Beskattning av tillgångar i utländsk valuta

När ska utländsk valuta och tillgångar i utländsk valuta beskattas?

Avyttring av utländsk valuta och tillgångar i utländsk valuta utlöser kapitalvinstbeskattning. En valuta avyttras t.ex. när den växlas mot en annan valuta, eller när den används för betalning.

Växling

Utländsk valuta beskattas när man växlar en valuta mot en annan valuta. Det gäller både svenska kronor och utländsk valuta. Vid växling av t.ex. EUR till USD görs alltså en kapitalvinstberäkning av avyttringen av EUR i svenska kronor. Värdet av erhållna USD beräknat i svenska kronor utgör försäljningspris. Värdet av EUR beräknat i svenska kronor utgör samtidigt anskaffningsutgift för USD. I båda fallen görs sedan tillägg för transaktionskostnader.

Betalning

Valutan beskattas också när man använder den för att köpa annan egendom, t.ex. värdepapper, eller när man använder den som betalningsmedel i andra sammanhang, t.ex. för att betala en tjänst.

Avyttring av fordringar i utländsk valuta

Fordringar i utländsk valuta anses avyttrade dels vid försäljning eller liknande av fordringen, dels när gäldenären betalar sin skuld (44 kap. 4 § 1 p. IL). Amortering på en fordran i utländsk valuta ska anses som delavyttring av denna fordran sedd ur långivarens synvinkel (RÅ 1977 ref. 39). Det gäller även om betalningen görs i samma valuta som fordran avser. Byte har då gjorts från en fordran på den ursprunglige låntagaren till utländsk valuta.

Ett tillgodohavande i utländsk valuta på t.ex. ett bankkonto i en utländsk bank anses vara en fordran på banken. Om man tar ut pengar från bankkontot för att kunna betala med kontanter anses man ha bytt en fordran på banken mot den utländska valutan.

Fram till att en låntagare betalar vad hen är skyldig har inte någon avyttring av den delen av fordran skett, och avdrag för kapitalförlust kan därför inte medges. Vissa fordringar anses dock vara avyttrade då bolag gått i konkurs eller likviderats (44 kap. 8 § IL). En fordran kan också anses vara avyttrad i andra fall då långivaren definitivt förlorat sin äganderätt till fordringen på ett sätt som inte är benefikt, till exempel vid ackord (RÅ 2009 ref. 41 och RÅ 2010 ref. 34).

Uttag från bankkonto

Varje uttag från konton i utländsk valuta utgör en avyttring av det uttagna beloppet och varje insättning ett förvärv av det insatta beloppet. Det gäller även när ränta sätts in på kontot.

Försäljning av egendom i utländsk valuta

När man avyttrar en tillgång i utländsk valuta t.ex. en utländsk fastighet eller utländska aktier, ska man göra en kapitalvinstberäkning av tillgången.

Beräkning av skattepliktig vinst och avdragsgill förlust

Varje avyttring och tillgång beskattas för sig. Överlåtelse av fordran beskattas enligt bestämmelserna i 44 kap. IL.

Eftersom både anskaffningsvärde, förbättringsutgifter och försäljningsintäkt ska räknas om till svenska kronor vid förvärvs-, förbättrings- respektive avyttrings­tidpunkten, kommer valutakursförändringen att ingå i kapitalvinstberäkningen av den avyttrade tillgången.

Anskaffningsutgift

Anskaffningsutgiften blir det belopp i utländsk valuta som man betalade, omräknat till svenska kronor vid förvärvstidpunkten (prop. 1990/91:54 s. 208 och Skatteverkets ställningstagande om köpeskilling i utländsk valuta vid kapitalvinstberäkning). Förvävsdagen är den dag då bägge parter blev bundna av avtalet.

För egendom som det finns många likadana enheter av, t.ex. valuta eller marknadsnoterade skuldebrev, används genomsnittsmetoden för att beräkna den avdragsgilla anskaffningsutgiften.

Förbättringsutgift

Förbättringsutgifter räknas om till svenska kronor till kursen för den dag förbättringen görs. Är förbättringen en ombyggnad av en fastighet ska den räknas om till kursen när förbättringen läggs ner på fastigheten.

