OBS: Detta är utgåva 2017.5. Visa senaste utgåvan.

Om man har flera näringsverksamheter, exempelvis en enskild näringsverksamhet och en näringsverksamhet via ett handelsbolag, ska man göra räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig.

Räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig

Av de allmänna bestämmelserna följer att räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig (14 kap. 12–13 §§ IL, jfr också författningskommentaren till 33 kap. 2 § IL, prop. 1999/2000:2 del 2, s. 390).

En person som dels driver en enskild näringsverksamhet, dels har en andel i ett handelsbolag, ska alltså göra två räntefördelningar, en för den enskilda näringsverksamheten och en för handelsbolaget.

Exempel: två näringsverksamheter

En person har dels en enskild näringsverksamhet med en nettoskuld på 70 000 kr, dels en andel i ett handelsbolag med en anskaffningsutgift efter justeringar på 200 000 kr.

I den enskilda näringsverksamheten görs en negativ räntefördelning och för andelen i handelsbolaget görs en positiv räntefördelning.

Undantag: handelsbolag som äger handelsbolag

Om ett handelsbolag äger en del i ett annat handelsbolag räknas det bara som en näringsverksamhet, men som inkluderar båda bolagen. Räntefördelningen som görs ska bara avse det direktägda bolaget.

50 000-kronorsgränsen avser summan av samtliga näringsverksamheters kapitalunderlag

Om summan av samtliga kapitalunderlag ligger mellan +50 000 kr och -50 000 kr får räntefördelning inte göras (33 kap. 4 § IL).

I vissa fall gör man räntefördelning i den ena näringsverksamheten trots att kapitalunderlaget där är mindre än 50 000 kr.

Exempel 1: 50 000-kronorsgränsen

En person har två näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett kapitalunderlag på 70 000 kr och näringsverksamhet B har ett kapitalunderlag på -30 000 kr.

Eftersom summan bara är 40 000 kr ska räntefördelning inte göras i någon av näringsverksamheterna.

Exempel 2: 50 000-kronorsgränsen

En person har två näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett kapitalunderlag på 200 000 kr och näringsverksamhet B har ett kapitalunderlag på -30 000 kr.

Eftersom summan är 170 000 kr, och alltså större än 50 000 kr, ska negativ räntefördelning göras i näringsverksamhet B, trots att det negativa kapitalunderlaget inte överskrider -50 000 kr.

Positiv räntefördelning görs i näringsverksamhet A på ett kapitalunderlag på 200 000 kr och negativ räntefördelning görs i näringsverksamhet B på ett kapitalunderlag på -30 000 kr.

Sparat fördelningsbelopp kan inte flyttas mellan verksamheter

Att man gör räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig medför bl.a. att ett positivt räntefördelningsbelopp sparas för varje näringsverksamhet för sig. Det sparade räntefördelningsbeloppet kan inte flyttas till en annan näringsverksamhet och utnyttjas där (prop. 1993/94:50 s. 310).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]