På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Ett beslut om fastighetstaxering kan omprövas på begäran av en fastighetsägare eller arrendator. Det kan också omprövas på initiativ av Skatteverket. Bestämmelserna om omprövning finns framförallt i FTL, men även i viss mån i FL.

Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut

Skatteverket ska ompröva sina beslut om fastighetstaxering. Det ska ske när fastighetsägaren begär det eller om det finns skäl till det. Ett beslut om fastighetstaxering ska också omprövas om en fastighetsägare har överklagat beslutet (20 kap. 7 § första stycket FTL). Det innebär att såväl fastighetsägaren som Skatteverket kan ta initiativ till en omprövning. Man kan uppfatta termen ”omprövning” som att det alltid ska vara en prövning av ett tidigare beslut. Så är det inte. Fastighetstaxering får ske genom omprövning även om Skatteverket inte har fattat ett grundläggande beslut (20 kap. 7 § andra stycket FTL). Att fatta ett omprövningsbeslut som är ett ”första” beslut om fastighetstaxering är dock bara möjligt om tiden har gått ut för att fatta ett grundläggande beslut.

Skatteverket får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut om det gäller mindre belopp (20 kap. 7 § tredje stycket FTL).

Vem får begära omprövning vid allmän eller förenklad fastighetstaxering?

Den som vid ingången av taxeringsåret är ägare till fastigheten har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Det gäller också den som blivit ägare till fastigheten före 1 januari det femte året efter taxeringsåret. Även en arrendator har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om allmän eller förenklad fastighetstaxering om hen enligt avtal som är ingånget efter år 1928 ska ansvara för skatt eller fastighetsavgift för fastigheten (24 kap. 1 § första stycket FTL).

En ny ägare har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut endast när ärendet avser den senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen eller ny taxering avseende taxeringsenheten (24 kap. 1 § andra stycket FTL).

Vem får begära omprövning vid särskild fastighetstaxering?

Fastighetsägaren har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om särskild fastighetstaxering. Den rätten har också den som har blivit ägare till fastigheten före 1 januari det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång. En arrendator har också rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om särskild fastighetstaxering (32 kap. 1 § FTL).

Omprövning på fastighetsägarens initiativ

En fastighetsägare som vill begära omprövning av Skatteverkets beslut ska göra det skriftligt. Begäran om omprövning ska enligt huvudregeln ha kommit in till Skatteverket senast den 31 december femte året efter taxeringsåret (20 kap. 9 § första stycket FTL). Om fastighetsägaren gör sannolikt att hen inte har fått kännedom om ett beslut som är till nackdel inom två månader före utgången av femte året efter taxeringsåret kan hen begära omprövning efter utgången av taxeringsåret. En begäran om omprövning ska då ha kommit in till Skatteverket inom två månader efter det att fastighetsägaren faktiskt har fått kännedom om beslutet (20 kap. 9 § andra stycket FTL).

Om fastighetsägaren har begärt omprövning i rätt tid men har lämnat in skrivelsen till en allmän förvaltningsdomstol, d.v.s. till fel myndighet, så ska Skatteverket ändå pröva ärendet. Domstolen ska sända skrivelsen med begäran om omprövning till Skatteverket. Samtidigt ska domstolen lämna uppgift om vilken dag som skrivelsen kom in till domstolen (20 kap. 9 § tredje stycket FTL).

Nytt: 2017-07-03

Skatteverket kan förelägga om att begäran ska undertecknas

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att Skatteverket annars inte kommer att ompröva beslutet (20 kap. 10 § FTL).

Det finns inget generellt krav på att en begäran om omprövning ska vara undertecknad och avsaknad av undertecknande är därför inte något hinder mot omprövning. Om det inte råder något som helst tvivel om att begäran kommer från den som är behörig att begära omprövning, behöver Skatteverket inte förelägga om undertecknande (prop. 2016/17:142 s. 42).

Nytt: 2017-07-03

Om Skatteverket förelägger om en underskrift ska en kopia på begäran om omprövning skickas ut för att skrivas under av den som föreläggs. Det finns inget krav på att föreläggandet ska delges. Om föreläggandet inte följs ska begäran om omprövning avvisas, förutsatt att det framgår av föreläggandet.

Om det finns något annat prövningshinder, t.ex. att begäran har kommit in för sent eller att frågan redan är avgjord (res judicata) är det inte meningsfullt att Skatteverket förelägger om undertecknande. I stället bör Skatteverket avvisa begäran med stöd av prövningshindret.