Försäljningsintäkt

Den försäljningsintäkt som ska tas upp när en utländsk valuta avyttras är det belopp i svenska kronor som man fått eller värdet av den egendom som man fått i utbyte, t.ex. annan utländsk valuta (44 kap. 13 § IL). Växlar man försäljningsintäkten till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringstidpunkten ska man istället använda den faktiska växlingskursen vid beräkning av försäljningsintäkten (44 kap. 16 § IL). (RÅ 2007 not. 28, KRNS 2006-04-10, mål nr 2926-05).

Avyttringsdagen är den dag då bägge parterna blev bundna av avtalet.

Tillämplig kurs

Om man har växlat, på förvärvs- eller avyttringsdagen tillämpas den faktiskt använda växelkursen vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller om försäljningsintäkten växlas inom 30 dagar från avyttringsdagen (44 kap. 16 § IL).

Om man inte växlat, t.ex. för att ersättningen tagits ut eller satts in på ett utländskt bankkonto, bör anskaffningsutgift respektive försäljningsintäkt beräknas efter den fixkurs som fastställs av finansmarknadens parter varje bankdag. Fixkurser bestäms för varje normalt förekommande valuta. Uppgift om fixkurser publiceras bl.a. av Riksbanken och finns att hämta på www.riksbank.se. Saknas fixkurs för en viss valuta, kan man tillämpa en genomsnittskurs mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt officiell kurslista. Om bara en kurs finns noterad används den. Om ingen kurs är noterad för den aktuella dagen används istället de senast noterade kurserna (prop. 1990/91:54 s. 315–316).

Fordringar i utländsk valuta

Långivaren har en fordran i utländsk valuta. När fordran avyttras, t.ex. säljs eller återbetalas, ska hen göra en kapitalvinstberäkning. Som försäljningsintäkt tar långivaren upp värdet på det återbetalda beloppet, omräknat till svenska kronor, vid återbetalningstillfället. Som anskaffningsutgift tar hen upp värdet av det utlånade beloppet, omräknat till svenska kronor, vid utlåningstillfället. Om fordran köpts är det värdet av köpeskillingen, omräknat till svenska kronor efter kursen vid köpetillfället som ska dras av.

Om fordran uppkommit genom utlåning vid flera tillfällen får värdet av det utlånade beloppet (omkostnadsbeloppet) beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 48 kap. 7 § IL. Vid amortering av en fordran proportioneras omkostnadsbeloppet (se Exempel amortering av fordran).

Om en fordran i USD byts mot en annan fordran i USD, är det värdet den dagen den första fordran avyttras som är försäljningspris för den avyttrade egendomen och anskaffningsutgift för den fordran man förvärvar (44 kap. 14 § IL).

Kapitalvinstbeskattning av fordringar i utländsk valuta omfattar även andra vinster än kursvinster. Om någon t.ex. förvärvar en osäker fordran till lågt pris och sedan får betalt fullt ut är mellanskillnaden en skattepliktig kapitalvinst.

Exempel: amortering av fordran i utländsk valuta

Åsa har lånat ut pengar till Kalle. Först fick han låna 1 000 EUR när kursen var 9,00 SEK. Sen fick han låna ytterligare 1 000 EUR när kursen var 9,50 SEK. Han betalar tillbaka 1 000 EUR när kursen är 10,20 SEK.

Åsa har en fordran på 2 000 EUR med ett totalt omkostnadsbelopp på 18 500 SEK ((1 000 x 9,00) + (1 000 x 9,50)). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är 9,25 SEK per EUR (18 500 / 2 000). Försäljningsersättning beräknar Åsa till 10 200 (1 000 x 10,20) och omkostnadsbelopp till 9 250 (1 000 x 9,25).

Åsa redovisar en kapitalvinst vid amorteringen på 950 SEK (10 200 – 9 250).

