Artikeln omfattar endast utdelning från ett bolag i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i en annan avtalsslutande stat. Den är alltså inte tillämplig på utdelning från ett bolag i tredje stat eller från ett bolag i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i samma stat. I sådana fall tillämpas i stället artikel 7 Inkomst av rörelse, artikel 14 Självständig yrkesutövning eller artikel 22 Annan inkomst beroende på i vilken verksamhet utdelningen tas emot (observera artikel 22 punkt 2 när det gäller utdelning i rörelse eller självständig yrkesverksamhet).
Punkt 1 överensstämmer med artikel 10 punkt 1 i OECD:s modellavtal. Enligt artikel 25 punkt 3 b ska utdelning till bolag med hemvist i Finland i vissa fall undantas från beskattning där.
Under de förutsättningar som anges i punkt 2 har även den stat där mottagaren av utdelningen har ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning rätt att beskatta utdelningen i enlighet med artikel 7 eller 14. I ett sådant fall begränsas inte skatteuttaget i denna stat av artikel 10 punkt 3. Bestämmelsen motsvarar artikel 10 punkt 4 i OECD:s modellavtal. Begreppen ”självständig yrkesverksamhet” och ”stadigvarande anordning” finns dock inte längre i modellavtalet.
Angående uttrycket ”verklig innehavare av förmån av utdelning”, se punkt 3 nedan.
I protokollet till avtalet och i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna finns regler om inkomst som förvärvas genom byggandet och driften av Öresundsbron eller den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen. Om ett företag i Danmark eller Sverige deltar i byggandet och driften samt förvärvar sådan inkomst, ska inkomsten utan hinder av artikel 10 punkt 2 beskattas endast i den stat där företaget har hemvist. Detsamma gäller inkomst som sådant företag får för byggandet och underhållet av den konstgjorda ön (protokollspunkt II punkt 1).
Vad som föreskrivs om tunnelförbindelsen gäller också för den konstgjorda halvön i Danmark till den del denna är anlagd eller underhålls av eller för Öresundskonsortiet. Vad som föreskrivs om bron gäller också för betalstationen i Sverige till den del denna uppförs, underhålls eller drivs av eller för Öresundskonsortiet (5 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).
Reglerna omfattar endast företag som aktivt bedriver verksamhet på eller i anslutning till Öresundsbron. Företag som exempelvis endast utför leveranser till bygget omfattas inte (prop. 1996/97:44 s. 50).
Bestämmelsen i punkt 3 första meningen, som begränsar källstatens skatteuttag till 15 % av utdelningens bruttobelopp, överensstämmer i sak med artikel 10 punkt 2 b i OECD:s modellavtal.
Avsikten med uttrycket ”den verklige innehavaren av förmånen av utdelningen” är att begränsningen av skatten i källstaten inte ska tillämpas när en mellanhand, exempelvis en representant eller ställföreträdare, sätts in mellan den egentligen inkomsttagaren och utbetalaren. Skattenedsättning i källstaten ska medges endast när den egentlige inkomsttagaren har hemvist i den andra avtalsslutande staten (prop. 1996/97:44 s. 51). I modellavtalet motsvaras uttrycket “den verklige innehavaren” av ”the beneficial owner”.
Bestämmelsen i andra meningen innebär att källstaten under där angivna förutsättningar helt saknar beskattningsrätt till utdelningen. I detta och flera andra avseenden skiljer sig bestämmelsen från närmaste motsvarighet i modellavtalet, artikel 10 punkt 2 a. Att den verkliga innehavaren av förmånen av utdelning inte får vara en personsammanslutning innebär att den inte får vara ett svenskt handelsbolag eller annan delägarbeskattad juridisk person (artikel 3 punkt 1 d. Tredje och fjärde meningarna innebär dock att en del av utdelningen kan vara skattebefriad i källstaten när ett bolag i den andra staten äger andel i det utbetalande bolaget genom en eller flera delägarbeskattade juridiska personer. Motsvarande bestämmelser saknas i modellavtalet.
När det gäller genomförandet av nedsättningen av skatten på utdelning enligt denna punkt, se Skatteverkets kommentar till artikel 10 i modellavtalet.
Punkt 4 är inte längre tillämplig eftersom isländska bolag sedan 1998 inte längre har rätt avdrag för utdelad vinst.
Punkt 5 överensstämmer i sak med artikel 10 punkt 2 andra stycket andra meningen i OECD:s modellavtal.
Punkt 6 innehåller en definition av utdelning som, utom på ett par punkter som berörs nedan, i sak överensstämmer med artikel 10 punkt 3 i OECD:s modellavtal.
Första meningen innehåller den allmänna definitionen som innebär att den exakta innebörden i varje enskilt fall är beroende av lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist.
Orden "samt annan inkomst från bolag" ersatte orden ”samt inkomst av andra andelar i bolag" redan i 1989 års nordiska skatteavtal. Anledningen var bestämmelser i intern norsk rätt enligt vilka vissa ersättningar som ett bolag betalar betraktas som utdelning oavsett om mottagaren äger andelar i bolaget eller inte (prop. 1989/90:33 s. 46). Den nuvarande formuleringen är därmed något vidare än modellavtalets (”income from other corporate rights”).
Andra meningen är avsedd att säkerställa att artikel 10 omfattar betalningar på grund av så kallade aktielån (securities lending), som enligt intern norsk rätt utgör utdelning (prop. 2007/08:146 s. 44).
Bemyndigandet i punkt 7 saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal.
Punkt 8 innehåller ett förbud mot så kallad extraterritoriell beskattning och överensstämmer i sak med artikel 10 punkt 5 i modellavtalet. Begreppen ”självständig yrkesverksamhet” och ”stadigvarande anordning” finns dock inte längre i modellavtalet.