OBS: Detta är utgåva 2017.5. Sidan är avslutad 2023.
Ett enkelt bolag och ett partrederi är inte ett särskilt rättssubjekt som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skattskyldig för mervärdesskatt i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet (6 kap. 2 § ML). Vid samäganderätt behandlas delägarna på samma sätt som i ett enkelt bolag. Samäganderätt är när en viss egendom, t.ex. en fastighet, ägs gemensamt av två eller flera delägare.
Efter ansökan av samtliga delägare får Skatteverket besluta att den av delägarna som dessa föreslår, representanten, ska redovisa och betala bl.a. mervärdesskatt för verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller rederiet i frågor som rör sådan skatt (5 kap. 2 § SFL). Det är därför representanten som ska registreras till mervärdesskatt (7 kap. 1 § andra stycket SFL). Beslutet om representantredovisning innebär ingen ändring vad gäller skattskyldigheten. Det är fortfarande delägarna som är skattskyldiga i förhållande till sin andel i det enkla bolaget och partrederiet. Läs mer om betalningsansvar och redovisningsansvar för enkla bolag.
Ett enkelt bolag föreligger om två eller flera personer har avtalat att utöva verksamhet i bolag och bolaget inte har förts in i handelsregistret (1 kap. 3 § HBL). Verksamheten får, men måste inte, avse näringsverksamhet. Delägarna i ett enkelt bolag kan normalt inte frita sig från personlig betalningsskyldighet.
Ett partrederi föreligger om flera fysiska eller juridiska personer har kommit överens om att gemensamt bedriva sjöfart med eget fartyg med delat ansvar. En särskild anmälan om partrederiavtal ska lämnas till den registreringsmyndighet som anges i sjölagen. Varje redare ansvarar för förpliktelser som uppkommer för partrederiet i förhållande till sin andel i fartyget om redaren inte har tagit på sig större ansvarighet. För partrederi kan väljas en huvudredare (5 kap. 1−2 §§ sjölagen [1994:1009]).
I det enskilda fallet måste det med ledning av avtalet avgöras om det är ett enkelt bolag med syfte att gemensamt bedriva en viss verksamhet. Det är inte ett enkelt bolag om en av avtalsparterna mot ersättning endast upplåter tillgångar för användning i en annan avtalsparts verksamhet eller endast utför tjänster åt en annan avtalspart. Det är även av avgörande betydelse för bedömningen att inte bolagsförhållandet endast kommer till uttryck i avtalet, utan att parterna i olika sammanhang även agerar som ett gemensamt bolag, såsom i ansvarsfrågor och marknadsföringsfrågor. Det ingångna avtalet mellan parterna ska medföra att parterna gemensamt bedriver en särskild ekonomisk verksamhet som är åtskild från de verksamheter parterna bedriver i övrigt.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där ett bolag inte anses bedriva lotteriverksamhet i enkelt bolag tillsammans med en förening. Enligt samarbetsavtalet ska föreningen söka tillstånd till lotterierna, marknadsföras som anordnare av lotterierna och ensam bli ansvarig för lotterierna gentemot lottköpare och andra tredje män. Bolaget ska utveckla, marknadsföra, sälja, administrera och redovisa lotterierna, samt till föreningen upplåta en icke-exklusiv nyttjanderätt till programvara och varumärke. Bolaget har rätt till 15 procent av försäljningspriset för varje såld lott, vilket ska täcka bolagets kostnader för åtagandena.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan fördelningen av ansvar, inflytande, arbetsuppgifter och ersättning enligt samarbetsavtalet inte anses medföra att parterna därigenom bedriver en gemensam verksamhet. Avtalet talar snarare för att var och en bedriver sin egen verksamhet. Den andel av intäkterna som bolaget ska få enligt avtalet måste således närmast ses som en provisionsbaserad ersättning för bolagets åtaganden (HFD 2016-11-08, mål nr 1743-16).
Skatterättsnämnden har uttalat att ett avtal om samarbete i form av ett enkelt bolag inte utesluter att avtalets mervärdesskatterättsliga innebörd i stället ska anses vara att en av parterna tillhandahåller den andra varor och tjänster i den verksamhet som avtalen rör.
