På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Kontrolluppgifter ska lämnas av rapporteringsskyldiga finansiella institut. De vanligaste finansiella instituten som kommer ifråga är banker, värdepappersbolag, fondbolag och försäkringsföretag.

Kontrolluppgiftsskyldig

Kontrolluppgifter med anledning av CRS och DAC 2 ska lämnas av sådana rapporteringsskyldiga finansiella institut som avses i 2 kap. 21 - 21 b § IDKAL (22 b kap. 4 § SFL).

Nytt: 2017-08-17

Ändringarna avser justeringar av vissa definitioner samt att investeringsrådgivare och investeringsansvariga inte längre ska vara undantagna från rapporteringsskyldighet (SFS 2017:622).

Det finns inte några särskilda definitioner i SFL av begrepp som hör till CRS och DAC 2-lagstiftningen. Det innebär att även om kontrolluppgiftsskyldigheten regleras i SFL, så finns alla defintioner av begrepp m.m. beskrivna i IDKAL. Vad som avses med finansiellt institut respektive rapporteringsskyldigt finansiellt institut framgår av kapitel 2 och 3 i IDKAL.

Om ett finansiellt institut är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt 2 kap. 21 – 21 b § IDKAL, ska institutet snarast men senast inom två månader anmäla detta till Skatteverket.

Om institutet inte längre uppfyller kraven för att vara ett finansiellt institut ska det snarast men senast inom två månader anmäla detta till Skatteverket (8 kap. 2 § IDKAL).

Under en övergångsperiod gäller att anmälan ska vara Skatteverket tillhanda senast den 31 december 2016 för de finansiella institut som blivit rapporteringsskyldigt senast den 31 oktober 2016. Anmälan och avanmälan ska göras på blankett SKV 2380.

Rapporteringsskyldigt finansiellt institut

En svensk enhet som är ett finansiellt institut är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut, under förutsättning att det inte är undantaget från rapporteringsskyldighet enligt 3 kap IDKAL (2 kap. 21 – 21 b § IDKAL).

I IDKAL används begreppet enhet. Med detta avses en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion, t.ex. en trust (2 kap. 22 § IDKAL).

Utländskt instituts fasta driftsställe

Ett utländskt finansiellt instituts fasta driftställe i Sverige anses vara ett svenskt finansiellt institut. Däremot så anses inte ett svenskt finansiellt instituts fasta driftställe i ett annat land vara ett svenskt finansiellt institut (2 kap. 21 § tredje stycket IDKAL).

Ett exempel får förtydliga. Bank A har sitt säte och huvudkontor i Stockholm. Utöver det har den

  • ett dotterbolag B som har sitt säte i Göteborg
  • ett utländskt dotterbolag C som har sitt säte i land 1
  • en utländsk filial D i land 2

A och dess dotterbolag B är svenska finansiella institut som ska rapportera till Skatteverket. C och D klassificeras som finansiella institut i sina respektive länder och ska rapportera till dessa länder.

Värdepappersfonder och specialfonder

Värdepappersfonder och specialfonder är exempel på sådana juridiska konstruktioner som omfattas av begreppet enhet. Eftersom en värdepappersfond eller en specialfond inte är någon juridisk person enligt svensk rätt har det dock inte ansetts lämpligt att göra dem rapporteringsskyldiga. Det är i stället fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond som är rapporteringsskyldigt. Detsamma gäller för förvaltaren av specialfonder och andra alternativa investeringsfonder (2 kap. 21 § andra stycket IDKAL).

Finansiellt institut

Vad som avses med finansiellt institut definieras i 2 kap. 6–10 §§ IDKAL.

Något förenklat kan man säga att banker, värdepappersbolag, fondbolag och försäkringsföretag vanligen omfattas av begreppet finansiellt institut.

Depåenhet (custodial institution)

En enhet är ett finansiellt institut om enheten har som verksamhet att förvara finansiella tillgångar för någon annans räkning. För att anses som finansiellt institut ska en väsentlig del av verksamhetens intäkter komma från förvaring av finansiella tillgångar och från finansiella tjänster som är knutna till dessa tillgångar (2 kap. 7 § IDKAL).

För att anses som en väsentlig del ska intäkterna från den delen av verksamheten motsvara eller överstiga 20 procent av enhetens sammanlagda intäkter under den kortaste perioden av den treårsperiod som avslutas vid utgången av det räkenskapsår som föregår bedömningstidpunkten, eller den period som enheten har funnits.

Exempel på intäkter från förvaring av finansiella tillgångar är, courtage, depåavgifter och förvaltningsarvoden.

Vad som avses med finansiella tillgångar framgår av 2 kap. 5 § IDKAL. Där sägs det att med finansiell tillgång avses värdepapper, ägarandelar, swappar, försäkringsavtal och livränteavtal. Med finansiell tillgång avses även en andel i eller annan rätt i sådana tillgångar.

Med värdepapper menas exempelvis aktier eller andra andelar i företag, skuldebrev, obligationer, lånebevis eller andra skuldbevis.

Som exempel på swappar anges ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal.

Som exempel på en andel eller annan rätt i ett värdepapper anges futurekontrakt, forwardkontrakt eller en option i ett värdepapper.

Direktägda fastigheter och fysiska råvaror räknas inte som finansiella tillgångar. Däremot inkluderas värdepapper med underliggande råvaror som tillgångar (prop. 2015/16:29 s. 168).

Inlåningsenhet (depository institution)

Ett kreditinstitut, inlåningsföretag eller liknande företag som har som verksamhet att ta emot insättningar, eller som bedriver en likartad verksamhet, anses som ett finansiellt institut (2 kap. 8 § IDKAL).

