OBS: Detta är utgåva 2019.4. Sidan är avslutad 2023.

Om en beskattningsbar person utan ersättning tar ut en vara från en verksamhet, eller överför en vara från en skattepliktig verksamhet till en verksamhet som inte medför skattskyldighet, kan uttagsbeskattning bli tillämpligt.

Om den beskattningsbara personen använder en tillgång som hör till verksamheten för annat ändamål än den egna verksamheten avser det uttag av en tjänst.

Förutsättningar för uttag

Ett uttag av en vara anses som en omsättning. Det innebär att uttaget ska beskattas om övriga förutsättningar i ML är uppfyllda, t.ex. att uttaget är skattepliktigt.

Ett uttag av en vara innebär att en beskattningsbar person

1. tar ut en vara ur sin verksamhet

  • för sitt eget eller för personalens privata bruk
  • för överlåtelse av varan utan ersättning
  • för annat ändamål än den egna verksamheten

2. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning (2 kap. 2 § ML).

Överlåtelse av vara

Uttagsbeskattning kan bara ske när en vara eller tjänst tillhandahålls utan ersättning. Nedan finns ett antal exempel på olika situationer där uttagsbeskattning kan ske.

Ett uttag ska beskattas även om uttaget sker inom ramen för rörelsen (C-48/97, Kuwait Petroleum, punkt 22 f.). Se dock vad som sägs om varuprover och gåvor av mindre värde.

Överföring

Ett uttag anses ske när en vara förs över från en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning.

Med begreppet verksamhet avses förutom en hel verksamhet även en del av en verksamhet. En verksamhet som innehåller såväl skattepliktiga som skattefria tillhandahållanden kan därför sägas inrymma två verksamhetsdelar (jfr 1 kap. 7 § ML).

Om en överföring mellan olika verksamheter sker på så sätt att en vara successivt börjar användas i allt större utsträckning i en skattefri verksamhet eller att en överföring inte sker helt och hållet, bör uttagsbeskattning ske först när varan uteslutande eller så gott som uteslutande används i den skattefria verksamheten. Innan dess kan det dock bli fråga om jämkning av ingående skatt i enlighet med bestämmelserna i 8 a kap. ML.

EU-domstolen har konstaterat att artiklarna 16 och 26 i mervärdesskattedirektivet avseende uttag av vara och tjänst endast är tillämpliga när en tillgång övergår till att användas privat, men inte när en tillgång övergår till att användas i en verksamhet som är undantagen från skatteplikt (C-184/04, Uudenkaupungin kaupunki, punkt 33).

Tillämpligheten av dessa bestämmelser beror på om den beskattningsbara personen har beslutat att stadigvarande använda tillgången för sitt privata bruk eller tvärtom avser att i framtiden använda den i sin rörelse och därmed beslutar att behålla den som en tillgång i rörelsen. I det första fallet är reglerna om uttag av vara eller tjänst tillämpliga, medan reglerna om jämkning (artiklarna 184–192 i mervärdesskattedirektivet, jfr 8 a kap. ML) är tillämpliga i det andra fallet. Detta ska ses mot bakgrund av att den beskattningsbara personen kan välja om han önskar låta den del av en tillgång som används för privat bruk ingå i rörelsen (C-184/04 Uudenkaupungin kaupunki, punkt 34 och C-291/92 Armbrecht).

Bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket 2 ML grundar sig dock på artikel 18 i mervärdesskattedirektivet. Bestämmelsen är valfri för medlemsstaterna att införa och EU-domstolens dom C-184/04 Uudenkaupungin kaupunki omfattade inte artikel 18.

Uttagsbeskattning enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 ML ska också ske när en vara förs över för att användas stadigvarande i en verksamhet som inte anses som en ekonomisk verksamhet.

Rätt till avdrag

Uttagsbeskattning av varor ska i princip bara ske i de fall den beskattningsbara personen haft rätt till avdrag för eller återbetalning av den ingående skatten (2 kap. 3 § första stycket ML). Uttagsbeskattning kan ske även om det endast delvis har funnits en rätt till avdrag eller återbetalning.

