För en innehavare av en utländsk pensionsförsäkring beräknas underlaget för avkastningsskatt i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter ett skatteunderlag (3 § AvPL).
För en innehavare av en utländsk pensionsförsäkring är beskattningsåret för avkastningsskatt alltid kalenderår, oavsett om innehavaren är en juridisk person eller en näringsidkare med ett brutet räkenskapsår (12 § andra stycket AvPL).
Kapitalunderlaget motsvarar försäkringens värde vid beskattningsårets ingång (3 a § sjätte stycket AvPL).
Vad som avses med försäkringens värde är beroende av vilken slags försäkring som pensionsförsäkringen är.
För en traditionell försäkring består försäkringens värde av både
Värdet av pensionsförsäkringen påverkas inte av om den beräknade återbäringen är fördelad till försäkringen eller inte. Beräknad återbäring ska därmed alltid räknas in i försäkringens värde (prop. 1995/96:231 s. 52).
För en fondförsäkring är pensionsförsäkringens värde detsamma som marknadsvärdet på fondandelarna (prop. 1995/96:231 s. 52).
För en depåförsäkring är det Skatteverkets uppfattning att pensionsförsäkringens värde är detsamma som värdet på tillgångarna i depån.
För utländska försäkringsavtal som är tecknade före den 1 januari 1997 gäller särskilda regler för att beräkna underlaget för avkastningsskatt.
Skatteunderlaget är en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget (prop. 1992/93:187 s. 162). Skatteunderlaget beräknas genom att multiplicera kapitalunderlaget med den genomsnittliga statslåneräntan kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret (3 d § första stycket AvPL).
Skatteunderlaget avrundas nedåt till ett helt hundratal kronor (3 d § fjärde stycket AvPL).