Julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor är under vissa förutsättningar skattefria.
Julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor är under vissa förutsättningar skattefria (11 kap. 14 § IL).
Skatteverket anser att även uppdragstagare kan omfattas av reglerna om skattefrihet för gåvor till anställda.
I gåvans värde räknas inte arbetsgivarens kostnad för administration och transport av gåvan in.
En julgåva till en anställd är skattefri, om den är av mindre värde (11 kap. 14 § 1 IL). En julgåva anses vara av mindre värde om värdet inte är över 450 kr inklusive mervärdesskatt. Om värdet är över 450 kr inklusive mervärdesskatt beskattas hela gåvan. (SKV A 2017:25).
Nytt: 2018-12-20
Det har kommit en fråga om julgåvor måste ges till alla anställda. Lagtexten ger ingen ledning i den frågan, men i förarbeten anges att julgåvor ska ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda (prop. 1987/88:52 sid.51).
Sedvanlig jubileumsgåva till en anställd är skattefri. Med jubileumsgåva avses gåva till en anställd när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum etc. En skattefri sedvanlig jubileumsgåva kan alltså inte lämnas tidigare än i samband med 25-årsjubileum, och inte oftare än i 25-årsintervaller. En jubileumsgåva är skattefri om värdet av gåvan inte överstiger 1 350 kr inklusive mervärdesskatt (SKV A 2017:25).
En minnesgåva till en varaktigt anställd är en gåva som lämnas vid en särskild högtidsdag (t.ex. den anställdes 50-årsdag), efter längre tids anställning (20 år, 25 år eller mer) eller vid anställningens upphörande.
En minnesgåva är skattefri under förutsättning att gåvans värde inte överstiger 15 000 kr inklusive mervärdesskatt och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. Hela gåvan blir beskattad om värdet överstiger 15 000 kr inklusive mervärdesskatt. Som varaktigt anställda i samband med minnesgåvor anses anställda som varit anställda minst sex år (SKV A 2017:25).
Kravet på varaktig anställning bör ses från den anställdes perspektiv. Även om det skett en omstrukturering, t.ex. en fusion, som lett till att företaget bytt identitet, innebär detta inte att den anställde bytt arbetsgivare.
Vid bedömningen av varaktigt anställda räknas staten som en arbetsgivare. Det saknar därför betydelse för skattefriheten om den anställde bytt arbete inom staten under de senaste sex åren.
Vid bedömningen av gåvans värde bör man inte ta hänsyn till om den är försedd med inskription eller inte (prop. 1987/88:52 s. 51).
Skattefriheten gäller alla slag av gåvor med undantag för pengar (11 kap. 14 § andra stycket IL). Skatteverket anser att aktier, resor, restaurangbesök m.m., samt även vin eller sprit kan godtas.
Ett bidrag till en semesterresa kan betraktas som en skattefri gåva om arbetsgivaren betalar direkt till resebyrån eller till den som tillhandahåller biljetterna (SkU 1987/88:8 s. 40). Skatteverket anser att detta även gäller gåva i form av presentkort som berättigar till olika varor, om presentkortet inte kan bytas mot pengar.
Enligt praxis är penninggåvor från en arbetsgivare till en anställd skattepliktiga när gåvan beror på anställningsförhållandet (RÅ 1980 ref. 61, RÅ 1983 ref. 73).
Som pengar anses betalningsmedel såsom check, postväxel och sådana presentkort som kan bytas mot pengar.
Om arbetsgivaren på begäran av en anställd betalar ett bidrag till exempelvis en ideell förening blir den anställde beskattad. Den anställde anses i det fallet ha disponerat över det ekonomiska bidraget i den mening som avses i 10 kap. 8 § IL. Arbetsgivaren kan däremot för egen del bestämma att i stället för julgåvor till de anställda skänka ett bidrag till en ideell organisation utan att det uppkommer någon skattepliktig gåva för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte avdrag för gåvorna. Det är alltså av avgörande betydelse vilket inflytande den anställde har när det gäller valet av gåva.
Vad gäller när arbetsgivaren som jul-, minnes- eller jubileumsgåva till anställda skänker pengar till en organisation?
a) Arbetsgivaren skänker ett belopp till en organisation som denne valt och meddelar de anställda att detta är i stället för att ge dem en traditionell gåva.
Svar: Den anställde har inget inflytande över gåvan och någon förmånsbeskattning blir inte aktuell.
b) Arbetsgivaren betalar in en viss summa pengar per anställd till en organisation som arbetsgivaren valt och varje anställd får ett julkort där det framgår att detta är årets julgåva till den anställde.
Svar: Den anställde har inget inflytande över gåvan och någon förmånsbeskattning blir inte aktuell.
c) Den anställde får välja mellan att antingen få en sedvanlig julklapp, eller att arbetsgivaren skänker pengar till en organisation.
Svar: Den anställde kan påverka valet av gåva, vilket innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för gåvans värde om denne väljer att skänka pengar. Om den anställde väljer en sedvanlig julklapp sker ingen beskattning.
d) Arbetsgivaren meddelar den anställde att årets julklapp är att den anställde får skänka pengar motsvarande det skattefria gåvobeloppet till valfri ideell organisation.
Svar: Den anställde kan påverka valet av gåva, vilket innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för gåvans värde.
e) När en anställd fyller 50 år får denne normalt en minnesgåva. Den anställde vill i stället för minnesgåva att arbetsgivaren ska ge gåva på 10 000 kr direkt till en välgörenhetsorganisation.
Svar: Minnesgåvan blir skattepliktig för den anställde. Eftersom den anställde har valfrihet att antingen välja ett minnesföremål eller en gåva till en välgörenhetsorganisation bör värdet av gåvan behandlas som lön oavsett om det är arbetsgivaren eller den anställde som avgör vilken organisation som ska få gåvan.
Den anställde väljer en produkt (t.ex. en stekpanna) som julgåva, men i stället för att få den levererad hem till sig så väljer hen att den ska levereras direkt till en välgörenhetsorganisation. Organisationen får sedan själva välja hur de på bästa sätt kan använda gåvan i sin verksamhet.
Svar: Om en gåva hade lämnats i form av ett kontant bidrag till en välgörenhetsorganisation, hade skattefrihetsregeln inte varit tillämplig. I det här fallet har den anställde i stället valt en konventionell julgåva som hen sedan vidarebefordrar till en välgörenhetsorganisation. Eftersom denna gåva inte kan jämställas med kontanter blir det en skattefri gåva.
Alla anställda får ett s.k. gåvokort av sin arbetsgivare i julklapp. De anställda kan sedan välja gåva ur ett visst sortiment, där det dels finns produkter, dels finns möjlighet att skänka motsvarande belopp till en organisation.
Svar: De som väljer att använda sitt gåvokort till att skänka pengar till en organisation beskattas för en förmån. De som väljer en sedvanlig julgåva från sortimentet blir inte beskattade.
En gratifikation, t.ex. en frivilligt lämnad belöning, kan allmänt sett vara likställd med gåva. Om en gratifikation däremot har betalats ut av en arbetsgivare till en anställd eller i en liknande situation, får den anses ha givits på grund av anställningsförhållandet. Om den inte kan anses som julgåva, jubileumsgåva eller minnesgåva, ska den beskattas som lön. Det saknar alltså betydelse hur ersättningen betecknas. Skattskyldigheten gäller då oavsett om gratifikationen har betalts ut i kontanter eller i annan form.
I vissa fall har emellertid gåvor från arbetsgivare annan grund än anställningsförhållandet. I sådana fall ska inkomstbeskattning inte ske. Det gäller såväl gåvor i pengar, aktier som något annat. Det visar flera avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen och Skatterättsnämnden. Läs mer om skattefria arv och gåvor.