Arbetsgivardeklarationen ska innehålla uppgifter om både den som ska lämna uppgifterna och om betalningsmottagaren (uppgifter på individnivå).
De uppgifter som ska vara med i en arbetsgivardeklaration regleras i 26 kap. 18 och 19 a–f §§ SFL samt i 6 kap. 1 § 1–3 SFF.
En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgifter om
En arbetsgivardeklaration ska även innehålla följande uppgifter:
Det sammanlagda beloppet av ersättningar som betalas ut på grund av pensionsförsäkringar eller återköp av sådana försäkringar och ersättningar som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Observera att det bara gäller om utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag på ersättningen (26 kap. 19 § 2 SFL).Den sammanlagda ersättningen av ränta, utdelning och annan avkastning och som utbetalaren har skyldighet att göra skatteavdrag för (26 kap. 19 § 3 SFL).
Arbetsgivardeklarationen ska också innehålla vissa uppgifter för en viss betalningsmottagare. Läs mer om i vilka fall ersättning för arbete ska redovisas per betalningsmottagare.
För varje betalningsmottagare ska arbetsgivardeklaration innehålla uppgifter om (26 kap. 19 a § SFL och 6 kap. 1 § andra stycket SFF)
En arbetsgivardeklaration ska även lämna följande uppgifter för varje betalningsmottagare (26 kap. 19 b § SFL):
Om det som har betalats ut är ett sådant engångsbelopp på grund av en sådan personskada som avses i 11 kap. 38 § IL, ska det i arbetsgivardeklarationen anges om något engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår (26 kap. 19 b § andra stycket).
Om det som har betalats ut är en ersättning eller en förmån som inte ska tas upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen, ska värdet på en sådan ersättning eller förmån anges särskilt i arbetsgivardeklarationen (26 kap 19 b § tredje stycket).
Om en anställd upplåter en privatbostad eller en bostad med hyresrätt till sin arbetsgivare (den deklarationsskyldiga), ska den anställda beskattas i inkomstslaget kapital för hyresersättningen. Ersättningen ska dock ändå redovisas i arbetsgivadeklarationen. Detta gäller dock bara om utbetalaren även har betalat ut ersättning för arbete och har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen (26 kap. 19 b § 7 SFL).
När det gäller ersättning för utgifter vid tjänsteresor finns det vissa begränsningar av uppgiftsskyldigheten per betalningsmottagare i arbetsgivadeklarationen (26 kap. 19 c § SFL). Om den deklarationsskyldiga har betalat ut ersättning för utgifter vid tjänsteresor och det inte ska göras skatteavdrag, är det tillräckligt att det i arbetsgivadeklarationen anges att man har betalat ut sådan ersättning (kostnadsersättning).
Utbetalda ersättningar för utgifter för logi eller resor med något annat transportmedel än en egen bil eller förmånsbil ska inte anges i arbetsgivardeklarationen (26 kap. 19 c § andra stycket SFL).
Man får lämna uppgifter i arbetsgivadeklarationen om en viss betalningsmottagare frivilligt. Det gäller bara om uppgiften annars skulle ha lämnats i kontrolluppgiften enligt 15 kap. SFL (tjänst) och kontrolluppgift om reduktion för hushållsarbete (22 kap. 13 § SFL).
Det gäller dock inte ersättningar som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL. Sådana ersättningar ska alltid redovisas i kontrolluppgiften.
Om man har ingått ett socialavgiftsavtal räcker det enligt 26 kap. 19 e § SFL att betalningsmottagaren redovisar följande uppgifter i arbetsgivardeklarationen:
I en arbetsgivadeklaration som innehåller uppgifter om en viss betalningsmottagare enligt 26 kap. 19 a–19 c §§ eller 19 e § SFL ska följande uppgifter om förmåner lämnas (6 kap. 3 § SFF):
Nytt: 2018-12-18
En skattepliktig förmån ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den kalendermånad förmånen har getts ut till den anställda, såvida inte ett lagstadgat undantag gäller. I de fall arbetsgivaren måste invänta underlag för beräkning av förmånen från den anställda eller någon annan bör dock en förskjutning kunna godtas om den kan motiveras av skälig tid för upprättande av underlag, t.ex. reseräkning.
