Skatteverket fattar beslut om fastighetstaxering. Det sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering. I vissa fall ska ett beslut föregås av förankring hos en särskilt kvalificerad beslutsfattare (SKB).
Det finns en motsvarande ordning för förankring hos en SKB för beslut som ska fattas enligt SFL. Se även omprövningsbeslut enligt FTL som ska fattas av en SKB.
Skatteverket har ansvaret för beskattningsverksamheten enligt FTL (17 kap. 1 § FTL) och är beslutande myndighet i fastighetstaxeringsärenden (17 kap. 2 § FTL).
Skatteverket får förordna konsulenter som deltar i arbetet med fastighetstaxering. De är personer med sakkunskap om fastighetsvärdering som biträder vid taxeringen (17 kap. 4 § FTL). Konsulenterna får dock inte fatta beslut om fastighetstaxering.
Det förekommer olika typer av fastighetstaxeringsbeslut (20 kap. 1 § FTL):
När Skatteverket fattar beslut om fastighetstaxering ska beslutet gälla från och med 1 januari det taxeringsår då beslutet fattas (1 kap. 3 § andra stycket FTL). Taxeringsbeslutets innehåll ska vara oförändrat under tiden från och med en allmän fastighetstaxering till nästa allmänna fastighetstaxering om ny taxering inte sker under den däremellan löpande taxeringsperioden.
Har fastighetsägaren inte lämnat någon fastighetsdeklaration, trots att hen har varit tvungen att göra det, kan Skatteverket fatta beslut om skönstaxering (20 kap. 2 § andra stycket FTL). Om Skatteverket på grund av brister i fastighetsdeklarationen inte kan beräkna taxeringsvärdet får Skatteverket uppskatta ett belopp som är skäligt.
Skönstaxering kan ske i såväl grundläggande beslut som i omprövningsbeslut.
Enligt Skatteverkets arbetsordning gäller en särskild beslutsordning för vissa beslut. Den innebär att Skatteverkets handläggare ska förankra beslutet hos en SKB. Förankring sker när en handläggare inhämtar synpunkter från en SKB om ett beslut som handläggaren ska fatta.
Som utgångspunkt är det tre olika typer av beslut som ska förankras.
1. Omprövningsbeslut på Skatteverkets initiativ i taxeringsärenden till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av året efter taxeringsåret enligt 20 kap. 14–19 §§ FTL ska förankras.
2. Beslut ska förankras när de är till nackdel för fastighetsägaren och de gäller en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren och prövningen inte är enkel. Det måste också vara någon av följande typer av beslut:
3. Beslut ska också förankras i ärende som är till nackdel för fastighetsägaren och som avser en skälighets- eller bedömningsfråga som inte är av väsentligt ekonomisk betydelse men som ändå är av särskild betydelse för att beräkna underlaget för fastighetens mark- eller byggnadsvärde. Med särskild betydelse avses en ändring av taxeringsvärdet motsvarande det belopp som gäller för att ett beslut ska anses ha väsentlig ekonomisk betydelse enligt punkt 2 ovan. Denna punkt avser de fall då fastighetsavgift utgår och gäller för samma typ av beslut som nämns i punkt 2 ovan.
Ett beslut som tidigare har förankrats hos en SKB får vid en omprövning på oförändrat underlag inte ändras utan att det förankras på nytt hos en SKB. Detsamma gäller i fråga om beslut som tidigare har fattats i en skattenämnd eller av en SKB.
Skatteverket ska senast den 15 juni under taxeringsåret meddela ett grundläggande beslut om taxering av en fastighet (20 kap. 2 § FTL). Senast den 30 juni fastighetstaxeringsåret ska fastighetsägaren, enligt 20 kap. 5a § FTL, underrättas om