På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En anställning kan upphöra i förtid av olika anledningar. Företaget kan då ha kostnader för lön under uppsägningstiden eller för avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstiden

Hur lön under uppsägningstiden ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sina räkenskaper.

K1: förenklat årsbokslut

Lön under uppsägningstiden regleras inte särskilt i K1-regelverken. Om den anställde arbetar under uppsägningstiden, ska lönen redovisas som en kortfristig ersättning.

K2: årsredovisning i mindre företag

Lön under uppsägningstiden regleras inte särskilt i K2-regelverket. Om den anställde arbetar under uppsägningstiden, ska lönen redovisas som en kortfristig ersättning.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Om den anställde arbetar under uppsägningstiden är ersättningen för detta inte en ersättning vid uppsägning utan lön som ska redovisas som en kortfristig ersättning.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Om den anställde arbetar under uppsägningstiden är ersättningen för detta inte en ersättning vid uppsägning utan lön som ska redovisas som en kortfristig ersättning.

Företag som följer Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inga specifika regler i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hur ersättningar vid uppsägning ska redovisas. Huvudregeln i föreskrifterna är att instituten och försäkringsföretagen ska följa de internationella redovisningsstandarderna om de är förenliga med ÅRKL respektive ÅRFL. Ett institut behöver inte tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder om det i stället tillämpar motsvarande regel i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. En redogörelse för dessa regler finns under Företag som följer internationella redovisningsregler, se ovan.

Avgångsvederlag och motsvarande

K1- och K2-regelverken har inga specifika regler om hur avgångsvederlag eller motsvarande ersättningar ska redovisas.

Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K1- respektive K2-regelverken.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

För företag som tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) ska ersättningar vid uppsägning endast redovisas som en skuld och en kostnad när företaget har en legal eller informell förpliktelse att göra något av följande:

  • avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande
  • lämna ersättningar vid uppsägning genom ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.

Detta gäller endast i den omfattning som ersättningen inte ger företaget några framtida ekonomiska fördelar (punkt 28.26). Ersättning vid uppsägning ska endast redovisas när företaget har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen.

Ett företag ska värdera ersättningar vid uppsägning till den bästa uppskattningen av den ersättning som skulle krävas för att reglera förpliktelsen per balansdagen. Om företaget vill uppmuntra och erbjuda anställda att avgå frivilligt ska beräkningen baseras på det antal anställda som förväntas acceptera erbjudandet. När ersättningar vid uppsägning förfaller till betalning senare än tolv månader efter balansdagen ska de nuvärdeberäknas (punkt 28.27).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företaget ska redovisa en skuld och kostnader för ersättningar vid uppsägning vid den den tidpunkt som inträffar först av följande tidpunkter (IAS 19 punkt 165):

  • när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar
  • när företaget redovisar kostnader för omstrukturering som ligger inom tillämpningsområdet för IAS 37 och omfattar utbetalning av ersättningar vid uppsägning.

För ersättningar vid uppsägningar som ska betalas till följd av en anställds beslut att acceptera ett erbjudande om ersättning i utbyte mot att anställningen avslutas, ska den tidpunkt när ett företag inte längre kan återkalla erbjudandet om ersättningar vid uppsägningen vara den punkt som inträffar först av nedanstående tidpunkter (IAS 19 punkt 166).

  • När den anställde accepterar erbjudandet.
  • När en begränsning (t.ex. ett rättsligt, ett lag- eller avtalsmässigt krav eller andra begränsningar) av företagets förmåga att dra tillbaka erbjudandet träder i kraft. Detta skulle ske när erbjudandet ges, om begränsningen förelåg vid tidpunkten för erbjudandet.

För ersättningar vid uppsägning som ska betalas på grund av företagets beslut att avsluta en anställds anställning, kan företaget inte längre dra tillbaka erbjudandet när företaget väl har informerat de anställda som berörs om uppsägningsplanen. Uppsägningsplanen ska uppfylla vissa kriterier (IAS 19 punkt 167).

Företaget ska värdera ersättningar vid uppsägning vid första redovisningstillfället, samt värdera och redovisa efterföljande förändringar i enlighet med beskaffenheten för ersättningen till de anställda enligt följande (IAS 19 punkt 169).

  • Ersättning vid uppsägning är den merkostnad som uppkommer för företaget jämfört med att anställningen avslutas på den anställdes begäran. Om det inte uppkommer någon merkostnad, ska i stället reglerna om ersättning efter avslutad anställning tillämpas.
  • Om ersättningarna vid uppsägning förväntas regleras helt inom tolv månader efter utgången av den rapportperiod under vilken ersättningarna redovisas, ska ersättningarna värderas som kortfristiga ersättningar för anställda.
  • Om ersättningarna vid uppsägning inte förväntas regleras helt inom tolv månader efter utgången av rapportperioden, ska företaget i stället tillämpa kraven för övriga långfristiga ersättningar till anställda.

Företag som följer Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inga specifika regler i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av avgångsvederlag och motsvarande. Huvudregeln i föreskrifterna är att instituten och försäkringsföretagen ska följa de internationella redovisningsstandarderna om de är förenliga med ÅRKL respektive ÅRFL. Ett institut behöver inte tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder om det i stället tillämpar motsvarande regel i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. En redogörelse för dessa regler finns under Företag som följer internationella redovisningsregler, se ovan.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Handledningar

  • Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305) [1]

Övrigt

  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2]
  • IAS 19 Ersättningar till anställda [1] [2] [3] [4]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen