Vinster på lotterier som anordnas inom EES ska inte tas upp till beskattning. Vissa tävlingsvinster ska dock tas upp. Här kan du läsa om vad som avses med lotteri, och om gränsdragningen mellan lotteri och tävlingsvinst.
Läs även om reglerna om skattefriheten för lotterivinster och tävlingsvinster.
Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria.
Vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet
Vinster från en utländsk premieobligation är skattefria om premieobligationen är utställd i en stat inom EES (8 kap. 3 § IL).
Med lotteri avses en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få.
Till lotteri räknas enligt 3 § lotterilagen (1994:1000)
Vid bedömning av om en verksamhet är ett lotteri ska hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.
Pokerspel är lotteri i lotterilagens mening. Läs om beskattning av pokerspel.
Om ett arrangemang betraktas som en pristävling där vinsten är en ersättning för deltagarens prestation inom ramen för sin tjänst, är värdet på vinsten skattepliktig inkomst för vinnaren.
Med tjänst avses anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § IL).
Skatteplikten förutsätter alltså att vinsten kan anses utgöra ersättning för en utförd – om än obetydlig – prestation. Det saknar betydelse om vinsten utgår i pengar eller annat.
Får vinnaren ta med make, sambo eller annan anhörig på en vinstresa som bekostas av tävlingsarrangören uppkommer också en indirekt förmån. Även denna förmån, d.v.s. värdet av den medföljandes resa, beskattas hos vinnaren.
Tävlingsvinster i annat än pengar är dock i vissa fall skattefria
Gränsdragningen mellan lotterivinst och tävlingsvinst som beskattas som inkomst av tjänst har behandlats i ett antal avgöranden av Högsta förvaltningsdomstolen.
När ett tv-bolag har arrangerat och sänt ett spelprogram har vinster eller gager som betalats av tv-bolaget till deltagare i programmet ansetts som ersättning för medverkan i ett underhållningsprogram och därmed bedömts som inkomst av tjänst (jfr RÅ 1989 not. 198 och RÅ 1991 not. 163).
Däremot har vinsten i en tävling, som var anordnad av en tidning och bestod i att lösa en i tidningen införd ordgåta, ansetts som lotterivinst och inte som skattepliktig tjänsteinkomst. I det fallet utsågs vinnaren genom lotteridragning bland en mängd rätta lösningar (RÅ 1961 Fi 1280).
I praxis har frågan om en vinst i en pristävling ska anses som skattepliktig inkomst av tjänst eller som lotterivinst ansetts bero på om tävlingen har avslutats med ett slumpmoment eller ett prestationsmoment. Om tävlingen har avslutats med ett prestationsmoment har vinsten beskattats under inkomst av tjänst. Om den slutliga vinnaren däremot har valts med slumpens hjälp har arrangemanget ansetts som ett lotteri oavsett om viss prestation har föregått slumpmomentet.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked ansett att vinst i spelet Bonuschansen, som sändes i TV4:s program Stora Famnen, utgjorde vinst i svenskt lotteri och därmed inte skulle inkomstbeskattas. I det fallet hade Röda Korset anordnat ett lotteri där ett av fyra spel på lottsedeln slumpvis kunde leda till medverkan i spelet Bonuschansen som sändes i tv. Det var Röda Korset som erbjöd TV4-sändningen av Bonuschansen. Deltagarna engagerades således inte av TV4 och fick inte heller någon ersättning från det företaget. Vinst i Bonuschansen ansågs därmed inte som ersättning för deltagande i det av TV4-direktsända underhållningsprogrammet. Med hänsyn till den allmänna karaktären hos det av Röda Korset anordnade lotteriet och den helt övervägande graden av slump som utmärkte detta ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att vinst i lotteriet inte kunde ses som en ersättning för den förhållandevis ringa minnesprestationen som kunde ha betydelse i det första delspelet i Bonuschansen (RÅ 1995 ref. 100).
I de fall spelet anordnats av ett företag och endast varit tillgängligt för de anställda har vinsterna ansetts utgöra tjänsteinkomst, oavsett slumpmomentet i spelet (jfr RÅ 1967 ref. 45 och RÅ 1986 ref. 44).
I samband med försäljningstävlingar och liknande förekommer bl.a. premieringssystem. Det innebär att deltagarna (försäljare m.fl.) får poängbevis, som varierar efter uppnått resultat. Poängbevisen berättigar innehavaren till uttag av varor.
Poängbevisets värde är skattepliktig intäkt för mottagaren. Skatteplikten inträder när mottagaren får bevisen. Förmånens värde för mottagaren bör enligt Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner motsvara bevisets marknadsvärde (SKV A 2017:25).