Exempel: byte av utländsk valuta mot annan valuta

1. Den 1 maj växlar Tess 7 500 SEK till 7 000 NOK.
2. Den 1 juli växlar hon 7 000 NOK till 1 000 USD. Kursen för 1 000 USD är denna dag 8 000 SEK. Kursen för 7 000 NOK är densamma.
3. 1 augusti växlar hon 1 000 USD till 1 000 EUR. Kursen för 1 000 EUR är denna dag 9 000 SEK.

Tess gör en valutakursvinst på 500 SEK (8 000 - 7 500) vid växlingen den 1 juli. Vid växlingen den 1 augusti gör hon en valutakursvinst om 1 000 SEK (9 000 - 8 000).

Utländsk tillgång

Både anskaffningsutgift, förbättringsutgifter och försäljningsintäkt ska räknas om till svenska kronor om säljaren är obegränsat skattskyldig i Sverige vid avyttringstidpunkten. En valuta­kursvinst­beräkning ska alltså göras även om man t.ex. var bosatt i det land som tillgången finns i vid förvärv­stidpunkten men säljer tillgången när man är obegränsat skattskyldig i Sverige efter att t.ex. ha flyttat hit (KRNS 2006-04-10, mål nr 2926-05).

Exempel: köp och försäljning av en utländsk fastighet

När Jesper bodde (och hade skatterättslig hemvist) i Norge köpte han en fjällstuga där för 500 000 NOK. Kursen på NOK i förhållande till SEK var då 1,10 SEK. Han har byggt ett garage för 50 000 NOK när kursen var 1,20 SEK. Jesper flyttade till Sverige 2010 och blir obegränsat skattskyldig här. Han sålde fastigheten 2017 för 2 000 000 NOK och växlade pengarna inom 30 dagar till 2 150 000 SEK (till kursen 1,075 SEK).

Jespers har en anskaffningsutgift på fastigheten på 550 000 SEK (500 000 x 1,10). Hans förbättringsutgift uppgår till 60 000 SEK (50 000 x 1,20). Totalt uppgår Jespers omkostnadsbelopp på fastigheten till 610 000 SEK.

Jespers försäljningsintäkt uppgår till 2 150 000 SEK d.v.s. det belopp som han fick när han växlade försäljningsersättningen eftersom han gjorde det inom 30 dagar från försäljningsdagen.

Jesper redovisar en kapitalvinst på fastighetsförsäljningen på 1 540 000 SEK (2 150 000 – 610 000).

Exempel: köp och försäljning av utländska aktier

Kim är mycket intresserad av bilar och vill köpa aktier i Porsche Automobil Holding SE. Hon öppnar därför en värdepappersdepå i Tyskland. Det finns ett likvidkonto som är kopplat till depån. När hon köper aktier tar hon ut pengar från likvidkontot och när hon säljer aktier sätts försäljningsersättningen in på likvidkontot.

1. I början av mars 2017 växlar hon 191 000 SEK till kursen 9,55 till 20 000 EUR och sätter in dessa på likvidkontot.
2. I mitten av mars 2017 köper hon 100 aktier för 50 EUR per aktie. Kursen på EUR är då 9,50 SEK.
3. Kursen på aktierna börjar stiga och i slutet av oktober 2017 köper hon ytterligare 100 aktier för 60 EUR per aktie. Kursen på EUR är då 9,60 SEK.
4. I slutet av november 2017 har kursen stigit ytterligare och Kim bestämmer sig för att sälja 100 aktier för 69 EUR per aktie. Kursen på EUR är då 9,90 SEK.
5. I maj 2018 säljer Kim de resterande 100 aktierna i bolaget för 70 EUR per aktie. Kursen på EUR är då 10,50 SEK.
6. I oktober 2018 tar Kim ut 22 000 EUR från likvidkontot och växlar dem i anslutning till uttaget till SEK. Kursen på EUR är då 10,35.

Kim ska redovisa försäljningen av 100 aktier för inkomståret 2017. Hennes försäljningsintäkt uppgår till 68 310 SEK (100 x 69 x 9,90). Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genom­snitts­metoden (525,50) och uppgår till 52 550 SEK (beräkningen framgår av tabellen). Kim redovisar en kapitalvinst på 15 760 SEK i sin deklaration (68 310 – 52 550).

