OBS: Detta är utgåva 2018.11. Sidan är avslutad 2023.
Huvudregeln är att mervärdesskatt ska betalas vid import (1 kap. 1 § första stycket 3 ML). Från huvudregeln finns undantag. Om omsättningen av en vara är undantagen från skatteplikt är även import av varan undantagen från skatteplikt. Mervärdesskatt ska därför inte betalas vid import för sådana varor för vilka omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt någon bestämmelse i 3 kap. eller i 9 c kap. ML.
För att undvika dubbelbeskattning av tjänster vid import av varor till unionen undantas sådan omsättning av tjänster från skatteplikt som utgör bikostnader och ska ingå i beskattningsunderlaget vid import av varan (3 kap. 32 § ML).
Undantaget från skatteplikt är även tillämpligt när bikostnaden avser en försändelse som omfattas av skattefrihet enligt lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import. EU-domstolen har uttalat att det framgår av mervärdesskattedirektivet (artikel 86.1. b jämförd med artikel 144) att bikostnader ska undantas från mervärdesskatt i den mån de ingår i beskattningsunderlaget för en importtransaktion som undantas från mervärdesskatt (C-273/16, Federal Express Europe).
Detsamma gäller om en sådan bikostnad ska ingå i beskattningsunderlaget vid införsel till ett annat EU-land i enlighet med det landets tillämpning av artikel 86.1 b i mervärdesskattedirektivet. Även om det avser ”det landets tillämpning” bör det kunna presumeras att det landets tillämpning och rätt har det innehåll som framgår av artikel 86.1 b (prop. 2010/11:28 s. 55).
En åkare utför en conteinertransport åt en svensk importör. Godset kommer från Antwerpen till Stockholms hamn och transporteras vidare till Eskilstuna som är slutdestinationen (detta framgår av den internationella frakthandlingen). Därefter transporteras containern tillbaka från Eskilstuna till Stockholm. Ingår den sista transporten som ett led i importen och omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 32 § ML?
En sådan returtransport utgör en separat transporttjänst. Enligt 7 kap. 8 § ML ska i beskattningsunderlaget vid importen ingå alla bikostnader fram till bestämmelseorten för importen. Kostnaden för returtransporten uppkommer efter det att varan levererats till bestämmelseorten och ingår därför inte i beskattningsunderlaget vid importen. Tillhandahållandet av returtransporten omfattas därför inte av undantaget i 3 kap. 32 § ML.
Import som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 30 § första stycket ML. Bestämmelserna i ML motsvaras av bestämmelserna i artikel 143 i mervärdesskattedirektivet.
Skattefrihet enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. medges i regel för en vara som övergår till fri omsättning under sådana omständigheter som befriar en tullpliktig vara från tull enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa. Tullfrihet medges vid import av vissa varor för att främja handeln. Som exempel kan nämnas varuprover av försumbart värde och produkter som används eller förbrukas i samband med en mässa eller liknande evenemang.
Detta innebär, med vissa undantag, att om en vara blir tullfri enligt dessa regler behöver inte heller mervärdesskatt betalas.
Frihet från mervärdesskatt vid import ska medges för vissa varor om försändelsens värde är 22 euro eller lägre (2 kap. 4 § lag [1994:1551] om frihet från skatt vid import m.m.). Tullverket har fastställt att beloppet i Sverige ska vara 300 kr (Tullverkets författningssamling, TFS 2015:12). Denna frihet från skatt gäller i princip för all import av varor inom denna beloppsram förutom postorderförsändelser och gåvor.
I lagen om frihet från skatt vid import m.m. anges särskilt att för utländska periodiska publikationer medges denna skattefrihet men inte för andra postorderförsändelser (2 kap. 4 § 4 lagen om frihet från skatt vid import m.m.).
Med postorderförsändelser menas försändelser av varor som är beställda via t.ex. internet, post, telefon, kataloger, broschyrer, annonser, tv-reklam. Det innebär att ett företag säljer varor till en konsument utan fysisk kontakt, d.v.s. en handelsform som inte bygger på personlig försäljning. Det är en handel som konkurrerar med detaljhandelsförsäljning, d.v.s. med försäljning som sker i det sista ledet i distributionskedjan från producent till slutlig konsument.
Med konsument avses i första hand en privatperson som köper varor för enskilt bruk, vilket inbegriper hushåll. Även annan än privatperson kan anses vara slutlig konsument. Det kan alltså vara en postorderförsäljning även när ett företag säljer till någon annan än en privatperson.
Det är däremot inte fråga om postorderförsändelser när ett detaljhandelsföretag köper in varor t.ex. via internet för vidareförsäljning till konsumenter. Det rör sig heller inte om postorderförsändelser när ett företag utan fysisk kontakt med säljaren köper in varor som ska användas i den egna rörelsen. I sådana fall gäller skattefriheten för importer av försändelser av lågt värde (högst 22 euro).
Enligt 2 kap. 5 § i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. medges frihet från skatt för unionsvara (en vara som har sitt ursprung inom EU eller som har förtullats i EU) som efter att ha förts ut från Sverige, eller ett annat EU-land, till ett land utanför EU återinförs till Sverige utan att ha bearbetats under tiden. Detta kan exempelvis gälla vid varureturer. Vid återimport av varor som har bearbetats kan det däremot bli frågan om beskattning i enlighet med 7 kap. 9 § första stycket ML.
För skattefrihet krävs att återimporten görs av samma person som gjort utförseln och varorna måste omfattas av tullbefrielse vid införseln till Sverige. Frihet från skatt medges inte om den tidigare utförseln medfört återbetalningsrätt eller om varorna annars inte blivit belagda med skatt vid utförseln, t.ex. genom att bestämmelserna om export i 5 kap. 3 a § ML varit tillämpliga vid omsättning av varorna. Om säljaren återinför en vara och återinförseln beror på att ett köp har återgått ska skattefrihet medges även om återbetalning medgetts eller om varorna annars inte blivit belagda med skatt vid utförseln (prop. 2007/08:25 s. 222 ff.).
