Alla avyttringar beskattas inte enligt skalbolagsreglerna.
Bestämmelserna om skalbolagsbeskattning kan komma att tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras, och det avyttrande företaget är (25 a kap. 3 § IL)
För att bestämmelserna ska tillämpas krävs att andelarna i företaget som avyttrats är att betrakta som andelar i ett skalbolag.
Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundas på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till.
Med en aktiebaserad delägarrätt avses en (25 a kap. 4 § IL)
Bara för att man avyttrat andelar i ett skalbolag så är det inte säkert att skalbolagsbeskattning ska ske (25 a kap. 10 § IL).
Om någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är marknadsnoterad, ska skalbolags- och återköpsreglerna inte tillämpas. Detta motiveras med att det även utan de föreslagna skalbolags- och återköpsreglerna inte anses vara möjligt för det avyttrande företaget att uppnå omotiverade skatteförmåner.
Om det avyttrade företaget är en utländsk juridisk person tillämpas regeln om skalbolagsbeskattning bara om något av följande gäller:
Skalbolagsreglerna kan också tillämpas om den utländska juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 25 a kap. 2 § 1 IL, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller en aktiebaserad delägarrätt i
Eftersom syftet med skalbolagsreglerna är att säkerställa att bolagets inkomstskatt betalas, finns ingen anledning att skalbolagsbeskatta, då det utländska bolaget ju normalt inte ska betala någon skatt i Sverige.
Vinster på lagerandelar omfattas inte av skalbolagsreglerna eftersom en förutsättning för att en andel ska vara näringsbetingad är att det ska vara fråga om en andel som är en kapitaltillgång. En lagerandel ses som en lagertillgång (27 kap. 2 § IL).
Om avyttringen sker genom att det avyttrade företaget träder i likvidation eller försätts i eller upplöses genom konkurs, saknas anledning att tillämpa regeln om skalbolagsbeskattning.
Detta ska ses mot bakgrund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket IL eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2 IL. Enligt 7 § första stycket anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation. Enligt 8 § första stycket 1 anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.
Enligt punkt 2 i samma stycke regleras att ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det upplöses genom konkurs och inte är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.
Anledningen till att skalbolagsregeln inte behöver tillämpas i fallen ovan är att bolaget inte kan ha avyttrats till någon bolagsplundrare genom likvidationen eller konkursen. Skalbolagsregeln tillämpas inte heller om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES upplöses.
En handelsbolagsandel anses avyttrad om handelsbolaget upplöses eller om andelen löses in, enligt 50 kap. 2 § första stycket IL.
Om handelsbolaget upplöses bedöms risken för skalbolagstransaktioner vara liten, och därför gäller inte skalbolagsreglerna i det fallet. I inlösenfallet har det däremot ansetts befogat att kunna tillämpa skalbolagsreglerna.
Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning bara ske om det föreligger särskilda omständigheter (25 a kap. 12 § IL).
För exempelvis minoritetsägare som avyttrar andelar kan det vara svårt att veta om de sålt andelar i ett skalbolag. Det kan också vara svårt för dem att tvinga fram en s.k. skalbolagsdeklaration (prop. 2002/03:96 s. 123). Om en minoritetspost överlåts av en säljare som inte själv, eller tillsammans med andra minoritetsägare, har något inflytande i företaget, ska skalbolags- och återköpsreglerna bara undantagsvis tillämpas på minoritetsdelägare. Om en minoritetsägare t.ex. avyttrar andelarna samtidigt med andra delägare, och någon annan därigenom får ett väsentligt inflytande, bör däremot regelsystemet gälla även för en säljare som är minoritetsägare.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2003 ref. 68 fastställt att en intern aktieöverlåtelse normalt sett ska omfattas av ventilen i 49 a kap. 12 § andra stycket IL. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det förvärvande bolaget visserligen får ett inflytande över det avyttrade skalbolaget, men att det inte innebär att den fysiska personens inflytande över skalbolaget minskar.
Eftersom den fysiska personens inflytande över skalbolaget inte minskar kan något inflytande inte anses ”gå över” från personen till det förvärvande bolaget. Därför ska en intern aktieöverlåtelse beskattas enligt skalbolagsreglerna bara om det föreligger särskilda omständigheter. Enligt Skatteverkets uppfattning kan en sådan särskild omständighet vara att man gör den interna aktieöverlåtelsen som ett av flera led i en skalbolagsplundring.
Domen gäller i och för sig när en fysisk person avyttrar en andel, men motsvarande synsätt ska även tillämpas när det är en juridisk person som avyttrar andelen. Aktuell bestämmelse finns i 25 a kap. 12 § IL. I RÅ 2007 not. 160 överläts ett skalbolag av ett bolag till ett annat bolag i en oäkta koncern och ventilen ansågs tillämplig.
Inte heller i ett fall där ett företag överlåts från ett systerföretag till ett annat har något inflytande ansetts gå över från ägaren till någon annan person (RÅ 2006 not. 145).