OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte lämnas i rätt tid. Det finns några undantag från att ta ut föreningsavgift trots att deklarationen eller uppgiften inte har lämnats i rätt tid. En avgörande fråga för bedömningen av om förseningsavgift ska tas ut är vad som menas med rätt tid.

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

  • inte har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter
  • har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter för sent
  • har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter.

Om den uppgiftsskyldiga har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut förseningsavgift.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

Skatteverket ska i vissa fall inte ta ut en förseningsavgift trots att en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har kommit in i rätt tid.

Fysiska personer i utlandet

Deklarationstidpunkten för alla fysiska personer är den 2 maj. Skatteverket ska trots det inte ta ut någon förseningsavgift om en person som den dag deklarationen ska lämnas är bosatt eller stadigvarande vistas utomlands kommer in med sin inkomstdeklaration efter det datumet, men senast den 31 maj (48 kap. 3 § SFL).

Vissa särskilda uppgifter

Förseningsavgift ska inte tas ut när särskilda uppgifter inte har kommit in i rätt tid när det är fråga om (48 kap. 1 § andra stycket SFL)

Den uppgiftsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (52 kap. 10 § SFL).

Bestämmelsen ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en förseningsavgift som har avlidit. Bestämmelsen ska normalt inte tillämpas när en företrädare, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag, har avlidit.

I vissa fall ska en företrädare både redovisa och betala sin huvudmans skatt och i sådana fall är det företrädaren och inte huvudmannen som ska påföras en förseningsavgift Detta gäller ombud för en generalrepresentation, representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi, huvudman för en mervärdesskattegrupp och skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 kap. SFL och jfr prop. 2010/11:165 s. 936). I den situationen ska undantaget tillämpas och någon förseningsavgift ska inte tas ut om företrädaren har avlidit.

Vilka beskattningsår ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen tillämpas på en avliden persons inkomstbeskattning fram till och med beskattningsåret före dödsåret (jfr 4 kap. 1 § IL), d.v.s. för beskattningsår där det är den avlidna som är skattesubjektet. Att det kan vara dödsboet som lämnar uppgifter för den avlidnas beskattning innebär inte att någon förseningsavgift kan tas ut. En förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att beslutet om förseningsavgift meddelas efter dödsfallet.

Exempel: personen har avlidit året efter beskattningsåret

En person har avlidit i januari år 2. Dödsboet ska lämna inkomstdeklaration i maj år 2. Eftersom det är den avlidna som ska beskattas för de inkomster hen haft år 1 (beskattningsåret före dödsåret), så kan någon förseningsavgift inte tas ut om dödsboet lämnar inkomstdeklaration för sent eller inte lämnar någon inkomstdeklaration alls.

Exempel: personen har avlidit under beskattningsåret

En person har avlidit i december under år 1 (beskattningsåret). I den situationen är det dödsboet som är skattesubjekt vid tidpunkten för beslut om slutlig skatt år 2. Inkomstdeklarationen ska lämnas för dödsboets egen beskattning. Om dödsboet lämnar inkomstdeklaration för sent eller inte lämnar inkomstdeklaration alls kan förseningsavgift tas ut.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldiga inte har begärt anstånd med att lämna deklaration eller särskilda uppgifter.

Laga förfall innebär att den enskilda har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom.

Undanröja en förseningsavgift som är felaktig

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att ett undantag är tillämpligt ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Formkraven på en deklaration eller särskilda uppgifter

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en inkomstdeklaration ska anses föreligga:

  • Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap 1 § SFL).
  • Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap 2-3 §§ SFL).
  • Blanketten som lämnas ska innehålla åtminstone någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har den uppgiftsskyldiga inte lämnat någon formellt riktig deklaration och det kan då bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Det är samma krav på särskilda uppgifter som på en inkomstdeklaration, med den skillnaden att det inte är alla särskilda uppgifter som behöver undertecknas (38 kap. 2 § 2 SFL).

Blanketten är inte undertecknad

Om en inkomstdeklarationsblankett eller blankett för särskilda uppgifter inte är undertecknad ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldiga att skriva under. Den uppgiftsskyldiga får i och med föreläggandet en möjlighet att läka bristen och därigenom slippa förseningsavgift. Förseningsavgift ska bara tas ut om föreläggandet inte följs (48 kap. 4 § SFL).

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas antingen

  • deklarationstidpunkten enligt 32 kap. SFL eller tidpunkten då särskilda uppgifter ska ha kommit in till Skatteverket enligt 33 kap. SFL
  • den tidpunkt som anges i ett anståndsbeslut som meddelats enligt 36 kap. SFL, eller
  • den tidpunkt som anges i ett föreläggande att lämna deklaration när uppgiftsskyldigheten uppkommit på grund av föreläggandet.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas när Skatteverket avgör om uppgifterna har lämnats i rätt tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en deklaration infaller på en lördag eller söndag så har deklarationen kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under När en handling räknas som inkommen till en myndighet.

Vem har bevisbördan för att uppgifterna har kommit in i rätt tid?

Den som ska lämna en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter har bevisbördan för att deklarationen eller uppgifterna har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Om Skatteverket inte har fått in någon inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]

Referenser inom förseningsavgift