Gemensamma bestämmelser och principer

När ska den kontrollerade underrättas om kontrollbeslutet?

Skatteverket fattar beslut om kontroll i de enskilda ärendena om tillsyn och kontrollbesök enligt bestämmelserna i 42 kap. SFL. De kontroller som avses här görs till största delen oanmälda.

Beslut om tillsyn eller kontrollbesök

För att inte riskera att effekten av kontrollen ska gå förlorad behöver Skatteverket inte underrätta den som ska kontrolleras enligt ett beslut om tillsyn eller kontrollbesök innan kontrollen inleds (42 kap. 10 § SFL). Besök för tillsyn och kontroll får alltså göras oanmälda.

När kontrollen påbörjas ska det finnas ett beslut om kontroll i form av tillsyn, kontrollbesök eller både tillsyn och kontrollbesök.

Den som kontrolleras ska få en underrättelse om kontrollbeslutet så snart detta kan ske utan att kontrollen förlorar sin betydelse (42 kap. 10 § SFL). Om Skatteverket till exempel har tänkt inleda en kontroll av en näringsidkare inom restaurangbranschen med att företa kundräkning vid två tillfällen, behöver näringsidkaren inte underrättas efter det första kundräkningstillfället utan det kan vänta tills även den andra kundräkningen genomförts. Att underrätta den som är föremål för en kontroll direkt inför en avstämning mot uppgifter från kassaregistret eller inför en kassainventering kan inte anses äventyra resultatet av kontrollen.

Vid kontrollbesök som avser personalliggare ska Skatteverket identifiera verksamma i en verksamhetslokal eller verksamma på en byggarbetsplats och stämma av uppgifterna mot personalliggaren. Det ligger då i sakens natur att Skatteverket underrättar om beslutet om kontrollbesök senast när verket begär tillgång till personalliggaren. Efter denna tidpunkt kan resultatet av kontrollen inte anses bli äventyrat.

Den kontrollerade ska underrättas om kontrollbeslutet även om kontrollen inte medför några konsekvenser för den kontrollerade.

Ett beslut om kontroll ska i första hand lämnas till näringsidkaren eller någon som är behörig att företräda näringsidkaren. Om någon sådan person inte finns i verksamhetslokalen respektive på byggarbetsplatsen bör kontrollen ändå kunna verkställas. Om Skatteverket skulle avvakta med en avstämning i syfte att först underrätta näringsidkaren finns det en risk att kontrollen kan förlora sin betydelse.

När det gäller kontrollbesök som avser torg- och marknadshandel ligger det närmast i kontrollbefogenhetens natur att Skatteverket inte innan kontrollbesöket på en torg- och marknadsplats kan underrätta den som kan komma att kontrolleras (prop. 2010/11:165 s. 878).

Beslut om begränsad revision

En s.k. begränsad revision innebär att revisionen genomförs i samband med ett kontrollbesök som avser personalliggare och är begränsad till handlingar som rör personalen. Underrättelse om beslut om begränsad revision får ske i samband med att denna revision verkställs – beslut om begränsad revision ska fattas av kontorschef eller av särskilt förordnad tjänsteman.

Den kontrollerade verksamheten ska störas så lite som möjligt

Såväl tillsyn som kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan (42 kap. 11 § SFL). Det medför att de som utför kontrollen måste göra en avvägning mellan kontrollintresset och den kontrollerades intresse av att verksamheten inte störs. Ett led i detta är naturligtvis att planera kontrollen så att den kan utföras snabbt och smidigt.

Att en kontroll ska störa verksamheten så lite som möjligt kan t.ex. innebära att ett besök i affärslokaler inte bör göras under rusningstid – såvida det inte är av särskilt intresse för kontrolländamålet. Om Skatteverket behöver göra en kundräkning eller ett kontrollköp under rusningstid kan man vänta med att lämna över kontrollbeslutet och avstämningen till efter rusningstidens slut.