Av motsvarande bestämmelse i artikel 16 i mervärdesskattedirektivet framgår att uttag ska ske om mervärdesskatten på varan eller dess beståndsdelar helt eller delvis har medfört avdragsrätt. EU-domstolen har tolkat uttrycket ”då mervärdesskatten på varorna i fråga eller dessas beståndsdelar varit helt eller delvis avdragsgill” i dom C-322/99 och C-323/99, Fischer. Domen avsåg ett uttag för andra ändamål än rörelsen av en vara som inköpts av en beskattningsbar person utan att avdrag kunnat göras. Varan hade dock bearbetats och den ingående skatten för dessa arbeten hade dragits av. EU-domstolen ansåg att bestämmelsen i artikel 16 i mervärdesskattedirektivet ska tolkas som att uttag endast kan ske för de beståndsdelar i varan för vilka mervärdesskatten varit avdragsgill. Med beståndsdelar avses här sådana delar i varan som slutligt förlorat sina fysiska och ekonomiska särdrag, då de efter inköpet tillförts egendomen i fråga och medfört en varaktig värdeökning av tillgången som inte helt och hållet har konsumerats vid uttagstillfället.

Varor som vid förvärvet varit undantagna från beskattning i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 21 eller 21 a § ML kan bli föremål för uttagsbeskattning trots att förvärvet inte medfört avdragsrätt eller rätt till återbetalning (2 kap. 3 § andra stycket ML).

Gåvor av mindre värde eller varuprov är inte alltid uttag

En överlåtelse utan ersättning av varor som är gåvor av mindre värde eller av varuprover ska inte ses som uttag, om de ges för den beskattningsbara personens egen verksamhet (2 kap. 2 § andra stycket ML och artikel 16 andra stycket i mervärdesskattedirektivet).

Om varorna som skänks bort inte ligger inom ramen för det givande företagets verksamhet är det ett uttag oavsett gåvornas värde.

Vad som avses med gåvor av mindre värde framgår bl.a. av förarbetena. Där anges att av praktiska skäl bör ledning kunna hämtas från inkomstskatteområdets beloppsgränser avseende avdragsrätt för utgifter för representation och liknande ändamål. Det innebär att de beloppsgränser som anges i Skatteverkets råd och meddelanden avseende inkomstskatt bör kunna tjäna till ledning av vad som utgör en vara som är en gåva av mindre värde enligt ML (prop. 2007/08:25 s. 248 ff.). Se Skatteverkets allmänna råd SKV A 2017:26 .

Skatteverket anser vidare att det inte är ett uttag när en arbetsgivare ger en anställd en gåva av personalvårdskaraktär när förmånen är skattefri för den anställde vid inkomstbeskattningen (RSV 1999-02-03, dnr 851-99/100).

EU-domstolen har behandlat begreppen ”varuprov” och ”gåvor av ringa värde” när det gäller musikinspelningar. Enligt domstolen är ett varuprov ett prov på en vara som syftar till att öka försäljningen och som gör det möjligt att utvärdera varans egenskaper och kvaliteter. Begreppet varuprov kan inte allmänt begränsas till något som inte är tillgängligt för försäljning eller endast det första i en rad identiska varuprov som en beskattningsbar person ger till samma mottagare. För att kunna avgöra om det är ett varuprov måste det även tas hänsyn till den representerade varans egenskaper och det särskilda affärssammanhanget inom ramen för vilket provet ges bort.

Begreppet gåvor av ringa värde ska enligt EU-domstolen tolkas så att det är möjligt att i nationella bestämmelser införa en beloppsgräns. I det aktuella målet ansågs en beloppsgräns på 50 GBP, för gåvor till en och samma person under en tolvmånaders-period eller på gåvor som ingår i en rad gåvor, ligga inom utrymmet för medlemsstaternas skönsmässiga bedömning (C-581/08, EMI Group).