Även under 2018 säljer hon 100 aktier. Hennes försäljningsintäkt uppgår till 73 500 SEK (100 x 70 x 10,50). Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden (525,50) och uppgår till 52 550 SEK (beräkningen framgår av tabellen). Kim redovisar en kapitalvinst på 20 950 SEK (73 500 – 52 550).

Beräkning av genomsnittligt omkostnadsbelopp (GOB) för aktierna

Datum	Köp/ Sälj	Antal	Totalt antal	Belopp i SEK	Totalt omkostnads­belopp i SEK	GOB i SEK
170320	Köp	+100	100	47 500	47 500	475,00
171023	Köp	+100	200	57 600	105 100	525,50
171120	Sälj	-100	100	-52 550	52 550	525,50
180507	Sälj	-100	0	-52 500	0	0

Kim köper EUR dels när hon växlar från SEK till EUR, dels varje gång som hon säljer aktier och får EUR som försäljningsersättning. Hon säljer EUR när hon köper sina aktier och när hon växlar EUR till SEK.

Under inkomståret 2017 säljer hon EUR vid två tillfällen. I mars säljer hon 5 000 EUR till kursen 9,50 SEK vilket innebär att försäljningsintäkten uppgår till 47 500 SEK. Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden (9,55) och uppgår till 47 750 SEK (beräkningen framgår av tabellen). I oktober säljer hon 6 000 EUR till kursen 9,60 SEK vilket innebär att försäljningsintäkten uppgår till 57 600 SEK. Även vid den här försäljningen är hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp 9,55 eller totalt 57 300 SEK. Hon redovisar en förlust vid den första försäljningen på 250 SEK (47 500 – 47 750) och en vinst vid den andra försäljningen på 300 SEK (57 600 – 57 300).

Under inkomståret 2018 säljer hon 22 000 EUR när hon tar ut dem från kontot och i anslutning till det växlar dem till SEK. Hennes försäljningsintäkt uppgår till 227 700 SEK (22 000 x 10,35). Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden som vid uttaget var 9,95 och uppgår till 218 900 SEK. Hon gör en valutakursvinst på 8 800 SEK (227 700 – 218 900) som hon redovisar i deklarationen.

Beräkning av genomsnittligt omkostnadsbelopp (GOB) för valutan (EUR)

Datum	Köp/ Sälj	Antal	Totalt antal	Belopp i SEK	Totalt om-kostnads-belopp i SEK	GOB i SEK
170303	Köp	+20 000	20 000	191 000	191 000	9,55
170320	Sälj	-5 000	15 000	-47 750	143 250	9,55
171023	Sälj	-6 000	9 000	-57 300	85 950	9,55
171120	Köp	+6 900	15 900	+68 310	154 260	9,70
180507	Köp	+7 000	22 900	+73 500	227 760	9,95
181016	Sälj	-22 000	900	-218 900	8 860	9,95

Skattepliktig vinst och avdragsgill förlust

Vinster på utländsk valuta är alltid skattepliktiga fullt ut. Kapitalförluster på bland annat marknadsnoterade utländska fordringsrätter får bara dras av till 70 procent (48 kap. 24 § IL).

I ett avgörande fann emellertid Högsta förvaltningsdomstolen att regeln om kvotering av förluster på skulder i utländsk valuta till 70 procent stred mot EUF-fördragets (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bestämmelser om fria kapitalrörelser och att den inte kunde rättfärdigas (RÅ 2009 ref. 33). Fullt avdrag ska därför medges.

Skatteverkets anser att förluster på marknadsnoterade utländska fordringsrätter som t.ex. fordringar i utländsk valuta eller optioner eller terminer med utländsk valuta som underliggande egendom är avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 procent, oavsett om valutan kommer från ett land inom eller utom EU (Skatteverkets ställningstagande Avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta).

Förluster på andra utländska tillgångar, t.ex. privatbostadsfastigheter och aktier, är avdragsgilla efter de regler som gäller för respektive tillgång. Det är ingen skillnad om den är utländsk eller svensk.