Adoption

Ansökan vid adoption

Vårdnadshavaren ska ansöka om barnets efternamn inom tre månader från adoptionsbeslutet. Om adoptivbarnet är över 18 år kan hen själv göra ansökan. Reglerna finns i 6–8 §§ och 10 § PNL och gäller oavsett barnets ålder vid adoptionen.

Om ansökan om efternamn lämnas in till domstolen i samband med adoptionen ska den lämnas vidare till Skatteverket. Även i dessa fall är det Skatteverket som beslutar om efternamn efter ansökan.

Om det inte görs någon ansökan inom tremånadersfristen förvärvar barnet det efternamn som den äldre av adoptivföräldrarna bär (7 § andra stycket PNL). Om den föräldern har avlidit förvärvar barnet det efternamn som den föräldern bar vid sin död. Om barnet adopterats av en person ensam och om ingen ansökan görs inom tidsfristen förvärvar barnet det efternamn som den föräldern bär.

Det är förhållandena vid registreringen, inte vid adoptionsbeslutet, som är avgörande för bedömningen av om ett visst namn får förvärvas eller inte.

Reglerna gäller även för utländska medborgare som adopteras här i landet enligt svensk lag (32 § tredje stycket PNL).

Ansökan om efternamn vid adoption är avgiftsfri.

När börjar ändringen gälla?

Efternamnet för ett adopterat barn är förvärvat från och med dagen för adoptionsbeslutet (35 § PNL). Om domstolen har beslutat att adoptivbarnet ska behålla sitt efternamn ska detta inte registreras av Skatteverket eftersom barnet inte har bytt efternamn.

Utländska adoptionsbeslut

Om det är ett utländskt adoptionsbeslut är det en förutsättning för tillämpning av personnamnlagen att barnet genom beslutet blir svensk medborgare, d.v.s. barnet är under 12 år (4 § MedbL). I andra fall vid adoption i utlandet bestäms adoptivbarnets efternamn av den utländska lag som är tillämplig. Ofta framgår det av adoptionsbeslutet vilket efternamn som barnet ska bära.

Adoption av makes eller sambos barn

Om den ena av två makar eller sambor adopterar den andres barn medför detta ingen ändring av efternamnet (6 § PNL). Vid sådana så kallade styvbarnsadoptioner behåller barnet sitt efternamn, och inget namnbyte ska registreras. Om adoptivbarnet senare vill ansöka om byte av efternamn kan detta ske med stöd av andra bestämmelser i PNL, t.ex. byte till en förälders efternamn (9 § PNL).

Vilket efternamn kan barnet byta till?

Valmöjligheterna för efternamn vid adoption är i princip desamma som de som gäller för förvärv av efternamn genom födelsen.

Föräldrarnas efternamn vid gemensam adoption

När makar eller sambor adopterar gemensamt får adoptivbarnets efternamn vara något av följande:

• ett efternamn som adoptivföräldrarna eller någon av dem bär
• ett efternamn som någon av adoptivföräldrarna har burit tidigare (som inte förvärvats genom äktenskap)
• ett dubbelt efternamn som består av adoptivföräldrarnas efternamn
• ett efternamn som består av något av adoptivföräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter, eller som är bildat på jämförligt sätt
• ett efternamn som något av adoptivföräldrarnas gemensamma barn bär.

Exempel: dubbelt efternamn vid svensk adoption

Makarna Hans Zetterberg och Maria Lönn adopterar gemensamt ett barn (5 år) genom beslut i en svensk tingsrätt. Domstolen beslutar inte om barnets efternamn i adoptionsärendet. Makarna ska därför lämna in en ansökan om barnets efternamn till Skatteverket. Hans och Maria vill att barnet ska bära ett dubbelt efternamn. Barnet kan förvärva något av följande alternativ:

• Zetterberg Lönn
• Lönn Zetterberg.

För båda namnkombinationerna gäller att namnen kan förvärvas med eller utan bindestreck.

Exempel: dubbelt efternamn vid utländsk adoption

Makarna Johan Almgren-Edin och Frida Gren-Svantesson har gemensamt adopterat ett barn (2 år) genom ett utländskt adoptionsbeslut som är giltigt i Sverige. Barnet har blivit svensk medborgare genom adoptionsbeslutet.

Johan och Frida ska ansöka om barnets efternamn hos Skatteverket. De vill att barnet ska bära ett dubbelt efternamn. Barnet kan förvärva något av adoptivföräldrarnas dubbla efternamn. Barnet kan även förvärva ett dubbelt efternamn som är bildat av respektive adoptivförälders efternamn. Barnet kan förvärva något av följande alternativ:

• Almgren-Edin
• Gren-Svantesson
• Almgren-Gren
• Almgren-Svantesson
• Edin-Gren
• Edin-Svantesson
• Gren-Almgren
• Gren-Edin
• Svantesson-Almgren
• Svantesson-Edin.

För samtliga namnkombinationer gäller att namnen kan förvärvas med eller utan bindestreck.

Förälderns efternamn när en förälder adopterar ensam

När ett barn adopteras av någon som blir ensam förälder till barnet får barnets efternamn vara något av följande:

• det efternamn som adoptivföräldern bär
• ett efternamn som adoptivföräldern har burit tidigare (som inte förvärvats genom äktenskap)
• ett efternamn som är bildat av något av adoptivförälderns förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter, eller som är bildat på jämförligt sätt.

Barnet kan behålla sitt efternamn

Domstolen kan i adoptionsärendet besluta om adoptivbarnets efternamn (8 § PNL). Det sker främst när en vuxen person adopteras. Beslutet kan avse att adoptivbarnet ska behålla sitt efternamn från tiden före adoptionen. Det kan även avse att adoptivbarnet ska förvärva ett dubbelt efternamn som är bildat av det efternamn som barnet bär och ett efternamn som en adoptivförälder bär.

Domstolen underrättar Skatteverket om beslutet när det har fått laga kraft. Efternamnet är då förvärvat genom domstolens adoptionsbeslut. I så fall behöver adoptivföräldern inte ansöka om ett efternamn för barnet.

Adoptivbarnet kan senare byta till ett efternamn med anknytning till adoptivföräldrarna (9 § PNL).

Byte till dubbelt efternamn efter adoptionen

Ett adoptivbarn som har förvärvat sitt efternamn genom adoption kan, genom ansökan hos Skatteverket, när som helst senare byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som består av nuvarande efternamn och det efternamn som hen hade före adoptionen (10 § PNL).