Sökandebolaget hade lämnat in ett utkast till samarbetsavtal. Skatterättsnämnden fann att det fanns tillräckliga skäl för att utgå från att villkoren i avtalet innebar att det även i mervärdesskatterättslig mening förelåg ett enkelt bolag. Av utkastet framgick det att sökandebolaget tillsammans med lokalinnehavaren skulle anordna automatspel för allmänheten i form av enkelt bolag och att parterna gemensamt skulle söka de myndighetstillstånd som krävdes för den bedrivna verksamheten. Sökandebolaget skulle leverera och svara för installation, service och reparation av automaterna och lokalinnehavaren skulle upplåta platsen för automaterna och ansvara för att dessa vårdades väl. Parterna skulle fördela intäkterna från automaterna så att 50 procent av nettointäkterna skulle tillfalla lokalinnehavaren (SRN 2010-02-05, dnr 27-09/I).
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som rörde frågan om parterna bedrev en verksamhet i enkelt bolag.
Enligt Skatterättsnämnden ska ett avtal för att i mervärdesskattehänseende behandlas som ett avtal om enkelt bolag innebära att parterna har kommit överens om att bedriva viss verksamhet gemensamt och att vinsten av verksamheten ska fördelas mellan parterna. Det aktuella avtalet framstår närmast som ett led i att vinna intäkter i de respektive ordinarie verksamheter som parterna bedriver i egenskap av beskattningsbara personer och inte som ett led i syfte att genom ömsesidiga förpliktelser uppnå ett gemensamt mål.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen får den mervärdeskatterättsliga bedömningen av det ingivna avtalet väsentligen anses innebära att den ena parten mot ersättning tillhandahåller de andra två parterna möjlighet att marknadsföra sina aktiviteter (HFD 2013 not. 21).
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som rörde ett samarbetsavtal mellan ett kreditkortsföretag och ett detaljistföretag. Enligt avtalet ska företagen genom ett enkelt bolag tillsammans driva en korttjänst som innefattar marknadsföring och utgivning av ett betal- och kreditkort med kortförmåner hos detaljistföretaget. Det ingångna avtalet ansågs inte innebära att företagen gemensamt bedriver en särskild ekonomisk verksamhet som är åtskild från de verksamheter som företagen bedriver i övrigt. Innebörden av avtalet ansågs i stället vara att detaljistföretaget tillhandahåller kortföretaget tjänster mot ersättning (RÅ 2009 not. 172).
Det förekommer att två eller flera företag ingår konsortialavtal för ett åtagande, t.ex. en byggentreprenad. Ett konsortium är vanligtvis av tillfällig natur och företagen i konsortiet bedriver verksamhet med egen personal och med egen utrustning. Konsortiet saknar oftast tillgångar och skulder och har inte någon personal anställd.
Om konsortiet som bolag har förts in i handelsregistret är det ett handelsbolag, annars är det ett enkelt bolag. Om ett sådant konsortium har åtagit sig ett uppdrag, t.ex. att uppföra en anläggning, blir vart och ett av företagen i konsortiet skattskyldigt till mervärdesskatt för sin andel av den skattepliktiga omsättningen i konsortiet. Eftersom det är fråga om ett enkelt bolag kan Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att ett av företagen ska redovisa och betala mervärdesskatt för hela konsortiet, enligt bestämmelserna om s.k. representantredovisning. Frågan om tillhandahållande av tjänster från medlemmarna i ett konsortium till konsortiet är omsättning har prövats i en EU-dom (C 77/01, EDM).
Skatteverket anser att fiske som bedrivs gemensamt av fiskare och fartygsägare i ett fiskelag är att betrakta som ett enkelt bolag. Varje fiskare är då skattskyldig för sin andel. Skatteverket kan efter ansökan av samtliga delägare besluta att en av delägarna ska redovisa och betala mervärdesskatt för hela bolaget, enligt bestämmelserna om s.k. representantredovisning. De olika delägarna är dock fortfarande var för sig skattskyldig för mervärdesskatt i förhållande till sin andel även om en av delägarna svarar för redovisningen.
Fiske i fiskelag kan även förekomma i andra former än enkelt bolag, t.ex. genom aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller ekonomisk förening. Sådana ska behandlas som egna skattesubjekt mervärdesskattemässigt.