I vissa fall kan en personbil föras in till landet utan att mervärdesskatt ska betalas. Detta gäller enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. när
Från skatteplikt undantas import av vara som efter importen ska omsättas till ett annat EU-land på sätt som anges i 3 kap. 30 a § första stycket 1, 2, 3, 3 a, 4, andra eller fjärde stycket ML (3 kap. 30 § andra stycket 1 och 2 ML). Varan ska således efter importen omsättas till en köpare i ett annat EU-land och det ska vara ett unionsinternt förvärv för köparen eller så ska omsättningen vara undantagen från skatteplikt. Med omsättning avses även överföring av varor från Sverige till ett annat EU-land, se 2 kap. 1 § andra stycket ML.
I de fall varorna efter importen ska transporteras till ett annat EU-land på grund av att de omsatts till en beskattningsbar person i ett annat EU-land eller överförs till en beskattningsbar persons egen verksamhet i ett annat EU-land ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att undantaget ska bli tillämpligt. Vid importen ska importören
Registreringsnumren till mervärdesskatt ska anges vid den tidpunkt då skattskyldigheten skulle ha inträtt om importen varit skattepliktig (3 kap. 30 § tredje stycket ML).
Bestämmelserna i 3 kap. 30 § andra stycket 1 och 2, tredje och fjärde stycket ML motsvaras av artikel 143.1 d och 143.2 i mervärdesskattedirektivet.
Syftet med villkoren är att motverka att ekonomiska aktörer undandrar mervärdesskatt genom att utnyttja skillnader i rättstillämpningen mellan EU-länderna. Möjligheten för utländska beskattningsbara personer att registrera sig till mervärdesskatt genom importombud har slopats.
Samtliga importörer som vill undanta importen av varor med stöd av 3 kap. 30 § andra stycket ML måste registreras till mervärdesskatt i eget namn och därmed få ett eget registreringsnummer. De företagare som behöver anlita ett ombud för redovisningen av mervärdesskatt får göra det i enlighet med reglerna i 6 kap. 2−3 §§ SFL, d.v.s. ombud för utländska beskattningsbara personer. Yrkandet om undantag från skatteplikt ska framställas i tulldeklarationen (prop. 2010/11:14 s. 11 ff.).
SE i Sverige köper en byrå från N i Norge. SE är en beskattningsbar person och registrerad till mervärdesskatt i Sverige. Byrån transporteras från Norge till Sverige. SE vet redan då varan förs in i Sverige att byrån ska säljas vidare till en finsk beskattningsbar person, FI och fakturerar FI för denna omsättning. FI har angett sitt VAT-nummer och varan ska transporteras till Finland.
SE anger i fakturan att försäljningen är undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 30 § andra stycket ML och anger sitt eget och FI:s registreringsnummer till mervärdesskatt i respektive länder. SE ser även till att ha bevisning för att varan är avsedd att transporteras till Finland i det fall Skatteverket begär det.
Omsättningen till FI sker i Sverige (5 kap. 2 § första stycket 3 ML) och är undantagen från skatteplikt (3 kap. 30 a § ML). Mervärdesskatt betalas inte till Skatteverket vid importen med stöd av 3 kap. 30 § andra stycket 2, tredje stycket samt fjärde stycket ML.
Här är det fråga om ett undantag från skatteplikt enligt ML till skillnad mot vad som gäller vid s.k. transitering där mervärdesskatt vid importen inte tas ut på grund av att det inte sker någon import.
Import av vara till annat EU-land kan vara undantagen från skatteplikt på motsvarande sätt i det andra EU-landet, d.v.s. på grund av att varan förs in i det landet från ett land utanför EU för att omsättas till Sverige. I sådant fall ska förvärvet i Sverige beskattas som ett unionsinternt förvärv om förutsättningarna i 2 a kap. ML är uppfyllda.
SE, som är registrerad till mervärdesskatt i Sverige, importerar en vara till Portugal från USA. Han transporterar den sedan vidare till Sverige för att använda den i den egna verksamheten här i landet. SE gör ett unionsinternt förvärv i Sverige enligt 2 a kap. 9 § ML.
Här är det frågan om att varan importeras till Portugal, d.v.s. den blir genom importen en unionsvara till skillnad mot vad som gäller vid transitering.
Import av gas, el, värme eller kyla är undantaget från skatteplikt under vissa förutsättningar. Undantaget syftar till att undvika dubbelbeskattning med anledning av de särskilda bestämmelser om omsättningsland som finns för dessa varor i 5 kap. 2 c och 2 d §§ ML (prop. 2010/11:28 s. 32 f).
Import av gas som transporteras genom samtliga naturgassystem eller gasnät anslutna till dessa är undantaget från mervärdesskatt (3 kap. 30 § femte stycket 1 a ML). Undantaget omfattar även gas som förs över från ett fartyg som transporterar gas till ett naturgassystem eller till ett rörledningsnät uppströms (3 kap. 30 § femte stycket 1 b ML). Detta gäller enbart gas som förs över från fartyget direkt till ett sådant rörledningsnät. Undantaget gäller däremot inte om gasen överförs först från fartyget till t.ex. en tankbil eller järnvägsvagn och sedan till ett sådant rörledningsnät.
Import av värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla är också undantaget från skatteplikt. I praktiken innebär detta att det huvudsakligen avser nät för fjärrvärme och fjärrkyla (3 kap. 30 § femte stycket 3 ML).
Från skatteplikt undantas även import av el (3 kap. 30 § femte stycket 2 ML).