Inkomst från olaglig verksamhet kan vara skattepliktig om den ingår som ett led i en legal verksamhet. Brottslig verksamhet som typiskt sett inte kan vara legal kan normalt inte beskattas.
Inkomster från olaglig verksamhet kan i vissa fall tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Beskattning kan ske av inkomst från brottslig verksamhet om verksamheten som sådan hade beskattats om den hade bedrivits lagligt. Inkomst från olaglig verksamhet är alltså inte fri från inkomstskatt enbart på den grunden att verksamheten är olaglig (HFD 2011 ref. 80 med rättsfallskommentar och HFD 2014 ref. 63).
Inkomster från brottslig verksamhet som typiskt sett inte kan vara legal, kan däremot inte beskattas eftersom de aldrig kan konstituera någon skatterättslig inkomstkälla. Det är då fråga om sådan verksamhet som aldrig kan påstås vara en legal verksamhet, till exempel inkomster från narkotikaförsäljning.
Det bör betonas att det vid bedömningen av om en olaglig verksamhet kan beskattas eller inte till stor del handlar om bevisfrågor. När det inte är klarlagt genom en brottmålsdom vad som hänt, är det viktigt att Skatteverket lägger stor vikt vid att visa vem som har betalat ut en ersättning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst och vem som har tagit emot den.
Beskattning ska inte ske om utbytet av den brottsliga verksamheten har blivit förverkat. Detsamma gäller om gärningsmannen har blivit skadeståndsskyldig mot någon skadelidande. Ett skadestånd som är utdömt, eller som parterna på annat sätt har kommit överens om, ska minska den skattepliktiga inkomsten (RÅ 1991 ref. 6 och HFD 2014 ref. 63).
En person som har dömts för medhjälp till grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott har beskattats för den ersättning som han hade fått för att upprätta osanna fakturor och för penninghämtning i flera bolag. Utbytet av den olagliga verksamheten hade inte förverkats och det hade inte riktats något skadeståndsanspråk mot personen.
Skatteverket beslutade att skönsmässigt höja mannens taxerade inkomst i inkomstslaget tjänst med 300 000 kr. Förvaltningsrätten konstaterade att de bolag som personen hade skrivit ut fakturor för endast var fakturaskrivande bolag som inte bedrev någon laglig verksamhet och att den brottsliga verksamhet som mannen utövade inte ingick som ett led i någon legal verksamhet. Förvaltningsrätten ansåg inte att omständigheterna var jämförliga med de som fanns i RÅ 2005 ref. 14 (taxiverksamhet utan taxitillstånd var skattepliktig). Mot denna bakgrund ansåg förvaltningsrätten att den ersättning som mannen hade fått för att utöva den aktuella brottsliga verksamheten inte var skattepliktig. Kammarrätten delade förvaltningsrättens bedömning.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att inkomst av brottslig verksamhet inte är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap. IL. Till inkomst av tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslagen näringsverksamhet eller kapital (10 kap. 1 § första stycket IL). Med tjänst avses anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfälligt natur (10 kap. 1 § andra stycket IL). Högsta förvaltningsdomstolen anser att verksamheten hade bedrivits under sådana former att inkomsten skulle hänföras till tjänst. Inkomsten är därför inte undantagen från beskattning enligt 11 kap. IL.
Högsta förvaltningsdomstolen klargör alltså att det inte finns något hinder mot att beskatta inkomst från ekonomisk brottslighet oavsett i vilket inkomstslag beskattningen ska ske. Det inledande påpekandet, att inkomsten inte har förverkats och att några skadeståndsanspråk inte har riktats mot personen, tyder på att i de fall inkomsten har förverkats eller om skadeståndsanspråk finns så ska beskattning inte ske.
Högsta förvaltningsdomstolens dom innebär ett förtydligande av tidigare praxis när det gäller beskattning av brottslig verksamhet, där RÅ 1991 ref. 6 har skapat en viss osäkerhet kring möjligheten att beskatta inkomst från brottslig verksamhet. Genom domen får det anses klarlagt att en inkomst inte är skattefri enbart för att den härrör från brottslig verksamhet. Men domen bör inte tolkas så att all inkomst från brottslig verksamhet alltid är skattepliktig. Däremot klargör domen att inkomst från brottslig verksamhet kan beskattas om verksamheten som sådan hade beskattats om den hade bedrivits lagligt. Det finns även mycket som tyder på att inkomster som en person har fått från en annan person för att utföra en brottslig handling kan beskattas i inkomstslaget tjänst.
En person har dömts för trolöshet mot huvudman för att han tog ut medel ur aktiebolag där han själv hade ägarintressen. Personen har även dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att uttagen skulle beskattas i inkomstslaget tjänst, och att den skattepliktiga inkomsten skulle sättas ned med det utdömda skadeståndet.
En person har bildat ett aktiebolag som ska bedriva byggverksamhet. Aktiebolaget har registrerats för mervärdesskattepliktig byggverksamhet hos Skatteverket. Vid en revision kommer det fram att det inte har bedrivits någon byggverksamhet i bolaget. Däremot har bolaget i momsdeklarationer redovisat ingående mervärdesskatt, som har betalats ut från Skatteverket till bolagets konto. Beloppet har därefter förts över från bolagets konto till företagsledarens privata konto.
Bolaget har i detta fall utåt sett påståtts bedriva en legal byggverksamhet. Registrering har skett både av bolaget och för mervärdesskatt. Bolaget har agerat som att det har bedrivit en ekonomisk och skattepliktig verksamhet. Om bolaget hade bedrivit verksamheten på det sätt som de utåt sett har påstått, så skulle det ha varit en legal verksamhet. Därmed kan personen beskattas för inkomsterna i inkomstslaget tjänst med stöd av HFD 2011 ref. 80.
En bankanställd har förskingrat pengar från bankens kunder. En sådan verksamhet skulle aldrig kunna konstituera en legal inkomstkälla, eftersom det i sig är en brottslig verksamhet. Inkomsterna kan därför inte beskattas.