Några exempel på uttagssituationer

Som ett uttag och därmed som en omsättning anses exempelvis en jordbrukares uttag av produkter från sin verksamhet eller en handlares uttag av varor från sitt lager. Även uttag av varor avsedda som gåvor till släktingar, vänner, välgörande ändamål etc. eller som bytesvaluta vid byte av varor och tjänster ska beskattas.

Verksamheten upphör

I samband med att en beskattningsbar person avvecklar eller överlåter sin verksamhet förekommer det ofta att han för egen del tillgodogör sig tillgångar ur företaget, t.ex. varulager eller inventarier. Även sådana uttag ska beskattas.

Rabatter

Uttagsbeskattning ska inte ske när rabatter lämnas till t.ex. anställd personal. En uttagssituation kan endast uppkomma i det fall den anställde inte lämnar någon ersättning alls för varan eller tjänsten. I vissa situationer kan dock en omvärdering av beskattningsunderlaget ske.

Gåvor i en säljkampanj

När en beskattningsbar person ger bort gåvor i utbyte mot kuponger eller liknande i samband med t.ex. en säljkampanj kan det vara frågan om ett uttag i de fall gåvorna är av mer än ringa värde. Det kan alltså bli aktuellt med uttagsbeskattning även om ett företag skänker gåvor inom ramen för sin verksamhet (C-48/97, Kuwait Petroleum).

Eget bränsle för jordbruksfastigheter

Inköpsvärdet för den råvara som tas ut från en egen jordbruksfastighet till bränsle är normalt försumbart. I normalfallet sker även bearbetningen av råvaran till eget bränsle av fastighetsägaren själv och inget större värde tillförs råvaran. Dessutom är användningen av de jordbruksinventarier som sker för denna bearbetning normalt av ringa omfattning. Detta innebär därför att det i normalfallet inte bör ske någon uttagsbeskattning.

Uttag av personbil och MC

Uttagsbeskattning ska ske när en personbil tas ut från verksamheten och används för privat bruk om rätt till avdrag för eller återbetalning av den ingående skatten funnits vid inköpet. Det kan bli aktuellt när det handlar om ett bilhandels-, biluthyrnings-, trafikskole- eller persontransportföretag, se sidan Personbilar. Detsamma gäller när en sådan bil förs över till en annan verksamhetsgren, där skattskyldighet eller återbetalningsrätt inte finns (jfr dock det som sägs ovan under rubriken Överföring).

Uttagsbeskattning ska däremot inte ske när en motorcykel som använts i en taxiverksamhet tas ut från denna verksamhet, eftersom rätt till avdrag för eller återbetalning av den ingående skatten inte funnits vid inköpet.

Vid användning av personbilar och motorcyklar är det ett uttag av en tjänst.

Exempel: Överföring av personbil till en ny verksamhet

Ett företag som bedriver både taxi- och budbilsverksamhet köper en personbil för användning i sin taxiverksamhet. Företaget drar av hela den ingående skatten. Efter ett år förs bilen över från taxiverksamheten till budbilsverksamheten.

Även om avdragsrätt skulle saknas vid inköp av en personbil till en budbilsverksamhet, ska dock ingen uttagsbeskattning ske vid överföringen till denna verksamhet. Uttagsbeskattning kan endast ske vid en överföring till en verksamhet där skattskyldighet eller återbetalningsrätt inte föreligger och en budbilsverksamhet medför skattskyldighet.

Däremot ska eventuellt en jämkning ske, om den ingående skatten uppgår till minst 50 000 kr. På motsvarande sätt kan avdrag genom jämkning erhållas om inköpet skett i den verksamhet som omfattas av avdragsförbud (budbilsverksamheten) och varan därefter förs över till taxiverksamheten.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om avdrag för representation m.m. vid tillämpningen av 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2018 [1]

Domar & beslut

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1] [2] [3] [4]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor [1]

Ställningstaganden

  • Avdragsrätt för ingående moms som avser kostnader av personalvårdskaraktär [1]