OBS: Detta är utgåva 2019.2. Visa senaste utgåvan.

Om EU-reglerna om statligt stöd inte följs kan det få konsekvenser för såväl Sverige som för den stödgivande myndigheten och stödmottagaren.

Konsekvenser för Sverige

Om en medlemsstat inte följer EU:s regler om statligt stöd initierar EU-kommissionen en skriftväxling med landets regering. Om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om Sverige skulle vägra att följa EU-kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen (se t.ex. artikel 14 och 16 rådets förordning 2015/1589 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Sverige riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd.

Konsekvenser för den stödgivande myndigheten

Den stödgivande myndigheten ska återkräva ett otillåtet statligt stöd från stödmottagaren (2 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Återkravet ska även omfatta ränta (4 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs.

Konsekvenser för stödmottagaren

Den som har tagit emot olagligt stöd ska betala tillbaka stödet, om inte undantag medges enligt EU-rätten (3 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Ett exempel på ett sådant olagligt stöd kan vara att stödmottagaren är ett företag i svårigheter enligt GBER och har därmed inte rätt att ta emot stöd.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget o m Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering) [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler [1] [2] [3]