningsutgiften ska dessutom påverkas av de tillgångar respektive skulder som tagits ut ur handelsbolaget och förts över till den enskilda näringsverksamheten. Är de övertagna tillgångarna större än de övertagna skulderna ses skillnaden som ett uttag. Är skulderna större än tillgångarna blir det i stället fråga om ett tillskott.

Avsättningar till och återföringar av periodiseringsfonder och ersättningsfonder

När det gäller andra skattemässiga avsättningar, t.ex. till periodiseringsfonder och ersättningsfonder, så är det kostnader på bolagsnivå som därigenom påverkar den justerade anskaffningsutgiften negativt. På motsvarande sätt är en återföring av dessa fonder en intäkt på bolagsnivå, vilket ökar den justerade anskaffningsutgiften. Detta innebär att den justerade anskaffningsutgiften varje år påverkas av hur sådana fonder förändras.

Föra över en periodiseringsfond från ett handelsbolag till en enskild näringsverksamhet

När periodiseringsfonder förs över från en andel i ett handelsbolag till en enskild näringsverksamhet enligt 30 kap. 13 § IL bör, enligt Skatteverkets uppfattning, den justerade anskaffningsutgiften ökas med summan av de överförda fonderna. Eftersom periodiseringsfonderna inte återförs till beskattning i den aktuella näringsverksamheten kommer den skattepliktiga vinsten på bolagsnivå inte att öka, och därigenom kommer inte heller den justerade anskaffningsutgiften att påverkas.

När man gör avsättningarna till periodiseringsfonderna påverkas den justerade anskaffningsutgiften i negativ riktning, eftersom avsättningarna påverkar det skattepliktiga resultatet på bolagsnivå. I likhet med vad som gäller för expansionsfonder kommer en trippelbeskattning att ske när periodiseringsfonderna återförs i enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, om man inte ökar den justerade anskaffningsutgiften. Detta regleras inte i inkomstskattelagen när det gäller överföring av periodiseringsfonder, till skillnad mot vad som gäller vid överföring av expansionsfond.

För att undvika trippelbeskattning är det ändå Skatteverkets uppfattning att man bör korrigera den justerade anskaffningsutgiften. På samma sätt som ovan beskrivits när det gäller expansionsfonder kommer den justerade anskaffningsutgiften även att påverkas av de tillgångar och skulder som förts ut ur näringsverksamheten.

Föra över verksamheten inklusive periodiseringsfonder i ett handelsbolag till ett aktiebolag

I det fall man för över verksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebolag, och samtidigt för över periodiseringsfonder enligt 30 kap. 12 § IL, blir tillvägagångssättet ett annat än i ovanstående fall. Skillnaden mellan de överförda tillgångarna och skulderna ska tas upp som en fordran i handelsbolagets räkenskaper. Eftersom periodiseringsfonderna dessutom ska bokföras i aktiebolagets räkenskaper kommer ett belopp motsvarande de överförda periodiseringsfonderna normalt att reducera denna fordran. Därmed behöver man inte göra någon särskild justering av anskaffningsutgiften i detta fall. Tillgångsmassan i handelsbolaget har minskat med ett belopp motsvarande periodiseringsfonderna, varför framtida uttag ur handelsbolaget också minskar.

Ett alternativ är att man behandlar ett belopp som motsvarar de överförda periodiseringsfonderna som ett uttag. Då skulle den justerade anskaffningsutgiften ökas med överförda periodiseringsfonder och minskas med motsvarande belopp som uttag. I bägge fallen kommer den justerade nettoanskaffningsutgiften att förbli opåverkad.