En enhet anses inte ta emot insättningar inom ramen för ordinarie verksamhet för kreditinstitut eller liknande verksamhet om enheten tar emot insättningar endast som säkerhet eller deposition, i samband med försäljning, uthyrning eller leasing av egendom eller ett liknande finansiellt arrangemang mellan den som gör insättningen och enheten (prop. 2015/16:29 s. 170).

Investeringsenhet (investment entity)

En enhet anses som en investeringsenhet och ett finansiellt institut om dess verksamhet är att för kunders räkning bedriva handel med penningmarknadsinstrument, valuta, valuta-, ränte- eller indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller råvarufutures.

Detsamma gäller om verksamheten omfattar individuell och kollektiv portföljförvaltning eller någon annan verksamhet som innebär att pengar eller andra medel investeras, administreras eller förvaltas (2 kap. 9 § IDKAL).

Bland annat värdepappersfonder och specialfonder är sådana finansiella institut som omfattas av denna reglering. Även enheter som fungerar som eller som utger sig för att vara investeringsinstrument, t ex. riskkapitalbolag, omfattas.

Ett finansiellt konto hos en investeringsenhet är en andel i eget kapital eller skuld. Hos en värdepappersfond eller specialfond är det en persons andel i fonden som utgör det finansiella kontot och andelsägaren är kontohavaren.

Investeringsrådgivare och investeringsansvariga

Investeringsrådgivare och investeringsansvariga var innan lagändringen april 2017 (SFS 2017:662) undantagna rapporteringsskyldighet även om de var finansiella institut men ska efter lagändringen när det gäller rapporteringsskyldigheten bedömas som övriga finansiella institut. Med investeringsrådgivare avses en investeringsenhet som är ett finansiellt institut för att de erbjuder investeringsrådgivning till kunder och agerar för sådana kunders räkning.

Med investeringsansvarig avses en investeringsenhet som är ett finansiellt institut bara på grund av att de hanterar portföljer för kunder och agerar för sådana kunders räkning i syfte att investera, förvalta eller administrera medel som i kundernas namn sätts in hos ett finansiellt institut.

Dessa investeringsenheter bedriver investeringsverksamhet för kunds räkning. En enhet som bedriver rådgivning och inte agerar för en kunds räkning är överhuvudtaget inte ett finansiellt institut, annat än om det även bedriver sådan verksamhet som avses i 2 kap. 7, 8 eller 10 § IDKAL.

Försäkringsföretag (specified insurance company)

En enhet som är ett sådant försäkringsföretag eller försäkringsföretags holdingbolag som tecknar eller är förpliktat att verkställa utbetalningar i enlighet med försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal, är ett finansiellt institut (2 kap. 10 § IDKAL).

Undantag: holdingbolag och treasurycenter

Från definitionen av vad som avses med ett finansiellt institut finns två undantag i 2 kap. 6 § IDKAL.

Det första undantaget är att enheter vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i en sådan verksamhet som normalt förknippas med s.k. holdingbolag, inte ska anses som finansiella institut.

Det andra undantaget är att enheter vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i sådan verksamhet som normalt förknippas med koncerninterna s.k. treasurycenter, inte ska anses som finansiella institut.

Oavsett vad som sägs om holdingbolag ska en enhet ändå anses vara ett finansiellt institut om den fungerar som eller utger sig för att vara någon form av investeringsenhet vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan inneha andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål. Med det avses bolag och fonder som är riskkapitalbolag och riskkapitalfonder, såsom private equity-fonder, venture capital-fonder och leverage buy-out-fonder. Det kan vara både svenska och utländska typer av investeringsenheter (prop. 2015/16:29 s. 168 ff).

Undantagna finansiella institut

I 3 kap. IDKAL räknas ett antal fall upp där finansiella institut kan undantas från rapporteringsskyldigheten.

Undantagen syftar till att undanta sådana finansiella institut där risken är låg att de finansiella instituten används för skatteundandragande.

Om enheten uppfyller vilkoren i lagtexten har den inte någon rapporteringsskyldighet.

Följande enheter är, även om de är finansiella institut, undantagna från rapporteringsskyldigheten (3 kap. 1 § IDKAL):

Av 3 kap. 1 § andra stycket IDKAL framgår att undantagen enligt första stycket inte gäller för Sveriges riksbank, myndighetsenheter eller internationella organisationer i den del deras verksamhet är sådan kommersiell verksamhet som normalt bedrivs av finansiella institut som anges i 2 kap. 7, 8 eller 10 §, t.ex. ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut. Om någon av de nämnda enheterna skulle ägna sig åt sådan verksamhet omfattas således inte inkomster som härrör från den kommersiella verksamheten av undantagen i första stycket.

Kvalificerade utfärdare av kreditkort

Undantaget omfattar enheter som är finansiella institut enbart på grund av att de utfärdar kreditkort. Enheten får endast acceptera insättningar när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot på kortet (3 kap. 6 § IDKAL).

En av förutsättningarna för att undantaget ska vara tillämpligt är att det finansiella institutet senast den 1 januari 2016 har infört riktlinjer och förfaranden för att förhindra att insättningar som överstiger 50 000 USD görs, eller för att säkerställa att sådana insättningar återbetalas inom 60 dagar.

Vinstandelsstiftelser

Detta är ett undantag som är specifikt för Sverige och omfattar svenska vinstandelsstiftelser.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1] [2] [3]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen