För en innehavare av ett pensionssparkonto (IPS) beräknas underlaget för avkastningsskatt i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter ett skatteunderlag (3 § AvPL).
Begreppet beskattningsår i avkastningsskattelagen har samma innebörd som i inkomstskattelagen (12 § AvPL). Det är pensionssparinstitutet som beräknar och redovisar avkastningsskatten för ett pensionssparkonto. Med beskattningsår avses därför pensionssparinstitutets beskattningsår (10 § andra stycket AvPL). För ett pensionssparinstitut innebär det att beskattningsåret för avkastningsskatt alltid är detsamma som räkenskapsåret (1 kap. 15 § första stycket IL).
Kapitalunderlaget beräknas som värdet av tillgångarna på pensionssparkontot vid ingången av beskattningsåret minskat med obetald avkastningsskatt för pensionssparkontot (3 a § femte stycket AvPL). Vilka tillgångar som kan finns på ett pensionssparkonto beror på vilka sparformer som kontohavaren beslutat att spara i.
Tillgångarna ska som huvudregel värderas till marknadsvärdet (5 § andra meningen AvPL). Noterade värdepapper ska normalt värderas till det noterade värdet (7 § AvPL).
Skatteunderlaget är en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget (prop. 1992/93:187 s. 162). Skatteunderlaget beräknas genom att multiplicera kapitalunderlaget med den genomsnittliga statslåneräntan kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret (3 d § första stycket AvPL).
Skatteunderlaget avrundas nedåt till ett helt hundratal kronor (3 d § fjärde stycket AvPL).