En annan situation där Skatteverket kan låta bli att förelägga om underskrift är när verket lätt kan konstatera att yrkandet helt eller delvis bör godkännas. Ett sådant beslut kan lika gärna fattas med utgångspunkt i en begäran som inte är undertecknad. Samma princip bör också tillämpas när Skatteverket enkelt kan konstatera att yrkandet inte till någon del kan bifallas. Det är knappast meningsfullt att tvinga fram ett undertecknande för att därefter omedelbart slå av yrkandet.

Omprövning på Skatteverkets initiativ – ordinarie omprövning

Om Skatteverket självmant omprövar ett beslut om fastighetstaxering får verket meddela ett omprövningsbeslut som är till fördel för fastighetsägaren senast den 31 december det femte året efter taxeringsåret (20 kap. 12 § första stycket FTL).

Skatteverket får meddela ett omprövningsbeslut till fördel för den som beslutet gäller efter utgången av det femte året eftertaxeringsåret. Beslutet måste vara en följd av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om fastighetstaxering som gäller ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet (20 kap. 12 § andra stycket FTL).

Senast den 31 december året efter taxeringsåret får Skatteverket meddela ett omprövningsbeslut till nackdel för fastighetsägaren. Ett undantag från detta är vid eftertaxering (20 kap. 13 § första stycket FTL).

Om fastighetsägaren inte har lämnat en deklaration i rätt tid får Skatteverket meddela ett omprövningsbeslut inom ett år från det att deklarationen kom in. Det gäller bara senast till den 31 december femte året efter taxeringsåret (20 kap. 13 § andra stycket FTL).

Omprövning på Skatteverkets initiativ – eftertaxering

Skatteverket får meddela omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av året efter taxeringsåret under de förutsättningar och på det sätt som anges i 20 kap. 15–20 §§ FTL (20 kap. 14 § FTL).

Eftertaxering får enligt 20 kap. 15 § första stycket FTL ske om fastighetsägaren har gjort något av följande

  • har lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen i fastighetsdeklaration eller på annat sätt under förfarandet
  • har lämnat oriktig uppgift i mål om fastighetstaxering
  • har underlåtit att lämna fastighetsdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att hen är deklarationsskyldig eller uppgiftspliktig.

En oriktig uppgift behöver inte ha lämnats skriftligt. Även en oriktig uppgift som har lämnats muntligt kan läggas till grund för eftertaxering.

Det ställs också krav på att det ska finnas ett orsakssamband. Det som sägs i bestämmelsens första stycke gäller om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten har inneburit att ett beslut om fastighetstaxering har blivit felaktigt eller inte har fattats (20 kap. 15 § andra stycket FTL).

Om ett fastighetstaxeringsbeslut har blivit felaktigt på grund av att handläggaren har missbedömt vad de aktuella bestämmelserna innebär finns det alltså ingen förutsättning för eftertaxering även om en oriktig uppgift har lämnats – det är ju då inte den oriktiga uppgiften som har orsakat det felaktiga beslutet.

Eftertaxering får enligt 20 kap. 16 § FTL också ske

  • vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende
  • när en ändring i ett beslut om fastighetstaxering föranleds av beslut som avses i 20 kap. 12 § andra stycket FTL (följdändring).

Till misskrivning räknas att Skatteverket har räknat rätt men skrivit fel – exempelvis kan siffror ha kastats om eller fallit bort. Med annat uppenbart förbiseende menas andra handläggningsfel av Skatteverket än felräkning och felskrivning men som är av samma slag.

En ändring i ett fastighetstaxeringsbeslut enligt den andra punkten i 20 kap. 16 § FTL kallas ofta för följdändring – eftersom ändringen ska vara en följd av ett annat beslut. De beslut som det gäller enligt punkten är Skatteverkets beslut enligt 20 kap. 12 § andra stycket FTL om fastighetstaxering och en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om fastighetstaxering som gäller ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet.

Eftertaxering enligt 20 kap. 15 § och 16 § 1 FTL får bara göras om eftertaxeringen gäller belopp av någon betydelse (20 kap. 17 § första stycket FTL). Det innebär att det inte finns något krav på beloppets storlek när eftertaxering görs genom följdändring.