Skatteverkets dokumentationsskyldighet

Skatteverket ska anteckna de iakttagelser som verket gör under ett besök, och som kan ha betydelse för det aktuella ärendet (15 § FL). Passiva iakttagelser som är av värde i ett annat ärende bör efter besöket särskilt antecknas i detta andra ärende.

Grundläggande rättssäkerhetsprinciper som Skatteverket måste följa

Skatteverket ska vid tillsynen av kassaregister, kontrollbesök och punktskattebesök iaktta de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna såsom exempelvis ändamålsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Syftet med tillsyn över kassaregister och kontrollbesök som avser kassaregister eller personalliggare är att kontrollera att dokumentationsskyldighet som följer av 39 kap. SFL fullgörs. När det gäller kontrollbesök som avser torg- och marknadshandel så är dock syftet att identifiera den som bedriver sådan handel.

I beskattningsverksamheten förekommer ett informationsinhämtande (efterforskning) som inte omfattas av lagens förfaranderegler. Det är oklart hur stort utrymmet för efterforskning är (se prop. 2006/07:105 s. 62 f.). Det står dock fullständigt klart att Skatteverket inte får utnyttja kontrollbefogenheterna i 42 kap. SFL för att samtidigt kunna göra en sådan efterforskning.

Det som är avgörande för om Skatteverket får utöva tillsynen eller göra kontrollbesöket är att skälen för kontrollen täcks av de syften som anges i 42 kap. SFL. Det man gör och de iakttagelser som man antecknar vid besöket måste göras utifrån något av dessa syften.

Skatteverket bör undvika att vidta efterforskningsåtgärder i direkt anslutning till besöket. Det finns dock inget som hindrar att man kontrollerar både kassaregistret och personalliggaren vid ett och samma besökstillfälle genom tillsyn av kassaregister respektive kontrollbesök. Det är viktigt att Skatteverkets handläggare, när hen väl ger sig till känna, tydligt klargör för den kontrollerade vilka kontroller som utförs och enligt vilken eller vilka bestämmelser. När det är fråga om anonyma kontroller är det också särskilt viktigt för Skatteverket att beakta bestämmelserna om vid vilken tidpunkt Skatteverket senast ska underrätta om beslutet om kontrollbesök.

Får uppgifter från kontrollerna användas för t.ex. beskattning?

I skatteprocessen gäller principen om fri bevisprövning (fri bevisföring och fri bevisvärdering). Fri bevisföring innebär att det inte finns några begränsningar av vilka bevismedel som får användas.

Med utgångspunkt i principen om fri bevisprövning får Skatteverket alltså i bevissyfte utnyttja ”rättsenligt åtkomna” uppgifter i ett annat syfte än det som de hämtades in för, så länge inte sekretessen hindrar det (se nedan).

För att en uppgift från en tillsyn eller ett kontrollbesök ska anses vara ”rättsenligt åtkommen” ska den ha hämtats in för att i respektive kontroll fullfölja de syften som de aktuella bestämmelserna ska tillgodose. Man får alltså inte aktivt företa en åtgärd i något annat syfte än det som besöket förutsätter.

Hur påverkar reglerna om sekretess?

På grund av bestämmelser om sekretess kan man inte fritt lämna sekretessbelagda uppgifter mellan Skatteverkets olika verksamhetsgrenar. Detta är möjligt först om någon sekretessbrytande regel medger det.

Bestämmelser om sekretess hindrar dock inte att uppgifter som hämtats in vid en tillsyn av kassaregister eller vid ett kontrollbesök, används för beskattningsändamål. Detta beror på att kontrollerna utgör ett led i beskattningsverksamheten. Samtidigt måste man beakta att man inte aktivt får ”hämta in” fler uppgifter än vad som är motiverat av den aktuella kontrollen.

Kompletterande information

• Kontrollavgift kan komma att tas ut om brister konstateras.