Vidare bör godtas att arbetsgivarens lönerutiner i vissa fall medför redovisning först nästkommande månad. En förskjutning av redovisningen får i dessa fall ske med en eller högst två månader. Någon generell rätt att förskjuta redovisningen av sådana förmåner finns inte utan det är arbetsgivarens ansvar att ha rutiner som inte omotiverat senarelägger redovisningen (Skatteverkets ställningstagande – Redovisning av förmåner i arbetsgivardeklaration, 202 506246-2-18/111).
Uppgifter om bilförmåner som ska lämnas:
Den som ska redovisa skatteavdrag för A-SINK ska också lämna uppgifter om arten av den verksamhet som ersättning har betalats ut för. Uppgifterna ska lämnas även när ersättningen är undantagen från skatteplikt på grund av skatteavtal enligt 8 § första stycket 4 A-SINK (6 kap. 3 § fjärde stycket SFF).
Om betalningsmottagaren är obegränsat skattskyldig och har hemvist i någon annan stat eller jurisdiktion ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgifter om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer (TIN) eller motsvarande samt landskoden för TIN (6 kap. 1 § andra stycket SFF).
Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgifter om mottagarens
Uppgifterna behöver inte lämnas om dessa saknar betydelse för
beskattning enligt SINK eller A-SINK
Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information (6 kap. 2 § andra stycket SFF).
Om den deklarationsskyldiga har lämnat fel uppgifter eller har glömt att lämna en uppgift, ska hen ändra uppgifterna (26 kap. 40 § SFL). Skyldigheten att ändra eller lägga till uppgifter gäller inte bara sådana uppgifter som har betydelse för avgifter och skatteavdrag. Det omfattar alla uppgifter om betalningsmottagaren som har lämnats eller skulle ha lämnats i en arbetsgivardeklaration. Det skulle t.ex. kunna hända att man har angett fel betalningsmottagare, vilket inte skulle påverka beslutet om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter.
Uppgifter om ändring eller tillägg ska lämnas snarast. Det är alltså inte något som ska vänta till nästkommande arbetsgivardeklaration (prop. 2016/17:58 s. 189). Om det har gått mer än sex år från det kalenderår som uppgiften hänför sig till, ska man inte längre göra någon ändring eller tillägg av uppgifter (26 kap. 40 § andra stycket SFL).
En ändring eller tillägg av uppgifter ska göras skriftligen (26 kap. 41 § SFL).
Om arbetsgivaren ska tillämpa reglerna om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt (växa-stöd) ska hen lämna uppgifter om annat stöd av mindre betydelse som beviljats under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Arbetsgivaren ska även lämna övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma rätten till ersättning (26 kap. 19 f § SFL).
Exempel på övriga uppgifter som kan vara nödvändiga är uppgifter om stöd av mindre betydelse som har beviljats andra företag som den uppgiftsskyldiga står i intressegemenskap med. Med företag avses i detta sammanhang inte endast det enskilda företaget (förordning 1407/2013 artikel 2.2). Ett företag kan omfatta även andra bolag och enskilda näringsidkare som står i intressegemenskap med den uppgiftsskyldiga på ett sådant sätt att det bör ses som ett enda företag (prop. 2017/18:1 s. 328).
En arbetsgivare ska lämna uppgifter om sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen (17 b § lagen [1991:1047] om sjuklön). Uppgifterna hämtas in för Försäkringskassans räkning och används för att beräkna om arbetsgivaren ska få tillbaka ersättning på grund av för höga sjuklönekostnader.
De kostnader som ska betalas och räknas med i underlaget enligt sjuklönelagen är:
Arbetsgivaravgifter på sjuklönen. Avgiften varierar beroende på de anställdas ålder.
Kostnader från kollektivavtal eller särskilda avtal med den anställda ska inte räknas med. För mer information, se Försäkringskassan.