Vid bedömning av vad som menas med belopp av någon betydelse bör den ambitionsnivå som har valts för inkomstbeskattningen kunna tillämpas analogt (prop. 1993/94:1 s. 81). I Skatteverkets ställningstagande Beloppsgränser för uttag av skattetillägg och för eftertaxering respektive efterbeskattning framgår de principer som bör tas som en utgångspunkt vid bedömningen. I sammanhanget bör även beaktas att särskilda förhållanden gäller i fråga om fastighetstaxering.

Det betyder bl.a. att Skatteverket ska undanröja beslut om eftertaxering genom omprövning på eget initiativ om det inte längre finns några beloppsmässiga förutsättningar för eftertaxering – det förutsätter dock att förvaltningsdomstolen inte har prövat eftertaxeringen i sin helhet (prop. 1993/94:1 s. 112).

Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt (20 kap. 17 § andra stycket FTL). En rättelse av en felskrivning, felräkning eller annat uppenbart förbiseende kan därför normalt sett inte vara uppenbart oskälig.

När det gäller en följdändring som gäller en annan taxeringsenhet kan det i vissa undantagsfall vara befogat att underlåta att följdändra eftersom ett följdändringsbeslut blir aktuell långt efter utgången av ordinarie omprövningstid – förutsatt att det inte är fråga om taxeringsenheter som ägs av samma fastighetsägare eller att det finns intressegemenskap mellan ägarna till berörda enheter.

Eftertaxering får inte ske om Skatteverket tidigare har fattat beslut om eftertaxering i samma fråga (20 kap. 17 § andra stycket FTL).

Skatteverkets beslut om eftertaxering ska meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat framgår av 20 kap. 19 eller 20 §§ FTL (20 kap. 18 § FTL).

Ett beslut om eftertaxering enligt 20 kap. 16 § 2 FTL får meddelas även efter den tid som anges i 20 kap. 18 § FTL men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen (20 kap. 19 § första stycket FTL).

Ett beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller mål om fastighetstaxering får meddelas efter den tid som anges i 20 kap. 18 § FTL men senast inom ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet har vunnit laga kraft (20 kap. 19 § andra stycket FTL).

Hinder för omprövning

Fastighetsägaren måste ha rättslig handlingsförmåga för att få en begäran om omprövning prövad. Det innebär att hen har rätten att själv eller genom ombud agera i ett ärende hos Skatteverket. Man kan jämföra med reglerna om civilrättslig handlingsförmåga. Bestämmelser om detta finns inte i FTL utan bland annat i föräldrabalken och i associationsrättsliga författningar.

Om en person saknar rättslig handlingsförmåga måste det finnas en företrädare. Bestämmelser om legala ställföreträdare finns bland annat i fråga om den som är omyndig på grund av låg ålder eller annan grund, dödsbon och andra juridiska personer.

Skatteverket har enligt FTL:s bestämmelser såväl befogenhet som skyldighet att ompröva sina beslut (20 kap. 7 § FTL). En bestämmelse om res judicata begränsar däremot verkets rättigheter och skyldigheter att ompröva sina beslut. Har en förvaltningsdomstol avgjort en fråga får Skatteverket inte ompröva den frågan (20 kap. 8 § FTL).

Undantag från res judicata

Om Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort en fråga och ett tidigare beslut som har vunnit laga kraft avviker från det avgörandet kan Skatteverket ompröva beslutet (20 kap. 11 § FTL).

Om någon har överklagat ett beslut och det har överlämnats till domstolen kan Skatteverket inte ompröva samma fråga. Man kallar denna situation för litis pendens.

Förslag till fastighetstaxering

Någon omprövning av förslag till fastighetstaxering ska inte ske. Om fastighetsägaren begär omprövning ska Skatteverket meddela hen att det endast är beslut om fastighetstaxering som kan omprövas. Skatteverket ska informera fastighetsägaren om att när ett beslut fattas kommer verket att beakta de synpunkter som kommit in. Vidare bör Skatteverket informera fastighetsägaren om att hen kan ta tillbaka sin begäran om omprövning. Om så sker ska verket fatta ett avskrivningsbeslut. Om fastighetsägaren inte återkallar sin begäran om omprövning ska Skatteverket fatta ett avvisningsbeslut.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen [1]
  • Regeringens proposition 1993/94:1. Organisationen vid fastighetstaxeringen [1] [2]

Ställningstaganden

  • Beloppsgränser för uttag av skattetillägg och för eftertaxering respektive efterbeskattning [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen